Under året hade förbundet många gäster: Riksdagens miljöutskott, en EU-parlamentariker och ministeriets överdirektör. En stor ära var att republikens president Sauli Niinistö accepterade vår inbjudan och bekantande sig med yrkesfisket under ett besök i Nådendal.

Regleringen av det pelagiska fisket fortsatte och förändringar i regleringen gjordes flera gånger under året. Fångsterna ökade och marknadsläget var gott, men en svängning mot det sämre började anas under slutet av året. I riksdagen behandlades ett medborgarinitiativ med målet att förbjuda pälsfarmningen i Finland. I ett hörande i utskottet förde förbundet fram pälsdjursnäringens stora betydelse för fisket och ansåg att initiativet bör förkastas.

Tillsammans med Suomen sisävesikalastajat SSAK ry lyfte förbundet upp insjöfiskets problem i diskussioner med minister Jari Koskinen under våren. Speciellt tillståndsproblematiken behandlades.

Det första fiskeföretaget i utländsk ägo anslöt sig till förbundet.

Ny strategi

Styrelsen hade berett ett förslag till en ny strategi för näringen för perioden 2014-2020. Årsmötet i Björneborg godkände strategin som nu var den tredje i ordningen. Förbundets strategier för näringen har följt EU:s programperioder. Strategidokumentet fick nu en ny form; en kompakt diaserie med verksamhetsidé, värdegrund, vision samt strategiska riktlinjer och åtgärder för att utveckla näringen. Även om ett mera omfattande strategipapper också togs fram, kom den kortfattade strategin att styra förbundets verksamhet under programperioden.

Årsmötet 22.3.2013 i Björneborg godkände efter diskussion en ny strategi för näringen. Bild: Markku Saiha.
Årsmötet 22.3.2013 i Björneborg godkände efter diskussion en ny strategi för näringen. Bild: Markku Saiha.

Då det yttre trycket mot yrkesfisket hade blivit allt starkare, anlitade förbundet Kreab Ab för att göra upp en kommunikationsplan för att komplettera strategin. Kreabs Pekka Timonen deltog i förbundets sommarmöte och berättade om planen och möjliga åtgärder. De åtgärder planen skissade upp genomfördes under de kommande åren. Förbundet fick ekonomisk hjälp för arbetet av Sandmans stiftelse.

Lagen om fiske

Totalreformen av lagen om fiske fortsatte. Ministeriet publicerade i februari sitt förslag och under vårvintern ordnades två hörandetillfällen. Arbetet fortsatte med att uppgöra en regeringsproposition och de politiska diskussionerna om lagen inleddes också. En ny uppdaterad version presenterades i augusti med nya diskussioner. Lagförslaget sändes slutligen på remiss i december.

Sikarbetsgruppen gav också sitt förslag i februari och också till detta förslag inlämnades ett flertal avvikande och kompletterande åsikter. VFFI gjorde upp ett forskningsprogram för sik 2013-2018 och fiskeförordningen ändrades. Ändringarna gällde knutavstånden i nät vid fiske efter sik.

Lax- och sikmarknaden påverkades fortfarande av centralaffärernas inköpsbojkotter.

Organisationsförändring på ministeriet

Från och med början av året genomfördes en organisationsförändring på jord- och skogsbruksministeriet. Fisk- och viltavdelning sammanfördes med skogsavdelningen och delar av den allmänna avdelningen till en ny naturbruksavdelning med Juha Ojala som ny överdirektör.

Den nya överdirektören Juha Ojala bekantar sig med laxfiske i Kumnäs 27.6.2013. Från vänster Ojala, Kim Jordas och Heikki Salokangas. Bild: Markku Saiha.
Den nya överdirektören Juha Ojala bekantar sig med laxfiske i Kumnäs 27.6.2013. Från vänster Ojala, Kim Jordas och Heikki Salokangas. Bild: Markku Saiha.

Fiskeriråd Markku Aro i pension

Fiskeriråd Markku Aro gick i pension från och med början av september. Han hade fungerat hela 40 år i fiskbranschen.

