Kim Sundén på Bergö i Malax är arg och besviken. Under vintern har han förberett sig för laxfisket och satsat både pengar och tid på fiskeredskap. Knappt hade laxfisket kommit igång när beskedet från Jord- och skogsbruksministeriet kom: starttiden för när yrkesfiskare får använda ryssja senareläggs.
Förordningen trädde i kraft i måndags. Då hade laxfisket redan startat och fisket behövde avbrytas.
– Redan i oktober kom ett utlåtande från Jord- och skogsbruksministeriet med resultat från fjolårets provfiske. Då var bekymret att vi skulle fiska Ljungans lax, men det gjorde vi inte. Resultatet kom på hösten och då sade de till oss att det var lugnt, säger Sundén.
Sundén uppfattade ministeriets utlåtande som positivt med tanke på fortsatt laxfiske.
– De sade att det var klart. Jag har köpt två nya push up-ryssjor och lagt väldigt mycket arbetstid på att laga nya armar och material till ryssjorna. Jag har lagt ner hundratals timmar på materialet i vinter istället för att fiska, för att ha allt klart till laxfisket.
I början av maj fick Sundén ett mejl från Fiskarförbundet – det pågick en remissrunda gällande laxfisket. Kort därefter meddelades det om fiskestopp från 26 maj till tionde juni. Då hade laxfisket redan inletts.
– Nog är det ju åt helvete. De har haft hela vintern på sig att fundera, de kunde ha tagit upp det här i höstas när de såg hur mycket lax som gått upp i älvarna. Då sades det att allt är frid och fröjd och att vi nog får fiska, men att de skulle dra ner kvoten lite. Och det har vi anpassat oss efter.
För Sundén betyder stoppet i laxfisket uteblivna inkomster.
– Det är som ett slag under bältet, att någon kommer på det när säsongen redan har börjat. En stor del av laxarna kommer att vandra förbi innan vi får fiska dem. Mina ryssjor är nu på land. Det är som att bränna upp pengarna.
Sundén räknar med upp till 10 000 euro i fiskeredskap och hundratals arbetstimmar för att förbereda laxfisket.
– Det som är allra tyngst är humöret. Gång på gång blir vi sparkade på.
Man mister allt förtroende för myndigheterna, inte kan vi ju livnära oss på det här. Det börjar räcka.
Känns orättvist
Han är inte ensam om att vara upprörd. Marina Nyqvist, som är verksamhetsledare på Österbottens Fiskarförbund, har varit i kontakt med flera upprörda fiskare. Hon upplever att det är problematiskt att förordningen trädde i kraft med så kort varsel. Dessutom finns ingen tydlig koppling mellan fisket och det minskade laxbeståndet.
– I promemorian som ministeriet skrivit för förordningsändringen står det rakt ut att det minskade antalet laxar inte beror på fisket. Det finns andra orsaker, men det går man inte in på, säger Nyqvist.
Nyqvist upplever situationen som orättvis. Förslaget kom tre veckor innan fisket startade och det orsakade en osäker situation hos många fiskare. Dessutom var den tilldelade kvoten per fiskare redan rekordlåg.
För att trygga laxens framtid lyfter Nyqvist fram östersjövikarens och sälstammens storlek. Hon upplever att frågan lyfts kontinuerligt, men att inget görs.
Vad kommer det här att betyda för vanliga konsumenter och tillgången på lax till midsommar?
– Ja, vi får se. Nu har de tvingats avbryta laxfisket och det kan finnas en möjlighet att vissa fiskare inte fortsätter med fisket när det blir lagligt igen. Men vi hoppas att midsommarlaxen ska finnas i fiskdiskarna. Men det är inte lätt för fiskarna att ta en paus från sina inkomster.
”Vi var sent ute”
Vid Jord- och skogsbruksministeriet har Orian Bondestam, konsultativ tjänsteman, laxfisket på sitt bord.
Varför gjordes ändringarna med så kort varsel?
– Det är en bra fråga. Allmänt kan man säga att det kom säkert med onödigt kort varsel, men vi har nog flaggat redan från slutet av förra året att det finns behov av att reglera laxfisket och att laxbestånden inte mår bra. Återvandringen till Torne älv har varit låg två år i rad och man måste försöka få en ändring på den trenden.
Finns det ingen ungfisk, finns det inget att fiska framöver
Våren var hektisk och när man väl kom igång med remissrundan var det redan april. Beslutet fattades först i maj, och regleringsbeslutet kunde ha tagits tidigare, erkänner Bondestam. Han säger ändå att den största mängden av laxar kommer i början av juni och att de med andra ord nu har fri passage norrut.
Bondestam säger att han har förståelse för att fiskarna hamnat i en otacksam situation. Han säger att ryssjor får hållas kvar i haven, men de ska hållas öppna så att de inte fångar lax.
Vad tänker ni om yrkesfiskarnas situation – det blir en ofrivillig paus för dem?
– För det första är laxkvoten rekordliten. Fisket är reglerat så att man inte får fiska i början av säsongen, då de värdefulla stora honfiskarna som är viktiga för leken kommer förbi. Man får börja fiska när de till en del gått förbi, men ändå så att man har möjlighet att fiska hela sin kvot och sälja laxen till midsommarmarknader då efterfrågan är stor och priset bättre. Så de borde kunna fiska sin kvot.
Laxen har det kämpigt
Bondestam konstaterar också att fisket i sig inte är den största utmaningen för laxbeståndet. Bland laxynglen finns en stor dödlighet och endast en mindre andel blir fullvuxna.
– Det är en stor dödlighet för den laxen när den kommer ut i havet. Vi vet inte vad det beror på och det har finansierats forskning för det.
Motsvarande sker också i Atlanten, man har inte svar på varför det sker.
Därför är stora fiskar som kommer ännu mera värdefulla och man måste göra vad man kan för att skydda dem och säkerställa att beståndet fortlever. Finns det ingen ungfisk finns det inget att fiska framöver.
Bondestam vill inte dra några slutsatser om sälbeståndet och fiskbeståndet eftersom sälen redan funnits ett tag medan laxens bestånd minskat drastiskt de senaste åren.
Enligt de nya näringsrekommendationerna ska vi äta mera fisk och grönsaker och mindre kött. Vad borde göras för att skapa förutsättningar för att vi ska ha inhemsk fisk?
– Vi har stor potential med den odlade fisken, regnbåge och sik. Det har kommit några nya odlingar längre ut till havs. Vi äter i stället norsk lax och det är lite onödigt, vi kunde äta inhemsk fisk. Marknaden för abborre och gös har gått tillbaka på grund av inflationen, det är en prisfråga. Vi har mycket strömming och svårt att hitta konsumenter. Det vore viktigt att äta fisk, det är hälsosamt och har ett lägre kolavtryck.
I god tid nästa år
Till yrkesfiskare som vill lägga av har Bondestam en hälsning. Alla yrkesfiskare är viktiga, säger han. Han konstaterar också att det är en yrkesgrupp som blir allt mindre.
– Alla är vi beroende av att det finns vild fisk och då behöver vi tillräckligt stora fiskbestånd.
Den tidigare laxregleringen var sju år gammal. Den nuvarande tillfälliga ändringen är i kraft fram till årets slut och är situationen bättre då återgår man till det gamla systemet.
Om det blir en ny åtstramning, kommer man att ta lärdom av det här och vara ute tidigare med informationen?
– Absolut, vi ska förbättra oss och vara tidigare ute. Vi tar emot den kritiken. Källa: Yle Österbotten 28.5.2025
