Det är oklart hur havsvindparker i Bottenviken påverkar fiskar och bottenfauna. Forskare oroar sig för konsekvenserna.
Hur påverkas strömmingens och siklöjans lekplatser? Hur påverkar ljud och vibrationer bottenfaunan? Störs fiskarnas vandringsmöjligheter och fåglarnas flyttningsleder? Förändras vattenströmmarna?
Det finns fortfarande många obesvarade frågor som handlar om hur havsvindkraftsparker påverkar Bottenhavets miljö.
I Österbotten planeras just nu två stora havsvindparksprojekt där miljökonsekvensbedömningen väntas vara klar i början av nästa år.
Nu sker miljökonsekvensbedömningen separat för varje projekt. Anna Bonde, vattenhushållningsexpert vid Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten, efterlyser gemensam forskning på hur alla havsvindparker som nu planeras påverkar Bottenhavet.
– De sammanlagda effekterna kan vara svåra att se vid enskilda miljökonsekvensbedömningar, säger hon.
Bottenhavet är inte som Nordsjön
Forskning som finns gäller parker på internationella vatten som till exempel i Nordsjön. Hittills har det det publicerats några få forskningsrapporter om Bottenhavet. Det har gällt vindkraftparken vid Tahkoluoto utanför Björneborg.
– Biodiversiteten är ju helt annorlunda än i Bottenhavet än i Nordsjön, säger Anna Törnroos-Remes som är biträdande professor i miljö- och marinbiologi vid Åbo Akademi.
Det finns helt enkelt inte tillräckligt med forskning om hur havsvindparker påverkar Bottenhavet.
Utanför Korsnäs vill Forststyrelsen och Vattenfall bygga en havsvindpark och utanför Jakobstad planerar OX2 havsvindparken Laine.
Laineparken ska kunna producera el och vätgas ute till havs. Den omfattar maximalt 160 möllor på ett cirka 504 kvadratkilometer stort område.
– Det är i storleksklass fråga om ett kärnkraftverk. Maximikapaciteten är över två gigawatt, säger Janne Lamberg, affärsområdeschef för OX2.
För Korsnäs havsvindkraftspark har Västkustens miljöenhet listat saker som bör beaktas vid miljökonsekvensbedömningen. Det är till exempel noggranna utredningar om hur fiskpopulationer och bottenfaunan påverkas av muddring för fundamenten till möllorna.
– Problemet är att det är ganska nytt med havsvindkraft. Ingen vet exakt vad de här konsekvenserna kommer att vara, säger miljöinspektör Jens Hannus vid Västkustens miljöenhet.
För Korsnäsparken och för Laineparken kommer miljökonsekvensbedömningarna att lämnas in till Närings-, trafik- och miljöcentralen i södra Österbotten. NTM-centralen styr och övervakar processen med miljökonsekvensbedömningen.
Fem saker det behövs mer forskning om
- Vindkraftparkernas sammanlagda påverkan
NTM-centralen har bland annat efterlyst undersökningar av bottnarna, bullerpåverkan och förändringar i vattenströmmar och andra hydrografiska förändringar.
– Sedan försöker vi ta ställning till om det är tillräckligt, säger Anna Bonde, vattenhushållningsexpert vid NTM-centralen i Södra Österbotten.
- Bullrets påverkan
Vid Finlands miljöcentral har man gjort en del undersökningar av bullrets påverkan på blåmusslor och fiskar.
– Forskningen är i sin linda men det vi vet är att de reagerar på buller och ljudvågor, säger Okko Outinen, forskare vid Finlands miljöcentral.
Men det behövs enligt Okko Outinen mer forskning, framförallt på hur bottenfaunan reagerar på buller.
- Fiskarnas vandringsleder
Antti Lappalainen, specialforskare vid Naturresursinstitutet, tycker att man kunde undersöka om laxen simmar genom vindparken eller om den försöker undvika den.
Vandringsleden kan påverkas av magnetfält från elkablarna till vindmöllorna och av vindmöllans ljud och vibrationer.
– Man skulle kunna göra en pilotundersökning vid existerande Tahkoluotos havsvindpark och sätta sändare på fiskarna och se om de vandrar igenom parken, säger han.
- Strömmingens fortplantning
Ett annat problem kan vara de grunda bottnarna som kännetecknar Bottenviken.
Det är billigare att bygga vindmöllor på grunda områden. Men det är också platser som kan vara viktiga för strömmingens fortplantning.
- Fåglarnas flyttningsleder och sälarnas miljö
– Vi har kunskap om fåglarnas flyttningsrutter på land och i skärgården men väldigt lite om deras vägar ute till havs, säger Antti Lappalainen.
För havsvindparker i norra Bottenviken borde det också forskas om hur havsvindmöllor och underhållet påverkar isförhållanden samt hur mycket det förekommer undervattensbuller. Eventuellt kan det betyda sämre isförhållanden som försämrar sälarnas möjligheter att skydda kutarna.
Naturresursinstitutet ska så fort som finanseringen blir klar starta ett fyraårigt forskningsprogram om havsvindparkernas inverkan på milljön.
Vindkraftsbolaget måste göra egna utredningar
Janne Lamberg på OX2 säger att man tar miljökonsekvensbedömningen på stort allvar. OX2 anlitar flera erfarna konsulter i branschen, forskningsinstitut och internationella samarbetspartner i arbetet med miljökonsekvensbedömningen.
Vindkraftsbolagets lista på alla undersökningsobjekt är lång, allt från muddringseffekter till undersökningar av bottenfaunan.
Enligt Janne Lamberg skulle det ha varit idealiskt om det fanns tidigare forskningsresultat, men nu gör bolaget egna efterforskningar för att göra miljökonsekvensbedömingen färdig.
– Vi har gjort mycket grundforskning. Forskning som inte har gjorts tidigare för de här områdena.
Nu har vindkraftbolaget enligt Janne Lamberg mångsidiga forskningsresultat om flora och fauna som snart delges NTM-centralen och som sedan ska ges offentlighet.
– Då kan alla dra nytta av den här forskningen.
Efter att miljökonsekvensbedömningarna för de två havsvindparkerna har lämnats in kommer det att ordnas allmänna informationstillfällen med möjlighet att komma med synpunkter.
Eftersom OX2:s havsvindpark utanför Jakobstad ligger i den ekonomiska zonen nära gränsen kommer det att begäras in utlåtande från flera instanser, också från Sverige.
Källa: Yle 28.12.2024/Axel Rappe
