Kapyysi
Finns det spöknÀt i Finland?
Under de senaste Ă„ren har flera projekt inletts för att förebygga nedskrĂ€pning av Ăstersjön och för att avlĂ€gsna marint skrĂ€p. En av de frĂ„gor som vĂ€ckt diskussion har varit spöknĂ€t och de skador de orsakar pĂ„ havsmiljön och dess organismer. Man har redan börjat kartlĂ€gga sannolika omrĂ„den dĂ€r spöknĂ€t förekommer samt deras mĂ€ngder i södra Ăstersjön.
I Finland skiljer sig fisket bĂ„de vad gĂ€ller fĂ„ngstobjekt och volym frĂ„n det i södra Ăstersjön. Att drivgarnsfisket har upphört, att det saknas storskaligt torskfiske samt att antalet trĂ„lfartyg har minskat kraftigt har reducerat riskerna, men man ville Ă€ndĂ„ utreda frĂ„gan hĂ€r.
KAPYYSI var ett projekt som finansierades av Europeiska havs- och fiskerifonden (EHFF) under Ă„ren 2018â2020 och som genomfördes av Finlands miljöcentral (SYKE) och Finlands Yrkesfiskares Förbund rf (FYFF rf). Inom projektet strĂ€vade man i samarbete med aktörer inom sektorn efter att kartlĂ€gga situationen med spöknĂ€t lĂ€ngs Finlands kustomrĂ„den samt, nĂ€r det var möjligt, avlĂ€gsna dem frĂ„n fiskeomrĂ„den och fiskehamnar. Utredningen omfattade förutom spöknĂ€t Ă€ven redskap pĂ„ land, utrangerade fĂ„ngstredskap och mĂ€ngder av redskapsmaterial.
Fiske
PÄ havsomrÄdet fiskas det huvudsakligen med trÄlar, ryssjor och nÀt. Inom dessa grupper finns olika kombinationer av storlek och antal, dÀr varje fiskare eller fartyg har sina egna.

TrÄlning
PÄ havsomrÄdet utgör det pelagiska trÄlfisket, som sker i ytvattnet och mellanskikten, den största redskapsenheten bland de aktiva redskapen, och detta fiske bedrivs bÄde aktivt och Äret runt. Redskapet, trÄlen, dras pÄ öppet hav med hjÀlp av ett eller tvÄ fartyg, och vid upptagning av fÄngsten kan trÄlen ibland fastna i bottnen. En sÄdan situation Àr dock sÀllsynt, eftersom fiskeomrÄdena har varit i bruk under lÄng tid och det finns detaljerade kartor över omrÄdena som hjÀlper till att undvika problem.


Ryssjor
Med ryssjor eller med dem jÀmförbara redskap fiskas det lax, sik, strömming och under vintern Àven andra fjÀllfiskar i hela havsomrÄdet. Ryssjorna varierar i storlek och teknik beroende pÄ mÄlarterna och fÄngstomrÄdet.
I nÀrheten av öppet hav kan en storryssja ha ett fiskedjup pÄ omkring tjugo meter, och dess ledarm kan vara flera hundra meter lÄng. Ryssjan ankras pÄ ett sÀtt som gör att den hÄlls pÄ plats oberoende av strömmar eller sjögÄng. Ett helt redskap bestÄr alltsÄ av flera kubikmeter nÀt och hundratals meter rep.


NĂ€t
NÀten kan indelas i grupper enligt anvÀndningsÀndamÄl pÄ följande sÀtt. BottennÀt Àr redskap som sÀnks ned till botten, dÀr flytlinans bÀrkraft Àr mindre Àn sÀnkviktslinans tyngd. Med bottennÀt fiskas mÄnga arter, vilka bestÀmmer nÀtets mÄtt och fiskemetod.
MellanvattensnÀt Àr konstruerade sÄ att redskapet kan sÀnkas ned till önskat djup med hjÀlp av upphÀngningar. Flytlinans bÀrkraft motsvarar vanligen sÀnkviktslinans tyngd, vilket gör att nÀtet hÄlls rakt och djupet kan justeras med extra vikter och upphÀngning.
YtnÀt har en flytlina som Àr sÄ bÀrkraftig att nÀtet hÄlls helt vid ytan. SÀnkviktslinan tynger endast sÄ mycket som behövs för att hÄlla garnet i önskad spÀnning.


SpöknÀt
NÀt och andra fiskeredskap som blivit kvar i havet och fortsÀtter fiska utan tillsyn kallas allmÀnt för spöknÀt. Det finns flera mekanismer som kan leda till en sÄdan situation. Delvis kan okunskap eller vÄrdslöshet vara orsaken, men Àven stormar eller fartyg som kör över redskapen kan rycka loss dem frÄn sina fÀsten, varpÄ de kan bli kvar i havet.
I vÄrt havsomrÄde utgör ocksÄ redskap som inte lÀngre Àr i bruk eller övergivna redskap en risk.




