All strömming, vassbuk och torsk som fÄngas vid kommersiellt fiske ska landas. FÄngs fÄr inte kastas bort till havs med hot om en pÄföljdsavgift pÄ minst 2 000 euro. Varför det?
Globalt berÀknas flera miljoner ton av fÄngster frÄn det kommersiella fisket Ärligen kastas överbord. Det Àr ett stort slöseri med naturresurser och ett hot mot fiskbestÄnden. I samband med reformen av EU:s gemensamma fiskeripolitik 2013 föreskrevs dÀrför en landningsskyldighet, dvs. ett förbud mot att kasta fisk överbord. Hela fÄngsten mÄste dÀrför tas ombord pÄ fiskefartyg, landas och registreras i kvoter. Skyldigheten gÀller arter som omfattas av fÄngstbegrÀnsningar som faststÀllts i EU och som i Finlands fiske Àr strömming, vassbuk, torsk och lax.
Vassbuk fÄngas normalt tillsammans med strömming och sÀljs i allmÀnhet till samma köpare och till samma pris. Det Àr bÄde omöjligt och onödigt för fiskaren att kasta bort nÄgon av arterna frÄn blandade fÄngster, och det skulle vara en ekonomisk förlust. Det förutsÀtter att fÄngsten sorteras till havs, vilket fiskefartygen i allmÀnhet inte kan göra.
En utmaning för fiskaren Àr att det finns en egen fiskekvot för bÄda arterna. NÀr kvoten för en art har uttömts bör Àven fisket efter den andra arten upphöra, eftersom fÄngster av bÄda arterna alltid kan fÄs. Ingenting fÄr kastas bort till havs, oavsett orsak och situation. Utkast av fÄngster Àr en allvarlig övertrÀdelse av EU:s gemensamma fiskeripolitik och leder till en pÄföljdsavgift pÄ minst 2 000 euro som pÄförs av Livsmedelsverket.
Det har föreskrivits tvÄ undantag frÄn landningsskyldigheten för finlÀndska fiskare. Det första undantaget Àr permanent och gÀller fisk som skadats av sÀl eller skarv. Det Àr inte nödvÀndigt att landa skadad fisk, utan den fÄr kastas ut i havet. Om fiskaren emellertid tar ombord skadad lax ska den omedelbart förses med ett kvotmÀrke och rÀknas med i fÄngsten.
Det andra undantaget Ă€r tidsbegrĂ€nsat och gĂ€ller endast ryssfiske efter lax. Laxen fĂ„r slĂ€ppas ut i havet, med nĂ„gra nĂ€rmare föreskrifter. Detta undantag kan bestĂ€mmas för en tid av högst tre Ă„r Ă„t gĂ„ngen. Det nuvarande undantaget tillĂ„ter att lax frigörs inom ryssfiske 2021 â2023.
Finland har dock genom den nationella laxförordningen förbjudit frislÀppande av lax som inte Àr under minimimÄttet eller skadad av sÀl eller skarv. PÄ detta sÀtt vill man undvika att den lax som ska behÄllas som fÄngst vÀljs ut. Laxen ska dock slÀppas fri, om fiskarens aktörsspecifika laxkvot har uppnÄtts eller om fÄngstandelen pÄ 25 procent av kvoten under den första perioden har uppnÄtts.
Jord- och skogsbruksministeriets roll nĂ€r det gĂ€ller att fĂ„ och förnya tidsbegrĂ€nsade undantag har varit central. Undantaget föreskrivs genom en delegerad förordning av Europeiska kommissionen som baserar sig pĂ„ ett förslag som beretts i samarbete mellan ĂstersjölĂ€nderna. Finland har varit sĂ€rskilt aktivt i ĂstersjölĂ€ndernas samarbete.
För att laxen ska kunna slĂ€ppas levande krĂ€vs vetenskapliga belĂ€gg för att fisken överlever. Naturresursinstitutet har gjort utredningar som visar att överlevnadsgraden för lax som befriats frĂ„n pontonryssjor Ă€r hög. Jord- och skogsbruksministeriet har pĂ„ denna grund tagit initiativ för ĂstersjölĂ€nderna i syfte att behĂ„lla undantaget för lax Ă€ven 2024 â2026.
Det mÄste ocksÄ finnas ett verkligt behov av undantaget. FÄngstrapporterna samlar in uppgifter om hur mycket lax som slÀppts ut och Àr under minimimÄttet och hur mycket lax som kastats överbord skadad av sÀlar eller skarvar. Det Àr dÀrför viktigt att fiskarna informerar myndigheterna om dessa uppgifter, Àven om de inte pÄverkar fÄngstmÀngderna och anvÀndningen av kvoter. All information om fisket hjÀlper ocksÄ Naturresursinstitutet att göra sÄ tillförlitlig forskning som möjligt tillgÀnglig för alla.
KÀlla: BLOGG JSM Harri Kukka 19.9.2022
