De fiskeriområden som grundades i början av året har nu i enlighet med den nuvarande lagen om fiske ett och ett halvt år på sig att göra upp nyttjande- och vårdplaner (NVP). För att stöda arbetet har Naturresursinstitutet (Luke) gjort en modellstomme för planen. Modellstommens funktionsduglighet har nu testats i praktiken genom att göra ett utkast till nyttjande- och vårdplan för Borgå-Sibbo fiskeriområdes havsområde.
Utkastet är ett exempel på hur man kan avhandla olika saker i planerna.
Varje plan är unik
Då modellstommen gjordes upp utgick man från de krav som 36 § i lagen om fiske ställer på nyttjande- och vårdplanen. Innehållet kompletterades för att bättre stöda en nyttjande och vård som planeras och genomförs planmässigt. I utkastet till nyttjande- och vårdplan för Borgå-Sibbo fiskeriområde vill man förutom att ge ett exempel också åskådliggöra hur man kan använda olika slag av geografiskt data och geografiska metoder då man bereder nyttjande och vårdplanerna.
”Det finns 118 fiskeriområden i Finland och de är väldigt olika varandra, vilket betyder att sakinnehållet och tyngdpunkterna kommer att vara väldigt olika i de olika områdenas planer”, påpekar Lukes specialforskare Antti Lappalainen, som har ansvarat för jobbet med utkastet.
För att stöda arbetet med utkastet skapades en styrgrupp bestående av representanter från Egentliga Finlands NTM-central, Centralförbundet för Fiskerihushållning, Finlands Fritidsfiskares Centralorganisation och Naturresursinstitutet samt fiskeriområdets verksamhetsledare, en representant för vattenägarna och en för yrkesfiskarna.
Nyttjande- och vårdplanerna ska inlämnas för godkännande före utgången av nästa år
Fiskeriområdets styrelse kan fatta beslut om korrigeringar och ändringar i utkastet före det lämnas över till behandling till den regionala samarbetsgruppen och därefter till NTM-centralen för godkännande före utgången av 2020. Efter att planen har godkänts är den i kraft högst tio år.
”Naturresursinstitutet kommer ännu under hösten att ge ut en noggrannare metodiksammanställning över hur man samlat in och hanterat det geografiska data man använt sig av”, berättar forskare Sanna Kuningas på Luke.
Arbetet har genomförts i projektet ”Pilot för fiskerihushållningens områdesplanering” som ingår i fiskerihushållningens miljöprogram, finansierat av Europeiska havs- och fiskerifonden.
Utkastet finns endast till påseende på finska.
Länk http://jukuri.luke.fi/handle/10024/544517
Källa: Naturresursinstitutet 28.8.2019
