Sertifioinnin piirissä olevat kalastusalukset (15.12.2022)
Finlands MSC-certifierade fiske efter strömming och vassbuk
Vilka arter?
I Finland är det MSC-certifierade fisket inriktat på strömming och vassbuk. Strömming är vår viktigaste fångstfisk och strömmingens andel av det kommersiella fiskets totalfångst på havsområdet är ca 90 procent. Finlands strömmingsfångst var cirka 92 000 ton år 2020, varav 64 procent härstammade från Bottenhavet. Förutom strömming fångades 12 000 ton vassbuk (skarpsill).
Strömmings- och vassbuksbestånden följs upp av länderna kring Östersjön och också det Internationella havsforskningsrådet ICES utvärderar bestånden årligen.
Strömmingens och vassbukens totalkvoter varierar från år till år. EU fattar beslut om kvoternas storlek på basen av de beståndsberäkningar och rekommendationer som ICES gett. EU:s gemensamma fiskeripolitik samt den mångåriga planen för torsk, strömming och vassbuk följs vid fastställandet av kvoter. Den här fångstmängden fördelas som nationella kvoter mellan EU-länderna. Medlemsländernas andelar i kilo av totalkvoten grundar sig på en överenskommen fastställd procentandel (s.k. kvotnyckel) för varje arts totalkvot per kvotområde.
Finland har kvoter för centrala strömmingen (på kartan ICES delområden 25-29+32, förutom Rigabukten), Bottniska vikens strömming (på kartan ICES delområde 30-31) och för vassbuk (ICES delområde 22-32).
I Finland övergick man från början av år 2017 till aktörsspecifika kvoter för strömming och vassbuk. På fastlandet delas de totala art- och områdesvisa fiskekvoterna vidare mellan aktörerna, i praktiken mellan fiskeföretagen. Kvotsystemet berör de fiskare som på havsområdet äger ett för kommersiellt fiske registrerat fartyg. Gällande fiskesätt berör systemet trål- och ryssjefiske efter strömming och trålfiske efter vassbuk.
Fisket och uppfyllelsen av kvoten övervakas noggrant. Fiskeföretaget måste anmäla sin fångst till myndigheterna inom 48 timmar. Till havs övervakas det kommersiella fisket av många olika myndigheter och också lossningen av fångsterna och första handeln övervakas.
Mera om fiskeresurser och deras utvärdering: Fiskresurserna – Luonnonvarakeskus (luke.fi)
En beskrivning över hur fiskekvoterna kommer till finns i infografen här nedanför (på finska) (källa: Luke).
Vilka fiskesätt?
Strömming och vassbuk fiskas med trål samt med ryssjor. Trålfiske sker i huvudsak på öppet hav med större fartyg. Längs kusten och i skärgården sker fisket med ryssjor, vilka är fasta redskap. Av strömmingsfångsten fiskas ungefär 6 procent med ryssjor.
Trålfartygens storlek varierar och deras användning varierar också. De största fartygen väger i medeltal 500 ton och är över 30 m långa. Det finns ungefär ett tiotal sådana. Fångstmängden för ett sådant fartyg är i medeltal över fem miljoner kilo per år. I gruppen mindre fartyg är medelstorleken under 100 ton och fångstvolymen betydligt mindre. Största delen av trålarna är moderna RSW (Refrigerated Sea Water) tankfartyg, där den fångade fisken kan nedkylas till nära 0 grader redan på havet.
Trålfisket är numera pelagiskt, d.v.s. redskapet dras med ett eller två fartyg mellan vattenytan och bottnen (i mellanvattnet), men inte längs bottnen. I fjol fiskade de tio fartyg som fick mest fångst hälften av strömmings- och vassbuksfångsten.
När sker fisket?
Det förekommer strömming och vassbuk i våra fiskevatten året runt och den aktörsspecifika kvoten möjliggör också för företagen en friare verksamhet tidsmässigt. Ändå påverkar många olika faktorer fisket.
Väderfaktorer är viktiga då fisket sker på naturens villkor. Från höst till vår, då havsvattnet är kallare, kan kvaliteten hållas stabilare jämfört med sommaren då vattnet är varmare. Fisken kan också bilda stim och förbättra fångsten under vintern och våren. Bättre fångst, bättre produktivitet.
Samtidigt styr marknaden fisket. I början av året fiskar de större trålarna på egentliga Östersjön och fångsten går främst till fiskmjöl. Efterfrågan påverkar hur mycket och med vilken tidtabell det lönar sig att fånga strömming under en fiskefärd och i vilken hamn fångsten lossas. Riktat fiske på vassbuk idkas sällan, arten fås i huvudsak som en bifångst till strömmingen.
Ryssjefiske av strömming är mer bundet till årstid och fiskeområde. Strömmingen dyker upp på lekplatserna vid kusten och i skärgården genast efter islossningen och då startar vårens fiske.
Var sker fisket?
Finlands strömmingsfångst år 2020 var 92 000 ton och 64 procent av fångsten kom från Bottenhavet. Kvoten och uppfyllelsen av den styr fisket, så också väderleksförhållandena. Under isiga vintrar kan hela Bottniska viken frysa och de fartyg som har kvoter i huvudbassängen flyttar sig längre söderut. Större fartyg kan röra sig och fiska under svårare förhållanden, men någon standardmodell eller typiskt fiskeår finns inte.
Ryssjefiske är mer standardiserat än den trålning som sker på öppet hav. Ryssjorna är fasta fångstredskap och kräver tillstånd av vattenägaren. Av dessa skäl sker fiske ofta på traditionella fiskevatten med etablerade metoder. Största delen av fällorna finns i Skärgårdshavet, i viss mån också vid kusten av Bottniska viken.
