Torsken finns på allt färre platser i Östersjön. Ny forskning pekar mot att den bara leker på enstaka ställen och att ynglen inte sprider sig så långa sträckor.
– Vi får vänja oss vid att det inte produceras lika mycket torsk som tidigare, säger forskaren Henrik Svedäng.
För få stora torskar och för många små. Henrik Svedäng, forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), konstaterade i början av sommaren att torsken i Östersjön har blivit magrare och kortare, och att tillväxten i bestånden har stannat av. Nu går han vidare med andra studier som tyder på att torsken inte är lika rörlig som man tidigare trott.
– Bestånden lever åtskilda och fyller inte på varandra. Ynglen sprids bara i begränsade områden och det påverkar fortplantningen, säger han.
:
Tidigare räknade man med tre större bestånd i Östersjön: Gdansk-, Gotlands- och Bornholmsdjupet. Nu leker torsken nästan enbart i de djupa vattnen öster om Bornholm.
Henrik Svedäng och hans kolleger på SLU och Göteborgs universitet studerar bland annat torskens genetiska struktur för att se om den skiljer sig åt mellan lekplatserna.
– Gör den det kan vi inte förvänta oss någon snabb återuppbyggnad av de bestånd som minskat, säger han.
Efter larmrapporterna i början och mitten av 2000-talet om tillståndet för Östersjötorsken har bilden tidvis varit mer positiv. Myndigheter, forskare och fiskenäringen har gjort gemensamma ansträngningar för att få en stabil återhämtning. Att torsken de senaste åren fått problem med tillväxten, ett fenomen som när det gäller abborrar brukar kallas tusenbröder, har överraskat.
– Utvecklingen hänger ihop med att man lyckats skydda den mindre fisken genom att öka maskstorleken i fiskebåtarnas trålar och garn. I och med att dödligheten minskat bland de mindre blir det väldigt många små torskar i Östersjön. Det verkar som om de inte hittar tillräckligt mycket mat, säger Henrik Svedäng.
Att torsken är koncentrerad till mindre områden avspeglar sig i fångstrapporter från Internationella Havsforskningsrådet (ICES). I dag är yrkesfisket framför allt koncentrerat till södra Östersjön. För att torsken ska få en chans att återhämta sig rekommenderar ICES att fiskekvoterna för nästa år halveras.
– Det är vettigt att man försöker minska fisketrycket. Det påverkar även antalet småvuxna torskar eftersom stora torskar delvis är kannibaler och äter torsk av mindre storlek, säger Henrik Svedäng.
ICES rekommendation ligger till grund för det beslut om nya kvoter i bland annat Östersjön, som Europas jordbruks- och fiskeministrar ska ta den 12–13 oktober. Förslaget om en kraftig minskning grundar sig delvis i att ICES upptäckt brister i sina beräkningsmodeller och i de data som beräkningarna bygger på.
– Det bidrar till att vi har valt en extra försiktig linje. Vi vet att bestånden börjat minska, men inte hur kraftig nedgången är, säger Massimiliano Cardinale, även han forskare vid SLU och svensk representant i ICES.
Forskarna är säkra på att tillgången på torsk i Östersjön steg efter de låga nivåerna i början och mitten av 2000-talet. Så sent som i fjol bedömde de att beståndet var fortsatt bra, trots att yrkesfisket slog larm om en nedgång redan för två år sedan.
– Den här gången hade yrkesfiskarna rätt. Från 2011 verkar bestånden ha börjat minska och det är lite överraskande för oss, säger Massimiliano Cardinale.
Direkt efter semestrarna börjar medlemsländerna förbereda sig inför förhandlingarna i ministerrådet. I en första omgång ska Sverige diskutera förutsättningarna i det regionala samarbetsorganet Baltfish, och om några veckor lägger EU-kommissionen sitt förslag till nya kvoter.
Kommer Sverige rösta för att EU följer ICES rekommendation?
– Den konkreta frågan finns inget svar på i dag, först vill jag se vad kommissionen kommer med för förslag. När regeringen tar ställning till förslag om fiskekvoter är utgångspunkten hur vi ska få ett maximalt hållbart uttag av en fiskart, säger landsbygdsminister Eskil Erlandsson (C).
Havs- och vattenmyndigheten funderar över kompletterande åtgärder. Enligt Johan Stål, utredare på avdelningen för fiskförvaltning, handlar det bland annat om att stänga särskilt känsliga fiskeområden under kortare eller längre perioder.
Förändringar av fiskebåtarnas redskap kan också bli aktuellt.
Källa: Dagens Nyheter 11.8.2014