Hur nÄr man en gemensam lösning pÄ hur man ska hantera den kraftigt vÀxande skarvpopulationen?
Hur tacklar man problemet med de skador som skarvarna orsakar pÄ miljön och fisket?
Hur ska man tolka fÄgeldirektivet och behovet av skyddsjakt?
Hur ska yrkesfiskarna och lokalbefolkningen kunna göra sig hörda?
De hĂ€r frĂ„gorna diskuteras pĂ„ ett nordiskt skarvseminarium som för tillfĂ€llet ordnas i Ă
bo. MÄlet Àr en gemensam förvaltningsplan för skarven i Finland och Sverige.
Men det förutsÀtter att man i Finland nÄr en lösning pÄ den inflammerade skarvkonflikten och att man luckrar upp den snÀva tolkningen av fÄgeldirektivet som gör att man inte kan ta itu med problemet pÄ allvar.
Ilkka Kanerva (Saml), riksdagsledamot och styrelseordförande i Egentliga Finlands förbund, Àr irriterad över den utdragna skarvkonflikten. Speciellt irriterad Àr han över myndigheternas instÀllning.
ââMyndigheternas sĂ€tt att hantera problemet Ă€r mĂ€rkligt. De mĂ„ste börja lyssna pĂ„ lokalbefolkningen och yrkesfiskarna, det behövs vĂ€xelverkan. Som det Ă€r nu talar parterna förbi varandra, sĂ€ger Kanerva.
Han kritiserar ocksÄ tillvÀgagÄngssÀttet i beslutsfattandet.
ââJag vill inte nĂ€mna nĂ„gra namn. Men det Ă€r fel nĂ€r folk som representerar intresseorganisationer som vill skydda skarven sitter med och fattar besluten hos miljömyndigheterna. Det Ă€r samma sak som en medlem i en förening som föresprĂ„kar kĂ€rnkraft ocksĂ„ sitter med och fattar beslut om att vi ska bygga ett kĂ€rnkraftverk, sĂ€ger Kanerva.
Han anser att miljömyndigheternas och domstolarnas strÀnga tolkning av fÄgeldirektivet mÄste omprövas.
ââVi mĂ„ste se till att Finlands tillĂ€mpning av direktiven inte avviker frĂ„n övriga lĂ€nder. HĂ€r Ă€r det dags för politikerna att trĂ€da fram och fatta beslut i frĂ„gan. Och det mĂ„ste ske snabbt, skarvstammen ökar drastiskt, sĂ€ger Kanerva.
Europarlamentariker Nils Torvalds (SFP) instÀmmer.
ââDen nuvarande situationen Ă€r ohĂ„llbar. Finland Ă€r i dag det enda landet som inte tillĂ„ter skarvjakt och mĂ„lning av Ă€gg. I bland annat Sverige, Danmark, Polen och Tyskland Ă€r det tillĂ„tet.
Han anser att miljömyndigheterna i sitt beslutsfattande har pÄverkats för mycket av intresseorganisationerna. Besluten har inte heller gÄtt rÀtt till, sÀger han.
ââNĂ€r en person som Ă€r medlem i organisationen BridLife sitter som tjĂ€nsteman vid NTM-centralen och fattar beslut i skarvfrĂ„gan Ă€r det inte bra. DĂ„ handlar det om moraliskt jĂ€v.
Torvalds ser fram emot det resultat som skarvarbetsgruppen tillsatt av av jordbruks- och miljöminister Kimmo Tiilikainen (C) ska presentera i vÄr. Arbetsgruppen, som leds av riksdagsledamot Anna-Maija Henriksson (SFP) och bestÄr av representanter frÄn myndigheter och olika intresseorganisationer, har i uppdrag att presentera en förvaltningsplan för skarven.
ââJag Ă€r optimist. Den nya planen blir bĂ€ttre Ă€n den gamla, sĂ€ger Torvalds.
Yrkesfiskarna har stora förvÀntningar.
ââVi hoppas att man nĂ„r ett resultat som gör att vi kan begrĂ€nsa skarvstammens tillvĂ€xt med samma metoder som i Sverige och Danmark dĂ€r man fĂ„r bĂ„de skjuta skarv, och mĂ„la och pricka Ă€gg. Vi mĂ„ste ocksĂ„ kunnas skrĂ€mma bort fĂ„glarna och pĂ„ sĂ€tt förflytta skarvkolonierna frĂ„n omrĂ„den dĂ€r de gör mycket skada, sĂ€ger Kaj Mattsson, verksamhetsledare för Ă
bolands fiskarförbund.
ââDet Ă€r ocksĂ„ viktigt att politikerna trĂ€der fram och bekĂ€nner fĂ€rg. Det behövs ett politiskt beslut för att vi ska nĂ„ en lösning pĂ„ konflikten, sĂ€ger han.
Kimmo Puolitaival, överdirektör för NTM-centralen i Egentliga Finland, efterlyser en effektiverad och lokalt fokuserad forskning över skarvens effekter för att man ska fÄ en bÀttre uppfattning om hur stora skador den orsakar pÄ fisket och miljön.
ââDen forskning som gjorts hittills har mest omfattat större vattenomrĂ„den och har varit för allmĂ€nt inriktad. Vi mĂ„ste fokusera mera pĂ„ de lokala förhĂ„llandena, sĂ€ger Poulitaival.
Kim Jordas, vd i Finlands yrkesfiskarförbund, Àr skeptisk.
ââSkarvpopulationens kraftiga ökning och dess effekter Ă€r redan kĂ€nda. Att satsa pĂ„ mera forskning drar ytterligare ut pĂ„ tiden. Nu behövs handling och snabba konkreta Ă„tgĂ€rder för hur vi kan begrĂ€nsa skadorna, sĂ€ger Jordas.
Seminariet ordnas av det Nordiska skÀrgÄrdssamarbetet. Förslagen som förs fram och diskuteras pÄ det tvÄ dagar lÄnga seminariet kommer att skickas till minister Kimmo Tiilikainen och skarvarbetsgruppen.
KÀlla: à bo UnderrÀttelser 24.11.2015
