Producentorganisation

Exporten av livsmedelsströmming till Ryssland startade på nytt, men till ett lägre pris. Konsumtionen av livsmedelsströmming på hemmamarknaden minskade. Marknaden för industriströmming (foder) var speciellt svår under våren.

Föregående års överskridning av vassbukskvoten diskuterades ännu och vissa granskningar gjordes. Efter detta och vissa kvotbyten höll sig fisket trots allt inom kvoten. Synbarligen hade strömming till en del felaktigt anmälts som vassbuk. Ministeriet meddelade om en övergång till en uppföljning av fångster i realtid.

Den så kallade foderfiskkommittén förde förhandlingar med foderköken om prisförväntningarna på industrifisk, men resultat kunde inte uppnås. Det konstaterades att detta system inte längre fungerar i den nya marknadsverkligheten.

Producentorganisationsfrågan avancerade äntligen under året. Ministeriet beviljade förbundet stöd för förberedande åtgärder och Micaela Fellman anställdes som projektsekreterare från 12.5. Verksamhetsledaren arbetade också med projektet. Yrkesfiskarnas Producentorganisation YFPO grundades 26.11 i Björneborg (23 fartyg) efter en intensiv förberedelse och den praktiska verksamheten körde igång följande år. Den sagan kom tyvärr att bli kort.

YFPO:s stiftande möte i Björneborg. Foto: Tero Ylikylä.

Till höstens fiske år 1999 kom bröderna Hellströms nybygge Silva Nova, det största och modernaste fartyget i Finlands fiskeflotta.

Ny strukturperiod

Agenda 2000 godkändes i mars och fiskerinäringens åtgärder finansierades av en fond med två programområden (1-område och områden utanför 1-område). Uppgörandet av ett nytt strukturprogram 2000-2006 inleddes och förbundet påpekade att fiskeflottan behöver förnyas och förbättras samt att fiskehamnarna ytterligare behöver utvecklas. I juni ordnade ministeriet ett seminarium om den nya perioden. Verksamhetsledaren var inte helt nöjd med VFFI:s inlägg som enligt förbundet konstaterade att inget har hänt i yrkesfisket under de senaste fem åren och inget kommer att hända under de följande fem åren. En brevväxling med ministeriet följde. 

I november godkändes strukturförordningen och Finlands specialbehov gällande insjö- och vinterfisket beaktades.

Satellitövervakningsapparater började installeras i de större fartygen (>20 m).

Fiskeripolitiskt program

Ministeriet beviljade förbundet ett stöd för uppgörande av ett fiskeripolitiskt program för fiskerinäringen. Verksamhetsledaren arbetade med projektet under tiden 1.10-31.12 och ordförande Salokangas fungerade under tiden officiellt som verksamhetsledare.

Lax ’99

Sverige och Finland tillsatte en gemensam grupp för att utreda fisket i Torne älv och älvmynningen.

Pekka Kalla från Kaakamo har aktivt försvarat det yrkesmässiga laxfiskets intressen i Bottenviken.

Den nationella debatten om laxfisket fortsatte med tydliga regionalpolitiska förtecken. Förbundet tillsatte en arbetsgrupp Lax ´99 för att bereda förbundets arbete. I gruppen fanns medlemmar från olika regioner. Den processen ledde småningom till att hela kustens yrkesfiskare fann en samsyn om det yrkesmässiga laxfiskets behov. Det var ett viktigt framsteg, tidigare hade varje region kört sina intressen. Några förändringar i regleringen kunde ännu inte detta år fås till stånd trots kontakter med minister Kalevi Hemilä och de politiska partierna. Ett tillräckligt stöd för förändring kunde inte hittas. I ett pressmeddelande i maj skrev ministeriet dock att ministeriet har för avsikt att inleda ett utredningsarbete med vilket situationen för Bottniska vikens laxfiskare kunde underlättas. Nu blev redan 28 procent av laxkvoten oanvänd.

Förbundet ville att skrotningsstöd ännu skulle beviljas till fiskare som ansökt under år 1998, men medel fanns inte, då medel som reserverats för skrotningsåtgärden överfördes till andra ändamål under året.

Egentliga Finlands T&E-central beviljade förbundet ett PESCA-bidrag för att utreda situationen inom det yrkesmässiga laxfisket. Projektet kunde slutföras följande år.

Säl

Diskussionen om sälproblematiken blev intensivare under året. Redan föregående år hade VFFI:s sälforskare Eero Helle besökt förbundets årsmöte och berättat om utvecklingen. Förbundet hade många kontakter till beslutsfattarna i frågan och genom massmedia försökte man påverka den allmänna opinionen. Förbundet gav också tillsammans med Svenska Ostkustfiskarnas Centralförbund och de åländska fiskarna en gemensam resolution i frågan. Baltic Fishermen´s Association hade också en representant i Helcoms sälarbetsgrupp.

