Yrkesfiskarna har blivit fÀrre under senare Är. FrÀmst Àr det de yngre fiskarna som kastar nÀten upp pÄ land. DÄlig lönsamhet och handel med fiskekvoter Àr nÄgra förklaringar till att antalet fiskare har halverats.
De nĂ€rmaste Ă„ren syns heller ingen ljusning. YA har trĂ€ffat fiskare, politiker och inleder i dag artikelserien Fiskets framtid med en fiskeexpert pĂ„ Havs- och vattenmyndigheten.De senaste Ă„ren pekar kurvan allt brantare nedĂ„t för antalet fiskare. PĂ„ mindre Ă€n 20 Ă„r har fiskeflottan halverats. Bilden Ă€r entydig. Det Ă€r kris för fisket. ISimrishamn Ă€r dessutom fiskekĂ„ren snart pensionsmĂ€ssig â iâdag Ă€r medelĂ„ldern 57 Ă„r.
Den nÀrmaste framtiden ser ocksÄ dyster ut med risk för att den negativa utvecklingen fortsÀtter, med Ànnu fler fiskare som gÄr i iland för gott.
â Den frĂ€msta anledningen Ă€r dĂ„lig lönsamhet, förklarar Bengt KĂ„mark, utredare vid Hav (Havs- och vattenmyndigheten). Men trots att det blivit fĂ€rre fiskare landar man lika mycket fisk i dag som tidigare.
Bengt KÄmark har varit med sedan 1977 pÄ Fiskeristyrelsen ochFiskeriverket som var föregÄngare till dagens myndighet Hav. KÄmark har suttit och förhandlat om fiskekvoter och han har sett upp- och nedgÄngar i fisket.
I dag fÄr fiskarna inte mÄnga kronor för ett kilo torsk. Enligt Bengt KÄmark Àr förklaringen att norrmÀn och ryssar fiskar upp enorma mÀngder urBarents hav.
â I mitten av 1980-talet fanns det mycket gott om torsk i Ăstersjön. DĂ„ var det troligen vĂ€rldens största torskbestĂ„nd. I dag finns det stora mĂ€ngder torsk i Barents hav. Detta pĂ„verkar och pressar priserna i Ăstersjön. Fisket Ă€r internationellt och fisk transporteras lĂ„nga strĂ€ckor.
En miljon ton
Enligt Bengt KĂ„mark fĂ„r norska och ryska fiskare i Ă„r ta upp en miljon ton torsk ur Barents hav, och Ă€ndĂ„ rĂ€knas det som biologiskt hĂ„llbart. NĂ€r torskbestĂ„ndet var som störst i Ăstersjön pĂ„ 1980- talet landades 400 000â500 000 ton torsk. I dag tas det upp omkring en tiondel.
Han tror att den negativa utvecklingen fortsÀtter de nÀrmaste Ären med Ànnu fÀrre yrkesverksamma fiskare för att sedan kanske plana ut och stabiliseras.
â Det nya utkastförbudet innebĂ€r troligen att fler fiskare slĂ„s ut under de nĂ€rmaste Ă„ren, tror han.
Utkastförbudet innebÀr att fisk inte fÄr kastas tillbaka. DÄ landas mer fisk, vilket innebÀr att kvoterna inte rÀcker till.
Detta Àr en del i arbetet med att fÄ ett hÄllbarare fiske för framtiden och en del i EU:s fiskepolitik som bland annat syftar till att fiskebestÄnden ska vara stabila.
Havs- och vattenmyndighetens statistik för yrkesfisket, som YA tittat nÀrmare pÄ, visar att antalet fiskare i Sverige halverats pÄ 18 Är. NÀr det gÀller utvecklingen i SkÄne Àr det ungefÀr lika som i övriga riket.
â Det gĂ„r att jĂ€mföra med jordbruket, dĂ€r utvecklingen har gĂ„tt mot fĂ€rre och större enheter.
För Simrishamn Àr nergÄngen nÄgot mindre, med 42 procent. Troligen pÄ grund av att förutsÀttningarna hÀr Àr goda: stor fiskehamn och nÀra till fisket i havet.
De fiskare som slutat fiska Àr i första hand yngre, vilket har inneburit att medelÄldern i dag Àr hög. I Simrishamn Àr den genomsnittlige fiskaren snart 60 Är.
Inte som förr
â Det Ă€r inte som förr, sĂ€ger Bengt KĂ„mark, dĂ„ sönerna tog över bĂ„ten. I dag finns det andra och lönsammare jobb. Det kan ocksĂ„ vara svĂ„rt att kombinera ett modernt socialt liv med yrkesfiske.
Han nÀmner ocksÄ handel med fiskekvoter som en viktig orsak till att det blivit fÀrre fiskare.
â De större bĂ„tarna köpte upp kvoterna av de mindre bĂ„tarna.
Enligt Bengt KĂ„mark har torskfisket i Ăstersjön det extra tufft med smĂ„ marginaler ekonomiskt sett. Dessutom Ă€r fisken liten och mager.
NĂ„gon förklaring till varför Ăstersjöns torskar Ă€r sĂ„ magra vill inte Bengt KĂ„mark försöka sig.
â DĂ€rom tvista de lĂ€rde, sĂ€ger han. Men det verkar som om torskens mat (skarpsill) har förskjutits lĂ€ngre upp i Ăstersjön.
NÀr det gÀller regler och fiskebyrÄkrati har han förstÄelse för att fiskarna tycker det Àr besvÀrligt och försvÄrar fisket.
â Fiskarna Ă€r pĂ„passade med tuffa kontroller. Medlemskapet i EU har lett till ökad reglering.
NÀr det gÀller kustfisket tror han att det mÄste utvecklas för att vara livskraftigt i framtiden.
â Det finns en stor uttalad politisk vilja att satsa pĂ„ och frĂ€mja det smĂ„skaliga fisket. Alla sĂ€ger sig vĂ€rna kustfisket.
KĂ€lla: Ystads Allehanda 13.3.2014