Aktuellt
HĂ€nt i projektet
Proposition till riksdagen: En möjlighet för fiskare att anvÀnda fiskekvotsandelar som sÀkerhet för lÄn
âJu fulare, desto bĂ€ttreâ â Yrkesfiskarförbundets VD Mikko Malin vill förlĂ€nga sĂ€songen för lake
Tecken pĂ„ Ă„terhĂ€mtning för laxen i Ăstersjön
DiskussionstillfÀlle för nÀringsfiskets aktörer om EU-skyldigheter inom fisket och utvecklingen av vÀrdekedjans övergripande system
Traditionell fiskarkryssning pÄ kommande för fiskare i havsomrÄdet
HĂ„llbart fiske genom samarbete â ny publikation frĂ€mjar kommersiella fiskares tilltrĂ€de till vatten
Ăndringarna i EU:s lagstiftning om fiskerikontroll börja till stor del tillĂ€mpas den 10 januari 2026
Malin Lönnroth ny verksamhetsledare för Pro Fisk rf
RĂ„det beslutade om fiskemöjligheterna i Ăstersjön för Ă„r 2026
Ta hand om fiskaren – nĂ€tverkstĂ€ff
MedlemsavgiftsÀrenden
De aktörsspecifika fiskekvoterna för Är 2026 samt de icke-överlÄtbara nyttjanderÀtterna kan ansökas fr.o.m. 24.10.2025 frÄn NTM-centralen
StatsrĂ„dets förordning om Ă€ndring av statsrĂ„dets förordning om stöd som beviljas frĂ„n Europeiska havs-, fiskeri- och vattenbruksfondens program för Finland för perioden 2021â2027
Mall för företagsÂpresentation av fiskeföretag
Kim Jordas har avlidit
Miljöutskottet vill se jakt pÄ skarv och vitkindad gÄs
Producentpriset pÄ fisk 2024
Ingen skarvjakt i Ăsterbotten i Ă„r: âVi tycker det Ă€r helt absurtâ
Suomalaistuote voitti ensimmÀistÀ kertaa kansainvÀlisen Seafood Excellence Global -kilpailun
Jord- och skogsbruksministeriet lÀmnar ett svar om kommissionens ogrundade sÀnkning av laxkvoten
Omaan kĂ€yttöön maahantuodut SUP-tuotteet kuuluvat tuottajavastuun piiriin â poikkeuksena kalastusvĂ€lineet
âTuodaan pokaali pohjoiseenâ – Seafood Excellence Global -kilpailun finaalissa mukana kolme suomalaistuotetta
Kalojen hyvinvointia, kalatalousalan koulutusta sekÀ alan energiasiirtymÀÀ kehittÀville hankkeille rahoitushaku auki
Anne Kalmari Pro Kalan puheenjohtajaksi
Hylkeiden kannanhoidossa yhdistetÀÀn suojelu, metsÀstys ja vahinkojen estÀminen kalataloudelle
Tervetuloa mukaan seminaariin âKalastuksen sivuvirrat â mahdollisuuksia innovaatioiden kautta!â
De begrÀnsningar som föreslÄs i kommersiellt laxfiske 2025 har sÀnts pÄ remiss
Muistutus kalastuskiellosta â pĂ„minnelse gĂ€llande fiskeförbud
Sverige: FrÀmmande Àmnen i strömming minskar stadigt
Tuensaajan tiedotusohjetta pÀivitetty
Ensi viikolla
Nu inlöses fler fiskevÄrdsavgifter Àn pÄ flera Är
Förslaget om nya finansieringsinstrument för att underlÀtta möjligheten att fÄ lÄn inom fiskerinÀringen pÄ remiss
SAKL:n vuosikokous 28.3.2025 Turussa
Ensi viikolla
Ennallistamissuunnitelmassa huomioidaan laajasti yhteiskunnalliset tavoitteet â toimia valmistellaan kansalaisia ja sidosryhmiĂ€ kuullen
Tulevana kesÀnÀ Tornionjoella sallitaan enintÀÀn kahden lohen saalis kalastajaa kohden
Sverige: 1 400 sĂ€lar ska fĂ€llas â skydds- och licensjaktsbeslut av NaturvĂ„rdsverket
EMKVR:n mÀÀrÀaikaisissa hakumenettelyissÀ teemoina mm. kalatalouskoulutus ja kalojen hyvinvointi
Aivan toisenlainen kalajuttu voitti Seafood Innovations -kilpailun
Kalojen hyvinvoinnin nykytila ja kehitystarpeet
Svartmunnad smörbult förĂ€ndrar kustfiskebestĂ„nden i Ăstersjön
Tiekartta kaupallisen kalastuksen vihreÀÀn siirtymÀÀn 2025â2050
Kalastusneuvosto kokoontui
