Jord- och skogsbruksministeriet hade i sitt beslut enligt lagen om det nationella genomförandet av Europeiska unionens gemensamma fiskeripolitik fördelat Finlands fiskekvoter mellan riket och landskapet Åland. Innan regeringens proposition till genomförandelag hade godkänts och lagen trätt ikraft hade samtidigt beredningen av ministeriets beslut påbörjats.
I ärendet skulle på besvär av landskapsregeringen avgöras bland annat om ministeriets beslut hade fattats enligt Ålands självstyrelselag. Enligt 59 b § 2 mom. i självstyrelselagen ska genomförande av beslut som har fattats inom Europeiska unionen föregås av samråd med landskapsmyndigheten så att samförstånd eftersträvas och landskapsmyndighetens ståndpunkter så långt som möjligt blir beaktade. Är landskapsmyndigheten och riksmyndigheten inte överens om vilka åtgärder som bör vidtas i en fråga som avses i detta moment, kan en rekommendation till avgörande begäras av Ålandsdelegationen.
Högsta förvaltningsdomstolen ansåg med beaktande av självstyrelselagens syfte och det kommersiella fiskets viktiga betydelse för landskapet Åland, att en begäran om rekommendation till avgörande hade varit motiverad med tanke på meningsskiljaktigheten mellan ministeriet och landskapsregeringen.
Högsta förvaltningsdomstolen konstaterade att i bedömningen av ministeriets besluts lagenlighet ska beaktas att en fördelning av fiskekvoterna i tillräckligt god tid förutsatte ett beslut av ministeriet inom tre veckor efter att genomförandelagen hade trätt i kraft. I detta sammanhang ska också beaktas den beredning som skedde innan lagen trädde ikraft, och genom vilken man har försökt genomföra förhandlingarna så att ett möjligast enhälligt slutresultat kunde åstadkommas. Enligt den utredning som har erhållits har förhandlingarna mellan riket och Åland förts länge och på olika nivåer. Parternas ståndpunkter har i tillräcklig grad framkommit under förhandlingarna.
I bedömningen av vilken betydelse bristerna i förhandlingarna har för beslutets laglighet ska ytterligare slutresultatet enligt kvotfördelningsbeslutet beaktas. De av ministeriet framförda landskapet Ålands andelar av fiskekvoterna har under den långa beredningen närmat sig de andelar landskapsregeringen framfört, och andelarna enligt ministeriets beslut har inte nämnvärt skiljt sig från dem landskapsregeringen yrkat. Ministeriets beslut om kvoteringen av fisket och fördelningen av fiskekvoterna har som helhet betraktat grundat sig på det realiserade fisket som objektiva utgångspunkter och slutresultatet har inte nämnvärt ändrat det kommersiella fiskets tidigare fångstnivåer.
Eftersom det inte i lagen föreskrivs om enhällighet som ett uttryckligt krav och eftersom ministeriet har haft befogenhet att besluta om fördelningen av kvotandelarna, kan förfarandet inte trots ovan nämnda brister anses vara på ett sådant sätt lagstridigt att ministeriets beslut borde upphävas.
Avgörandet i sin helhet, länken https://www.kho.fi/sv/index/beslut/arsboksbeslut/1611225460503.html
Källa: HFD:2021:14, 25.1.2021
