Förbundets registrering hade varit en lång och seg historia. Justitieministeriet antecknade äntligen 7.1.1987 Suomen Ammattikalastajaliitto SAKL – Finlands Yrkesfiskarförbund FYFF i föreningsregistret. Regionorganisationen Inarin Ammattikalastajat anslöt sig till förbundet under året.
Fiskeriinkomst, lax- och strömmingsfiskereglering
Ett utkast till ett nytt fiskeriinkomstsystem diskuterades i flera repriser under året. Det viktigaste elementet i utkastet var att prisstödet till foderströmming upphör och att det ersätts med ett så kallat marknadsföringsstöd under överproduktionsperioder. Förbundet var orolig för hur det nya systemet kunde trygga yrkesfiskarnas inkomstutveckling. Behandlingen av förslaget överfördes till följande år.
I en nationell laxarbetsgrupp hade man diskuterat förslag till en reglering av laxfisket. Avsikten var att föra förslagen till den Internationella fiskerikommissionen för Östersjön (IBSFC) och dess ad hoc-laxarbetsgrupp. Vissa regleringsåtgärder fattades också av IBSFC i september, men beslut om en laxkvot för Östersjön kunde ännu inte fattas.
För de laxfiskebegränsningar som infördes 1986 betalades under året en partiell ersättning till ryssjefiskarna i efterskott.
Diskussionen om att reglera strömmingsfisket för att skydda ung strömming fortsatte också. Jord- och skogsbruksministeriet hade förslag på flera olika åtgärder. Både gällande laxfisket och strömmingsfisket ansåg förbundet att man i första hand borde reglera fiskekapaciteten med ett tillståndssystem.
Priset på foderströmming förorsakade problem. Den internationella prisnivån på foderfisk var låg och det inverkade på den inhemska situationen. Pälsdjursnäringen var också på väg mot en lågkonjunktur. Överenskommelse om pris nåddes först i maj och de statliga direktiven kom först i oktober, vilket ledde till missnöje bland medlemmarna och en klagan till justitiekanslersämbetet.
Obetalda medlemsavgifter
Förbundets ekonomi och det att medlemsavgifter lämnades obetalda skapade ånyo oro. Styrelsen ansåg att bland annat bristen på information och det att regionorganisationerna bevakar medlemsavgifternas betalning ineffektivt kunde vara orsaker till den dåliga intäktsutvecklingen. De fiskare som fiskar fjällfisk kände sig också åsidosatta då förbundets verksamhet mycket handlade om strömming och lax.
EFTA
Bokstavskombinationen EFTA (Europeiska frihandelssammanslutningen) nämns i styrelsens protokoll i slutet av året även om Finland redan år 1986 blivit medlem i EFTA. Ordförande Vesa Reilimo hade deltagit i ett EFTA-fiskhandelsseminarium som arrangerats i Helsingfors. Överinspektör Pekka Niskanen hade under seminariet utvärderat frihandelsavtalets inverkan på Finlands fiskerihushållning. Enligt Niskanen har Finland vissa känsliga produkter, speciellt strömming och lax, för vilka fri konkurrens kan förorsaka skada. Förbundet såg den ökade importen av strömming och sill som oroande och ansåg att den inhemska fiskens konkurrenskraft borde förbättras.
Intern turbulens
Under höstmötet föreslog Per-Erik Rosin att Tom Vanne väljs till förbundets nya ordförande. Viljo Sahlstén föreslog återval av Reilimo. Med rösterna 11-8 valdes Tom Vanne till ordförande. Reilimo drog sina slutsatser och avsade sig sitt uppdrag i prisstödsdelegationen.
Vesa Reilimo hade lyckats med det nästan omöjliga, att föra samman yrkesfiskarna i en och samma intresseorganisation och också fått Kalantuottajat med i förbundet. Ur den synvinkeln känns Reilimos öde i ordförandevalet som orättvist, säger en väl insatt förtroendevald. Ett missnöje hade dock pyrt mot Reilimo speciellt gällande prisstödsärenden. Reilimo hade värnat om en social dimension och ryssjefiskets ställning, vilket dock väckte kritik bland trålfiskarna. Ryssjefisket efter strömming var ännu då stort, cirka en tredjedel av strömmingsfångsten.
Turbulensen fortsatte då Raimo Ihander lämnade in sin begäran om avsked till styrelsen. Det är möjligt att begäran delvis berodde på utgången av ordförandevalet. Ihander hade dock redan tidigare meddelat styrelsen att hans lön borde granskas. Under mötet i december bad dock styrelsen Ihander att fortsätta och höjde Ihanders lön med 1 000 mark. I styrelsens protokoll framgår att styrelsen inte röstade, fastän beslutet ej var enhälligt.
Finland och Sverige oense
Finland och Sverige var också oense om fisket i varandras fiskezoner. Fisket byggde på ett fiskeavtal mellan länderna och termen traditionellt fiske. Sverige begränsade nu finländarnas strömmingsfiske och Finland svenskarnas torskfiske. Det finländska laxfisket i Sveriges vatten hade redan tidigare stoppats av svenskarna.
Fiskvecka planeras
Förhandlingar fördes också mellan fiskerihushållningens organisationer. Under ett möte under våren 1987 beslöt man att arrangera den första riksomfattande Fiskveckan i maj 1988. Den lever fortfarande.
