Katastrofalt. Det säger flera fiskare Yle Åboland kontaktat då de beskriver höstens fångst. Fiskeåret som helhet sägs inte heller varit något att hänga i julgranen, men hösten tar priset.
Fångsten verkar ha varit dålig i hela Egentliga Finlands kustområde. Ismo Johansson fiskar i östra Pargas, i Pemarfjärden.
– Det har nog varit en katastrof på det sättet att det har varit rikligt med sälar, aggressiva sälar, säger Johansson.
– Våren var lite bättre, men totalt sett så missade man ändå hela fångsten. Det fanns ingen fisk helt enkelt.Också de två senaste åren har hösten varit svår, men det här året har varit värst berättar Johansson. I år slutade Johansson helt med nätfiske och använde bara sälsäkra ryssjor.
– Men sälarna patrullerar kring dem hela tiden, inte får man någonting i dem.
Sämsta hösten på länge
Torolf Gustafsson fiskar i vatten öster om Kimitoön, där situationen är den samma.
– Det har nog varit den sämsta hösten på många, många år.
Johansson har deltagit i ett Leader-projekt där man testade metoder för passiv säljakt i Skärgårdshavet.
– Det finns mycket unga sälar, det har varit bra sälår i fjol 2016.
– Vi har så mycket säl att man får inte lägga bragder i fred någonstans. De är hela tiden med.
– Det är likadant här runt omkring, det lönar sig inte att lägga bragder. Alla de som fiskar säger samma sak.
Sälar har det funnits i långa tider där Gustafsson fiskar, men nu verkar sälarna ha ökat.
– Nog har det funnits säl sedan 80-talet, men inte sådana här mängder. Också i våras var sälarna hela våren hela tiden nära ryssjorna.
Fisket har blivit olönsamt
Lönsamheten har gått i botten. Ismo Johansson planerar gå i pension och övergå till att fiska som hobby.
– Det hämtar inte någonting. Man börjar nog fundera på att sluta med allt.
– Det är inte lönsamt att jobba och sätta redskap ut. Kostnader rullar på hela tiden och hämtar ingenting, så det är mera som en hobby i dagens läge.
Fisken räcker bara för eget behov
Torolf Gustafsson har inte sålt fisk på hösten.
– Man har fått lite att äta men vi har egentligen inte sålt någonting i höst. Inte lönar det sig att hålla på, konstaterar Gustafsson.
– Simpor och sånt fanns ju, och strömming fick vi att äta i alla fall. Men det fanns inte varken gös eller sik, tidigare har man alltid brukat få någon åtminstone.
Det enda undantaget Gustafsson har hört om i trakten är fiskevatten längre upp mot fastlandet, i mindre vikar.
– Från norra Kimitoön, Kokkila upp mot Salo, där har de fått fisk. Men kommer du ner till Strömma så finns det redan säl.
Sälar, fåglar och människan konkurrerar om Östersjöns fisk
Åbo Akademis forskare deltog nyligen i en studie där man kartlade konkurrensen om fiskresurserna mellan människor, sälar och fåglar.
Sälarnas totala konsumtion är på ungefär samma nivå som fåglarnas. Människans uttag av fisk i Östersjön är tre till fyra gånger större än sälarnas och fåglarnas sammanlagda konsumtion.
Konkurrensen om fisken är enligt studien störst för det småskaliga kustfisket, där de viktigaste fångsterna utgörs av abborre, gädda, gös, havsöring, lax, sik och siklöja. Enligt forskarna har sälar och fåglar inga stora effekter på havsfisket av strömming, skarpsill och torsk.
Läs mer om forskningsresultaten i den vetenskapliga tidskriften ICES Journal of Marine Science.
Källa: Yle Åboland 3.1.2018