Tom Vanne, förbundets ordförande 1988-89. Foto Jan-Erik Järvinen.
Tom Vanne, förbundets ordförande 1988-89. Foto Jan-Erik Järvinen.

Fiskare Tom Vanne (1935-2012) började som förbundets ordförande i början av året. Han jobbade på Partek och Fennia i Pargas innan han började som kustfiskare i Nagu. Han var verksam inom Åbolands fiskeriförsäkringsförening 1990-2000 och inom kommunalpolitiken i Nagu, bland annat som fullmäktigeordförande. Han jobbade för Käldinge fiskehamn. En kommentar av en i branschen: Tom var nog en ”fin man” och hade en sorts karisma runt sig och folk lyssnade då han tog till orda.

Forskningsstation grundades

Vilt- och fiskeriforskningsinstitutet planerade att öppna en fiskeriteknisk forskningsstation vid kusten. Institutet frågade förbundet om en lämplig placeringsort även om Vasa redan från början fanns med i planerna. Försvarsminister Ole Norrback som även ansvarade för fiskerifrågor drog tydligen hemåt. Förbundets styrelse ville inte nämna en speciell ort, men i diskussionen fördes också Hangö, Himango och Rimito fram. Förbundet konstaterade i sitt utlåtande att VFFI:s biologiska forskning är av rätt hög kvalitet, men att den ekonomiska forskningen gällande fiskerinäringarna och den fisketekniska forskningen fattas praktiskt taget helt.

Vårmöte i Vasa

Normalt ordnades förbundets årsmöten i Åbo. För att få fart på den regionala verksamheten i Österbotten arrangerades förbundets vårmöte denna gång i Vasa. Minister Norrbacks politiska sekreterare Astrid Thors hade också bjudits in till mötet som föreläsare. Bland annat laxfiskebegränsningar hade diskuterats med Thors.

Ordförande Vannes hälsningstal Vasa 15.4.1988

I ett uttalande från vårmötet tog förbundet upp två saker. Förbundet oroade sig över de projekt som hade som mål att öka importen av fiskprodukter. Uttalandet berörde speciellt Valionova Ab:s projekt med en sovjetisk samarbetspartner. Det fanns en misstanke om att detta berodde på obalansen i handeln mellan Finland och Sovjetunionen. För det andra ansåg förbundet att det alltför lätt registrerades nya fartyg till strömmings- och laxfisket och att det till och med betalades ”statslön” till nya företagare. Situationen är motsägelsefull enligt förbundet, det söks nya företagare till branschen även om fisket begränsas.

Fiskeriinkomstlagen godkändes

Den nya fiskeriinkomstlagen godkändes slutligen av riksdagen under hösten och trädde i kraft 1.1.1989. I verksamhetsberättelsen för året konstaterades att det förväntades att lagen skulle förbättra fiskarnas utkomst. Finlands Fiskhandlarförbunds historik berättar följande: I jämförelse med tidigare lagstiftning innebar den nya lagen några viktiga ändringar: restriktioner infördes för fångst av foderfisk, och stödet för fiskfångster för förädling höjdes. Det invecklade systemet med prisstöd för strömming och vassbuk som fått mycken kritik förenklades. Genom lagreformen ville man trygga fiskarnas utkomst och förädlingsanstalternas tillgång på råvara.

HS 1988

Vita zonen oroade

Finland hade problem med Sverige och Sovjetunionen gällande fisket i den så kallade vita zonen. IBSFC fattade för första gången beslut om kvot för torsk (1989). Finlands andel var 4 000 ton. Angående lax träffades inget kvotavtal ännu heller.

Aktieköp

Raimo Ihander berättade för styrelsen under hösten att han tecknat några aktier i Sampo Oy och att de säljs då deras värde överstiger 500 mark. Trots att värdet med god marginal överstigit denna gräns är aktierna fortfarande osålda.