I Sverige och på Åland blir det skarvjakt igen i år. I Österbotten tillåts inte skarvjakt. Det avgörande verkar vara hur strängt myndigheter och domstolar tolkar EU:s fågelskyddsdirektiv.
På Åland har man jagat skarv sedan 2009 och erfarenheterna är goda. Efter den störning jakten innebär flyttar de på sig och byter ställe, berättar jaktförvaltare Robin Juslin.
På Åland har man inte ens slagit fast något antal fåglar jägarna får fälla, men blir jakten för omfattande kan landskapsstyrelsen ingripa. Juslin har sett hur svårt det varit att få tillstånd på fastlandet.
– Skarvjakten besluter vi om själva på Åland, säger Juslin.
När ålänningarna började med skarvjakt ryckte EU-kommissionen ut och ville ha förklaringar, men det ordnade sig efter diskussioner. Numera verkar jakten vara mest rutin.
Problemet på Åland inträder i augusti då häckningstiden är över i Finland och Sverige. Stora mängder skarvar rastar och äter upp sig i den åländska skärgården.
Det är skadorna på fisket som motiverar jakten. Ifjol sköts 839 skarvar. Några häckande fåglar har man inte och det förklarar Juslin med att det stora antalet havsörnar håller skarven borta.
Skarvjakt i Sverige
I Sverige beviljade länsstyrelsen i Stockholm nyligen tillstånd att fälla 1810 skarvar. Skyddsjakten motiveras med att skarvarna äter stora mängder abborre, gädda och gös.
Liksom i Österbotten har även i Sverige besvär lämnats in mot skarvjakten. Det ledde till att Naturskyddsverket ifjol stoppade prickning av ägg och jakt på skyddsområden. Men skyddsjakt i övrigt tilläts.
Jakten ska motiveras, förklarar handläggaren Marianne Caesar på Länsstyrelsen. Flera länsstyrelser har gett lov, och i Stockholmsfallet handlar det om att förhindra allvarlig skada på fisket.
Stoppad skarvjakt i Österbotten
I Österbotten fick jägare från Nykarleby tillstånd att jaga skarv. Till skillnad från Åland häckar skarven i det österbottniska kustlandskapet och i Kantlax Monäs finns redan döda holmar.
NTM-centralen gav alltså grönt ljus liksom Vasa hovrätt, men i Högsta förvaltningsdomstolen blev det back. Också andra ansökningar från Österbotten har fått nej.
Ändå handlade det om bara 100 skarvar i Kantlaxfallet.
– Måttet är rågat med skarven, sade Mikael Holm, ordförande för Nykarlebynejdens jaktvårdsförening.
Det finns enligt Holm flera tusen skarvar som häckar på några kvadratkilometer och de ställer till skada för fisket och på holmarna.
Samma fågelskyddsdirektiv gäller alla
Det som förbryllar i Österbotten är att ålänningarna får jaga skarv liksom svenskarna, men på det finländska fastlandet gäller andra regler.
– Det är ju lite märkligt att alla inom EU ska följa samma fågelskyddsdirektiv men på fastlandet har det varit svårt i många år, säger Robin Juslin på Åland.
HFD gick emot NTM-centralen
Att NTM-centralen i Österbotten gav grönt för att skjuta 100 skarvar i Kantlax och Monäs förklarar specialforskare Hans-Göran Lax med att man valde att tro på folk när de säger att skarven ställer till skada.
Det hela slutade ändå med att Högsta förvaltningsdomstolen backade tillståndet efter besvär från en fågelskyddsförening. Det avgörande blev hur man bedömer en skada.
– Det som för enskilda fiskare är en allvarlig skada kan bedömas vara en ganska liten skada för ett skärgårdsområde, säger Lax.
Bidragande till avslaget kan också ha varit att fiskarna inte kunnat påvisa att fångsterna minskat på grund av skarven.
– Tyvärr har fiskarna inte så väl dokumenterat hur mycket fångsterna minskat, säger Lax.
Två ansökningar prövas på nytt
De närmaste veckorna ska NTM-centralen pröva två ansökningar om skarvjakt på nytt. Ansökningarna har kommit från Kristinestad och Oravais och de har återremitterats från Vasa förvaltningsdomstol.
Den springande punkten är igen att de sökande tydligare måste kunna påvisa skada. Förvaltningsdomstolen hänvisar till prejudikatet från Kantlax och Monäs.
Hans-Göran Lax ger inte stort hopp om ändring.
– De sökande måste kunna tillföra något nytt i skadefrågan för att ansökan om skarvjakt ska ha en chans.
Källa: Yle Österbotten 11.5.2015