Aro avtackades av näringen vid ett tillfälle på ministeriet 8.8.2013. Från vänster Fiskhandlarförbundets Leena Jääskeläinen, Fiskodlarförbundets Anu-Maria Sandelin, Markku Aro, Pro Fisks Katriina Partanen och Fiskindustriföreningens Anna Vainikainen. Bild: Kim Jordas.
Aro avtackades av näringen vid ett tillfälle på ministeriet 8.8.2013. Från vänster Fiskhandlarförbundets Leena Jääskeläinen, Fiskodlarförbundets Anu-Maria Sandelin, Markku Aro, Pro Fisks Katriina Partanen och Fiskindustriföreningens Anna Vainikainen. Bild: Kim Jordas.

Markkus karriär började 8.8.1973 då Rauli Badding Somerjoki ”fiilasi ja höyläsi”, då det ännu krigades i Vietnam, då den första Uuno Turhapuro filmen fick sin premiär och då Kekkonen valdes för en ny period, konstaterade Juha Ojala under avskedstillfället på ministeriet. Aro hade fått sitt utnämningsbrev av Kekkonen.

Jag har tjänat 25 regeringar och 17 olika jord- och skogsbruksministrar, berättade Aro i sitt svarstal.

Aro deltog i EU-medlemskapsförhandlingarna och arbetade också en längre tid i Bryssel, både i kommissionen och speciellt vid Finlands representation i Bryssel. Han deltog också aktivt i Östersjökommissionens (IBSFC) arbete och ledde den finländska delegationen under en lång tid.

Förbundet och Aro hade ett gott och konstruktivt samarbete under en mycket lång tid, till näringens gagn.  

Presidentbesök i augusti

Republikens president Sauli Niinistö var 6.8 förbundets gäst i Nådendal.

Republikens president Sauli Niinistö och Kim Jordas följer med då Olavi och Erkki Sahlstén vittjar pontonryssjan. Bild: Markku Saiha.
Republikens president Sauli Niinistö och Kim Jordas följer med då Olavi och Erkki Sahlstén vittjar pontonryssjan. Bild: Markku Saiha.
Presidenten tackar båtförare Kalle Olkinuora för färden och dagens fångst följer med till Gullranda. Till höger Kim Jordas och Olavi Sahlstén. Bild: Markku Saiha.
Presidenten tackar båtförare Kalle Olkinuora för färden och dagens fångst följer med till Gullranda. Till höger Kim Jordas och Olavi Sahlstén. Bild: Markku Saiha.
Ett stort pressuppbåd ville ha kommentarer av presidenten. Bild Markku Saiha.
Ett stort pressuppbåd ville ha kommentarer av presidenten. Bild Markku Saiha.

Besöket var mycket lyckat och även om allvarliga frågor behandlades var atmosfären somrigt avspänd. Den inhemska närfiskens samt yrkesfiskets tillstånd och framtidsutsikter intresserade republikens president, berättade vd Kim Jordas. Också Östersjöns betydelse för fiskerinäringen och det arbete som görs för Östersjön kom väl fram under besöket.

Miljöutskottet i Söderby

I september stod riksdagens miljöutskott i tur. Förbundet och Nylands Fiskarförbund ordnade en dag för utskottet i Söderby i Lovisa.

Under besöket behandlades bekanta saker, bland annat att andelen av inhemsk fisk på marknaden är liten (7 %), sälproblematiken, reduceringsfiskets framtid och Östersjöns tillstånd. Utskottets ordförande Martti Korhonen konstaterade att varje finländare tycks ha en åsikt om fisket och det syns också i utskottets arbete. Korhonen tackade för att utskottet haft en möjlighet att bekanta sig med praktiskt fiske och yrkesfiskefrågor. Han fäste uppmärksamhet vid att tillgången på inhemsk fisk bör tryggas och ansåg också att prisbildningen till vissa delar är skev, fiskarens andel är alltför liten. Han var glad över att Finska vikens tillstånd håller på att förbättras.