Fiskens väg vidare?
Av havsområdets fångst är 95 % strömming och vassbuk. Strömming är därför överlägset vår viktigaste kommersiella fiskart. Just nu äter vi bara cirka 300 gram strömming per person och år.
Andelen strömming som används i hemlandet har vuxit efter det att det grundades en fiskmjölsfabrik i Kasnäs. Tidigare användes mindre än hälften av strömmingen i hemlandet och strömmingen exporterades utomlands som råvara till fiskmjöl och pälsdjursfoder. Idag tar den inhemska fiskmjölsfabriken redan emot en fjärdedel av Finlands strömmings- och vassbuksfångster.
Fiskfodersindustrin kan använda inhemskt fiskmjöl och strömming förädlas därmed till inhemsk regnbåge. Samtidigt tas en hel del näringsämnen upp från Östersjön tack vare strömmingsfångsten.
De större strömmingarna lämpar sig för den inhemska filéindustrin och de mindre strömmingarna samt vassbuken exporteras till Östeuropa som råvara till fiskförädlingsindustrin där. Strömmingsexporten till de östeuropeiska länderna var länge stängd, men har återhämtat sig något. Det har också uppstått nya exportmarknader för strömming och på hemmamarknaden skapar nya produkter förutsättningar för en återhämtning av konsumtionen.
Liitto teki 2020 laajan selvityksen silakkalaivaston tilasta. Kaikilta silakkaa ja kilohailia troolaavilta kerättiin toiminnan Förbundet gjorde år 2020 en omfattande utredning gällande strömmingsflottans tillstånd. Av alla som trålade strömming och vassbuk samlades det in grundläggande information om verksamheten samt åsikter om den framtida utvecklingen. Frågorna inriktade sig också på olika helheter: Vilken typ av investeringar behövs det i flottan, i hamnarna samt i mottagande- och förädlingskedjan. Hela rapporten kan läsas här (på finska): Suomen silakan- ja kilohailinkalastuksen tilanneselvitys
MSC- standarden för ett hållbart fiske
Till Finlands (FYFF) MSC-certifieringsgrupp för trål- och ryssjefisket efter strömming och vassbuk hörde år 2021 29 trålare och 27 ryssjefiskare. Finlands Yrkesfiskarförbund (FYFF) förvaltar certifikatet för sina medlemmar.
Fisket certifierades 25.6.2018 och certifikatet är i kraft till och med 24.12.2023. Till certifikatet hör vissa villkor och uppfyllandet av villkoren utvärderas årligen. Cirka 85-90 procent av Finlands strömmings- och vassbuksfångst omfattas av certifieringen.
Finlands Yrkesfiskarförbund FYFF har dock i ett meddelande daterat 5.7.2021 bett att certifieringsorganet Lloyd’s avbryter MSC-certifieringen för det centrala strömmingsbeståndets del (ICES delområden 25-29 + 32/trålare + ryssja). Fr.o.m. 15.9.2021 får man inte marknadsföra strömming fångad från ifrågavarande område med ett MSC-certifikat. Centrala strömmingsbeståndet omfattas ändå fortfarande av årliga MSC-utvärderingar.
Standarden för MSC hållbart fiske används för bedömningen av fiskeföretagens förvaltning och hållbarhet. Standarden följer den senaste internationella fiskeriforskningens och fiskeriförvaltningens bästa verksamhetssätt och standarden förnyas kontinuerligt tillsammans med representanter för forskningen, fiskeindustrin och miljöorganisationerna.
Då fiskeföretagen certifieras enligt standarden för hållbart fiske kan den certifierade fångsten säljas med det blåa MSC-märket. Certifieringen är frivillig och den är öppen för alla fiskeföretag som fångar vild fisk och skaldjur. Utvärdering av fisket utförs av ackrediterade opartiska certifieringsorgan.
MSC:s standarden för hållbart fiske har tre huvudprinciper:
Hållbara fiskbestånd
- Blir det kvar tillräckligt med fisk i havet? Fisket måste vara på en sådan nivå att det i praktiken kan fortsätta i oändlighet samtidigt som fiskbestånden hålls produktiva och friska.
Minimerad miljöpåverkan
- Vilka är effekterna av fisket? Fiskeverksamheten måste förvaltas omsorgsfullt, så att också ekosystemets andra arter och livsmiljöer förblir livskraftiga.
Effektiv fiskeriförvaltning
- Förvaltas verksamheten väl? MSC-certifierade fiskeföretag måste följa relevanta lagar och de måste kunna anpassa sig till förändrade miljöförhållanden.
Länk till MSC-nätsida: Finlands (FYFF) trål- och ryssjefiske gällande strömming och vassbuk, samt tillhörande dokument, bland annat årliga kvalitetsrevision/auditering (på engelska)
Källa: FYFF 12/2021
Foton: Markku Saiha/FYFF
Tiedote 22.4.2024: MSC hyväksynyt Pohjanlahden MSC sertifikaatin pidennyksen
Tiedote 29.8.2023: MSC hyväksynyt Pohjanlahden MSC sertifikaatin pidennyksen
Tiedote 16.5.2023: Loppuraportti – MSC täysarviointi
Tiedote 19.3.2023: Kilohailin MSC-sertifikaatin omaehtoinen keskeytys (self-suspension)
Tiedote 19.3.2023: MSC-sertifikaatin neljäs väliarviointi valmistunut
Tiedote 25.4.2022: MSC-sertifikaatin kolmas väliarviointi valmistunut
Tiedote 13.8.2021: Keskisen silakan MSC-sertifikaatin omaehtoinen keskeytys (self-suspension)
