Fiskare tycker att de har mycket att erbjuda både forskare, tjänstemän och lagstiftare, men ingen är intresserad av deras information. Det konstaterar Åboforskaren Kirsi Sonck-Rautio i en ny doktorsavhandling.

Nyligen publicerade naturresursinstitutet Luke en rapport om att yrkesfisket i Östersjön hotas av säl och skarv.

Även Kirsi Sonck-Rautio noterar i sin avhandling att Finlands kustfiske befinner sig i en allvarlig kris och att yrkesfiskare mår dåligt.

– Fiskare är i allmänhet, med några få undantag, mycket nedstämda. De upplever ofta en känsla av maktlöshet i frågor som rör den miljö de är yrkesverksamma i, eftersom de inte hörs i de här frågorna.

Inte bara en siffra i statistiken

Sonck-Rautio har till sin etnologiska avhandling gjort 23 djupintervjuer med fiskare, familjemedlemmar till fiskare eller människor verksamma inom fiskeindustrin.

Människorna är alla verksamma i Skärgårdshavet.

Avhandlingens syfte är att lyfta fram yrkesfiskare inte bara som en siffra i statistiken, utan som människor, med känslor, erfarenheter och omfattande lokal kunskap inom både miljö och natur.

– Många fiskare har fiskeyrket i släkten och kunskapen om hav och miljö går i arv i generationer. Även upplevelsen att arbeta ständigt i samklang med naturen och djuren går i arv.

Det här är faktorer som borde beaktas i beslutsfattande som rör fiske, men som inte görs idag, argumenterar hon.

– Det måste göras mera fiskerelaterad forskning där yrkesfiskare får höras. Forskningen borde utgå mer från fiskarnas egna synvinkel, då de som har lokal kännedom också kan ställa viktiga frågor som annars uteblir.

Ekonomisk statistik lyfter inte fram den lokala kunskapen

Sonck-Rautio har tillsammans med en kollega granskat vad fiskerelaterade beslut grundar sig på.

Resultatet var att den nuvarande fiskerelaterade forskningen, som sedan använts som bas för fiskerelaterade beslut, oftast baseras på ekonomisk statistik.

Ifall fiskare intervjuats har frågorna varit färdigställda, och fiskarna har inte själva fått öppna upp frågeställningar som de anser är viktiga, säger hon.

– Det skulle vara viktigt att fiskarnas kunskap, som ofta är mycket lokal, skulle beaktas när man överväger vilka miljöhanteringsåtgärder som ska vidtas, eftersom fiskare ofta vet vad som skulle fungera bäst för dem i sin egen miljö.

Kvinnorna inom fisket förblir dolda i forskningen

Sonck-Rautio lyfter också fram att kvinnorna inte alls beaktas inom nuvarande forskning eller beslutsfattande.

– Det är oftast familjens man som registrerat sig som fiskare, ofta på grund av byråkratiska orsaker. Ändå deltar ofta kvinnan i familjen, om det så är frun, mamman eller dottern, och fungerar själv som fiskare, eller kanske är med och säljer fisken på marknader och håller koll på ekonomin och annan marknadsföring.

– När man inom forskning sedan intervjuar folk så intervjuar man de registrerade fiskarna, alltså männen. Och då förblir kvinnorna dolda i statistiken, trots att de också är betydelsefulla inom fiskesektorn.

Två olika studier – samma resultat

Sonck-Rautio konstaterar, när hon jämför sin egen studie med Lukes omfattande kvalitativa studie, att resultaten är liknande, trots att studierna gjorts med olika metoder.

– Om två olika undersökningsmetoder får samma resultat så betyder det att vi rör oss i kärnan av sanningen. Det är ganska bra.

Trots att Sonck-Rautio enbart pratat med fiskare eller människor inom fiskeindustrin, som också Lukes rapport baserar sig på, så anser hon inte att studierna är vinklade.

I hennes fall var utgångspunkten att just yrkesfiskarna ska få höras, och hon säger att man inom forskning fortfarande ytterst sällan uppmärksammar fiskarnas åsikter.

– Här vill jag också säga att fiskare nog förstår vad både naturskydd och miljövård innebär. De vill inte inte skada miljön. De vill nog också agera på ett sätt så att havsmiljön mår bra.

”Forskning där man kombinerar vetenskap med lokal kunskap behöver göras mycket mer”

Kirsi Sonck-Rautio säger att det viktigaste som hon vill få fram med sin avhandling är att man ska våga beakta lokal kunskap i olika frågor, om det så gäller yrkesfiske eller andra saker.

Forskning har nämligen visat att miljöåtgärder är mer framgångsrika om de stöds av lokalbefolkningen.

– Oavsett vilka studier som görs på ett specifikt problem, så borde man inkludera människor som bor i området. De kan ställa frågor som verkligen är viktiga att beakta. Så den här typen av forskning, där man kombinerar vetenskap med lokal kunskap, behöver göras mycket mera.

Sonck-Rautio konstaterar också att EU:s gemensamma fiskeripolitik, som syftar till att göra EU:s fiske ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbart, inte hittills lyckats fullt ut.

Genom att inkludera lokal miljöinformation inom forskning och beslutsfattande kan man kanske påverkar det här, argumenterar hon.

Kirsi Sonck-Rautio disputerar i etnologi vid Åbo universitet 22 november.

Källa: Yle Åboland 15.11.2019