Ledamot Eeva-Maria Maijala, utskottets sekreterare Jaakko Autio och ledamot Jari Lindström med yrkesfiskare Mikael Lindholm. Bild: Kim Jordas.
Ledamot Eeva-Maria Maijala, utskottets sekreterare Jaakko Autio och ledamot Jari Lindström med yrkesfiskare Mikael Lindholm. Bild: Kim Jordas.

Reduceringsfisket går sitt öde till mötes

Kommissionen hade gett tillstånd att betala stöd för reduceringsfisket till 30.6.2014. Regeringen hade ännu för år 2013 reserverat pengar i budgeten och eftersom verksamheten hade politiskt stöd i riksdagen beviljade riksdagen även tilläggsmedel under budgetbehandlingen. Förbundet bad också att ministeriet verkar för att tilläggstid kan erhållas av kommissionen och att verksamheten beaktas i följande operativa program.

Osäkerheten med stödet hade präglat verksamheten under hela tiden och det uppkom också svårigheter med att marknadsföra fångsten.

Ett ännu större problem dök dock upp. Vissa krafter ansåg att verksamheten är en fara för fiskbestånden och en aktiv och smutsig kampanj fördes mot de fiskare som bedrev reduceringsfisket, speciellt i Finska viken.  Efter en tid blev situationen ohållbar för yrkesfiskarna och reduceringsfisket kördes småningom ner i stora områden.

Forskningen och näringen möttes

Vilt- och fiskeriforskningsinstitutets (VFFI) och förbundets representanter hade mötts redan i januari för att diskutera relationerna mellan forskningen och näringen. Ett större tillfälle arrangerades i samband med styrelsens sommarmöte i Tammerfors 30.8.

Avsikten var att öka förtroendet mellan parterna. Ett flertal olika ämnesområden behandlades under dagen; bland annat de kvoterade arternas beståndsuppskattningar, siken som varit aktuell under senaste tid och den alltid aktuella laxen.

I förgrunden VFFI:s Asmo Honkanen och Vesa Ruusila lyssnar då Markku Törrönen i bakgrunden lägger ut texten. Bild: Markku Saiha.
I förgrunden VFFI:s Asmo Honkanen och Vesa Ruusila lyssnar då Markku Törrönen i bakgrunden lägger ut texten. Bild: Markku Saiha.

Lax, lax…

Också detta år präglades av laxfrågor.

Det finländska fisket efter lax med långrev förbjöds från och med 1.1.2013 i huvudbassängen. Förbundet krävde att det fartyg som bedrivit detta fiske får ersättning. Trots att ersättning först utlovades drogs löftet senare tillbaka.

Laxfångsterna var goda och ministeriet förbjöd laxfisket redan från och med 25.7 även om bara 77,1 % hade fiskats i detta skede. Förbundet brevväxlade upprepade gånger med ministeriet och ministeriet öppnade fisket på nytt mellan 5-9.8. Det förtida förbudet väckte stor ilska speciellt bland fiskarna i Bottenviken. Förbundet krävde en utredning över tillvägagångssättet av ministeriet och träffade också minister Koskinen, men inget svar erhölls under året.

Under hösten blev diskussionen om följande års kvot igen eldfängd både i riksdagen och i medierna. Frågan väckte också debatt inom regeringen. Miljöminister Ville Niinistö gick i fränt angrepp mot minister Koskinen och hans tjänstemän och ville att fiskefrågorna flyttas till miljöministeriet.

En viss skådespelare deltog igen i laxdebatten och han kom under åren att bli en av de mest yrkesfiskefientliga personerna i Finland vid sidan av professor Hannu Lehtonen. Av någon märklig anledning har jord- och skogsbruksministeriet gett skådespelaren en mer eller mindre officiell roll då fiskeripolitik skapas.

Lohigate: Kalastussoppa kuumenee, näin vastaa Jasper Pääkkönen

Maa- ja metsätalousministeri Jari Koskinen (kok) ihmettelee näyttelijä Jasper Pääkkösen väitteitä siitä, että hänet olisi yritetty vaientaa maa- ja metsätalousministeriössä

Ilta-Sanomat 9.4.2013.