I regeringsprogrammet för Lipponen II hade en skrivning om en utredning av ersättning för sälskador tagits med.

IBSFC 25 år

Internationella fiskerikommissionen för Östersjön IBSFC fyllde 25 år. Förbundet hade varit representerat i den finländska delegationen allt sedan år 1981. Den sista sessionen hölls i Visby år 2005.

Den finländska delegationen utspridd, men kan kanske hittas. Foto: IBSFC.

Kvalitetsstrategi

Inhemsk Fisk började uppgöra en kvalitetsstrategi för branschen. Förbundet utsåg en grupp fiskare som deltog i utarbetandet av strategin. Strategin godkändes år 2000. Strategins vision var följande: Fiskerinäringen i Finland erbjuder konsumenterna ansvarsfullt producerad fisk och fiskprodukter av hög kvalitet i enlighet med efterfrågan på marknaden. Kundorienterad verksamhet som kontinuerligt förbättras och samarbete inom kedjan som resulterar i en lönsam och konkurrenskraftig fiskerinäring.

Säkerhetsfrågor

Förordningen om vissa fiskefartygs säkerhet förorsakade intensiv diskussion och förbundets representanter hade under en längre tid deltagit i beredningen av förordningen. Förordningen godkändes slutligen i januari 2000.

Organisationsfrågor

Styrelsen valde Lena Talvitie från Malax till vice ordförande. Hon var den första kvinnan på den posten och den tredje kvinnan i förbundets styrelse.

Det att höstmötet 1998 fattade beslut om att inte betala återbäring på medlemsavgifterna till regionorganisationerna upprörde ännu och Nyland hotade med rättsliga åtgärder. Operationen torkade dock in och relationerna förbättrades småningom.

Under vårmötet överlämnade Carl Gustav Granfors en ordförandeklubba till förbundet. Klubban hade tillverkats av Gustav och John Granfors. Materialet var från det skrotade fiskefartyget Sonne (byggd 1959).

Tidigare styrelsemedlemmen Auvo Typpö drunknade då trålaren Lea sjönk i april i Bottenhavet. Leas par, trålaren Nipsu hittades tom. Lea kunde lyftas följande år.

Medlemsantalet (600) minskade fortfarande på grund av pensionering. Verksamheten i Suomenlahden Ammattikalastajat aktiverades på nytt då Seppo Partanen blev ordförande. Kalantuottajat och Lounais-Suomen Ammattikalastajat lade ner sin verksamhet och i stället bildades Saaristomeren Ammattikalastajat med Olavi Sahlstén som ordförande. Inarin Ammattikalastajat anslöt sig till förbundet, men medlemskapet blev kortvarigt.

I mitten av 90-talet började hemsidor öppnas och förbundet började redan år 1998 planera sin hemsida. Hemsida www.sakl.fi kunde öppnas år 1999.

Förbundets höstmöte 6.11 i Uleåborg. På första raden fiskeriråd Jarmo Vilhunen. Foto: Kim Jordas.

Höstmötet behandlade bland annat producentorganisationsfrågan. Mötet beslöt också att gå in för ett nytt medlemsavgiftssystem år 2000. Tidigare hade avgiften baserat sig på olika omsättningsklasser, nu blev det en grundavgift samt en (1) procent av medlemmens omsättning. Eftermiddagens program var gemensamt med Finlands Fiskhandlarförbund. Då diskuterades strukturfrågor, Inhemsk Fisks kvalitetsprojekt och marknadsbefrämjande frågor.

Förbundet, Svenska Ostkustfiskarnas Centralförbund och PO Gävlefisk erhöll från EU-kommissionen bidrag för ett gränsöverskridande projekt med namnet Fiskresurserna i Bottniska viken. Det första seminariet arrangerades i oktober med temat Biologi och nyttjandestrategier. Projektet fortsatte under år 2000.

Östersjöfiskarnas samarbete formaliserades i och med bildandet av Baltic Fishermen´s Association. De danska fiskarnas förman Bent Rulle fungerade som ordförande. I nordiska sammanhang användes namnet Nordiska Fiskares råd.

En arbetsgrupp bestående av Raija Kara (Inhemsk Fisk), Kim Jordas (FYFF) och Markku Saiha (Paapuri Oy) utarbetade broschyren Yrkesfiske – Företagsverksamhet på naturens villkor. Samma slogan har efter det använts av förbundet till dessa dagar.

Förbundet fick ansvaret för arrangemangen av Fiskveckan 2000. Förbundets 20-årsjubileum inföll också år 2000.

Fiskerinäringens organisationer ordnade i november ett gemensamt tillfälle i riksdagen med ett stort besökarantal.