Forskare vid Naturresursinstitutet ger sig i väg på sin forskningsresa på Finlands havsområde i Östersjön den 20 september 2023. Aktuell information om strömmings- och vassbuksbeståndens status behövs bland annat när man fastställer fiskekvoter för olika länder.
Mycket magra strömmingar drogs upp vid provtrålning hösten 2021. Bild: Jukka Pönni / Naturresursinstitutet.
I år fokuserar forskningsresan i synnerhet på den avmagring hos strömmingar som observerats 2020 och 2021 (uppföljningspublikation den 8 december 2022) och uppföljningen av hur deras skick har utvecklats samt på uppföljningen av beståndet av pungräkor som strömmingen använder som föda på Bottenhavet.
– Om vi har god tur kan vi också få en grov uppfattning om hur stora de yngre årskullarna av strömming är: i hur stor mån syns till exempel de små strömmingar som observerats hösten 2021 i ekolods- och trålningsmaterial och hur många strömmingar som fötts under innevarande år påträffas. Det är också möjligt att mindre strömmingar är närmare kusten och utom räckhåll för ekolodet, säger Jukka Pönni, forskare vid Naturresursinstitutet.
Även torsken äter ibland av de två centimeter långa pungräkorna. Dessa pungräkor fanns i magen på en torsk som fångats på Ålands hav. Bild: Jari Raitaniemi / Naturresursinstitutet.
Pungräkan är kanske den viktigaste födan för stora strömmingar, men uppgifterna om dess populationsvariationer är bristfälliga. Denna kännedom främjas genom att följa upp mängden pungräkor som hamnat bland fångsten i samband med provtrålningen.
De senaste åren har man sett till och med stor variation mellan olika år vad gäller mängden pungräkor i trålfångsterna.
Tillförlitlig information tas genom etablerade metoder fram till stöd för beslutsfattande.
Forskningsresan görs med Finlands miljöcentrals forskningsfartyg Aranda. Resan företas som ekolodning längs en på förhand fastställd rutt (bilden nedan), som omfattar Finlands ekonomiska zon med undantag av Bottenviken. I Bottenhavet omfattar ekolodningen också Sveriges ekonomiska zon, med undantag för territorialvattnen.
Planerad rutt för Aranda för 2023 (rotationsriktning medsols) och platser för provtagning alltså för tråldragning. Det är möjligt att rutten och tråldragningsplatserna ändras bland annat på grund av väderförhållanden.
Utifrån ekolodningarna och provtrålningarna fastställs för varje havsområde eller fiskbestånd ett förekomstindex som används för beståndsberäkningar av strömming och vassbuk. Med hjälp av indexen erhålls fiskeoberoende information om årskullarnas storlek och deras dödlighet mellan olika år. Ekolodning som utförs varje år kan också användas separat som en grov indikator för bland annat beståndsbiomassan.
Behållare för fiskberedning. Bild: Jukka Pönni / Naturresursinstitutet.
Forskningsresan ingår ett internationellt Östersjöprojekt (Baltic International Acoustic Survey, BIAS) som är ett åtagande under EU:s gemensamma fiskeripolitik och samordnas av Internationella havsforskningsrådet (ICES). I projektet undersöker samtliga Östersjöländer sina havsområden ungefär samtidigt. Forskningstidpunkten är på hösten då strömmingarna är ute på födosökning på öppna havet, och kartläggningen utförs samtidigt för att minimera risken för att samma fiskar räknas två gånger då de simmar runt.
De uppgifter som samlats in under resan används främst av ICES, som på basis av beståndsberäkningarna ger en vetenskaplig rekommendation om de största hållbara fångstvolymerna. Europeiska kommissionen tilldelar årliga fiskekvoter för olika länder på grundval av dessa fångstvolymer.
Kommissionen har nyligen förslagit ett totalt fiskeförbud för strömmingsbestånd i Egentliga Östersjön och Bottniska viken 2024. Fiskeförbudet skulle inte iaktta ICES vetenskapliga råd om att kvoten ska minskas klart mer än vanligt, men att fiske inte ska förbjudas helt.
Källa: Naturresursinstitutet 20.9.2023