United call for a reinforced specific fund for fisheries and aquaculture in the next multiannual financial framework
Ensi viikolla
Ravintokalojen rasvaisuudella on yhteys Tornionjokeen ja Simojokeen nousevien lohien mÀÀrÀn vÀhenemiseen
Mikko Malin ny verkstÀllande direktör för förbundet
Kalan ulkomaankauppa 2024 (ennakko)
Regeringen reformerar statens regionförvaltning
Ă rsmötet 2025 â program Â
Ensi viikolla
Möteskallelse till förbundets medlemmar: Förbundets stadgeenliga Ärsmöte 2025
Sverige: TrÄlgrÀnsutflyttning utan plan drabbar smÄskaliga fiskare hÄrt
MÀÀrÀaikaisten hakujen suunnitelmaa pÀivitetty, tulossa teemahaut kalojen hyvinvointiin ja kalatalouskoulutukseen
Kalojen hyvinvointi on keskeinen tekijÀ kestÀvÀssÀ kalankasvatuksessa
Kalojen hyvinvointi on tÀrkeÀÀ kasvattajille ja kuluttajille
Ensi viikolla
Finland och Sverige – gemensam MSC-certifiering av fisket efter strömming i Bottniska viken
Intresset för vd-rekryteringen var stort â styrelsen Ă€r nöjd
Förbundsstyrelsen sammankommer 7.3.2025
Luke: Hylkeiden ja merimetsojen aiheuttamat saalisvahingot 2023
Hallikanta ItÀmerellÀ kasvaa edelleen, pitkÀ jÀÀtalvi vaikutti norppien laskentaolosuhteisiin
Puheenjohtaja: PyydyskierrÀtyksestÀ nostopainetta kalan kuluttajahintaan
JSM: Resultaten av det vetenskapliga laxfisket stöder beslutet att tillÄta kustfiske i Finland
Kalatalouden innovaatio-ohjelmille tulee yhteinen uutiskirje!
Planen för de tidsbundna ansökningsomgÄngarna har uppdaterats
SPF kritiserar beslut om omfattande trĂ„lförbud i Ăstersjön
Ensi viikolla
SisÀvesikalastajien seminaari ja opintomatka tutustumaan Ruotsin kalatalouteen
MMM selvitys: Valtion mahdollistava rooli kasvattaa elintarvikevientiÀ
Finlands Yrkesfiskarförbund FYFF söker en verkstÀllande direktör
HaV flyttar ut trÄlgrÀnsen för att utvÀrdera trÄlfiskeförbud
Sverige: Regeringen fÄr förslag pÄ utökad havsbaserad vindkraft
Svenske fiskere trues af havvindmĂžlleparker â prĂŠcis som de danske
Stora havsvindparker planeras i Bottniska viken utan heltÀckande bild av konsekvenserna
Sverige: Peter Kullgren (KD) vill se allmÀn jakt pÄ skarv
Sverige: Förslag om utflyttad trĂ„lgrĂ€ns i Ăstersjön nu ute pĂ„ remiss
TS: Kalastajat ÀlÀhtivÀt lossiruoppausten lÀjityksestÀ: silakan tÀrkeÀ kulkureitti vaarassa
MMM:n pÀÀtös Suomen vuoden 2025 kalastuskiintöiden jakamisesta Manner-Suomen ja Ahvenanmaan maakunnan kesken
MMM:n pÀÀtös kilohailisaaliita koskevan joustomekanismin soveltamisesta 2025
Sverige: Utredning föreslÄr auktionssystem för havsbaserad vindkraft
Förbundsstyrelsen sammankommer 10.1.2025
Ammattikalastajaristeily 2025
Valtiovarainvaliokunnan mietintö vuoden 2025 talousarvioesityksestÀ valmistui
Ensi viikolla
Havsbaserad vindkraft pÄ à land pausas
Ingen vill bygga dansk havsbaserad vindkraft
Ahvenkosken ja KlĂ„sarön kalatalousvelvoitteiden muuttaminen – AVI:n pÀÀtös 5.12.2024
SisÀvesisaaliiden ilmoittaminen
Talousvaliokunnan mietintö merituulivoimasta talousvyöhykkeellÀ valmistui
Talousvaliokunnan mietintö fossiilisen polttoaineen jakelun pÀÀstökaupasta valmistui
Merituulilaki etenee eduskunnassa
Sverige: Stor oenighet om vindkraft utanför GÀvlekusten
HĂ„llbar hĂ€lsa frĂ„n maten â nationella nĂ€ringsrekommendationer
MMM: Uudet kansalliset ravitsemussuositukset on julkaistu
Inget trÄlförbud pÄ försök i Bottenhavet
Tornionjokeen ja Simojokeen nousevien lohien mÀÀrÀ vÀhÀinen jo toista vuotta perÀkkÀin