Donner ei syö Jasper Pääkkösen lohisoppaa: ”Ehkä Pääkkönen ei tiedä tätä, tai hän halua kertoa sitä”

Kansanedustaja Jörn Donner (r) on nyreissään näyttelijä Jasper Pääkkösen ja kumppaneiden lohipuheista.

Ilta-Sanomat 8.10.2013

Laxfrågan debatterades i flera aktualitetsprogram i TV. EU-parlamentariker Nils Torvalds, professor Hannu Lehtonen och förbundets Kim Jordas diskuterade bland annat frågan i aktualitetsprogrammet Obs i TV.

Arbetsgruppen, vars uppgift var att göra upp ett förslag till laxstrategi, fick sitt arbete färdigt i november. Slutresultat var en nationell strategi för lax och havsöring. Regionala hörandetillfällen hade ordnats under året. Förbundet var inte helt tillfreds med förslaget och förbundets representant Heikki Salokangas lämnade in en kompletterade åsikt tillsammans med Nylands Fiskarförbund, Satakundaförbundet, Österbottens förbund och Fiskhandlarförbundet. Även andra avvikande och kompletterande åsikter lämnades in.

Förbundet ansåg att regeringsprogrammets mål att trygga yrkesfisket och tillgången på inhemsk fisk inte beaktats tillräckligt i strategin. Förbundet misstänkte också att konflikterna mellan olika intressegrupper kommer att fortsätta trots den nya strategin. Detta har även senare besannats.   

Skrivningen om ett ibruktagande av fiskarvisa (icke-överförbara) laxkvoter i samband med förnyandet av laxförordningen var dock en öppning mot det bättre. Skrivningen noterades också i det pelagiska fisket. Kunde ett motsvarande system vara möjligt också i det pelagiska fisket?

Helsingin Sanomat undersökte vem som riksdagen hört i olika ärenden under perioden 1998-2013. Förbundet hade hörts 68 gånger under perioden. Dock betyder inte detta nödvändigtvis att riksdagen tagit till sig den information som getts under dessa höranden. Laxfrågan är ett gott exempel. Bild: Urklipp Helsingin Sanomat 28.4.2013.
Helsingin Sanomat undersökte vem som riksdagen hört i olika ärenden under perioden 1998-2013. Förbundet hade hörts 68 gånger under perioden. Dock betyder inte detta nödvändigtvis att riksdagen tagit till sig den information som getts under dessa höranden. Laxfrågan är ett gott exempel. Bild: Urklipp Helsingin Sanomat 28.4.2013.
  EU-parlamentariker Nils Torvalds var förbundets och Nylands Fiskarförbunds gäst 28.10.2013. Torvalds visar Krister Hellström och Mikael Lindholm vilka bilder fastnat i kameran under fiskefärden. Torvalds jobbade aktivt för att sälersättningarna togs med i havs- och fiskerifondens åtgärder. Bild: Kim Jordas.
EU-parlamentariker Nils Torvalds var förbundets och Nylands Fiskarförbunds gäst 28.10.2013. Torvalds visar Krister Hellström och Mikael Lindholm vilka bilder fastnat i kameran under fiskefärden. Torvalds jobbade aktivt för att sälersättningarna togs med i havs- och fiskerifondens åtgärder. Bild: Kim Jordas.

Ny gemensam fiskeripolitik

Europaparlamentets och rådets förordning om den gemensamma fiskeripolitiken godkändes slutligen i slutet av året. Regionaliseringen var ett nytt element i förordningen, liksom utkastförbudet.

Även om reformen av den gemensamma fiskepolitiken inte innehöll tvingande bestämmelser om överförbara fiskerättigheter uppmanade förbundet igen ministeriet att inleda beredningen av ett fartygsvist kvotsystem.

Också marknadsordningen godkändes, men det slutliga godkännandet av förordningen om havs- och fiskerifonden dröjde till följande år.