Årets stora fråga var den nya laxförordningen. I det pelagiska fisket fortsatte begränsningarna av fisket efter vassbuk. De första stegen togs i den mångåriga processen att stifta en ny lag om fiske.

Ny laxförordning

Vid årsskiftet 2007/2008 gav ministeriet sitt förslag till en ny laxförordning. Reflektionsgruppen, under ledning av statssekreterare Jouni Lind, kom inte överens trots flera möten. Lapplands förbund och Fritidsfiskarnas Centralorganisation ville ha hårdare begränsningar för yrkesfisket. Deras ultimata mål var egentligen att förbjuda det kommersiella laxfisket helt. Förbundet understött av Satakundaförbundet ville helt ha bort tidsbegränsningarna. I stället kunde man vid behov begränsa fiskekapaciteten (antalet ryssjor).

Förbundets styrelse diskuterade möjligheterna att påverka beslutsfattandet. Förbundet träffade ministern och kontakt togs även med regeringspartierna och vissa politiker. För att lyfta fram frågan ytterligare beslöt styrelsen att vårdkasar skall tändas längs Bottniska vikens kust. Med vårdkasarna ville förbundet och fiskarna föra fram laxens centrala betydelse för ett fortsatt kustfiske. Även yrkesfiskarna skall ha rätt att fiska lax. Vårdkasar tändes därför 31.1 på tio olika platser och samlade yrkesfiskare och representanter för olika medier.

Vårdkasen 31.1.2008 i Marjaniemi, Karlö. Längst till vänster Eero Väätäjä som länge fungerat aktivt inom Pohjoisen Perämeren Ammattikalastajat, också som förbundets styrelsemedlem 2003-2004. Bild: Markku Saiha.
Österbottens Yrkesfiskare och Selkämeren Ammattikalastajat arrangerade också ett gemensamt laxseminarium 7.3 i Korsholm inom ramen för projektet Pro Havslax. En broschyr för det kustnära laxfisket togs också fram. Deltagarna i seminariet undertecknade en vädjan till förmån för kustfisket. Den överlämnades senare till minister Sirkka-Liisa Anttila och till statsrådets medlemmar.

Förordningen gavs 28.3 och slutresultatet var en stor besvikelse för yrkesfiskarna och förbundet. Systemet med det selektiva laxfisket upphörde och antalet ryssjor begränsades. Men tidsregleringen kvarstod och fisket med två ryssjor senarelades med hela åtta dagar jämfört med år 2007. Begränsningarna för yrkesfisket var nu alla tiders strängaste. Stefan Wallin (sfp) röstade emot förslaget eftersom han ansåg att förslaget inte tillräckligt beaktade kustfiskets intressen.

Beredningen av laxförordningen och beslutet i statsrådet var igen en gång en märklig historia. Klagomål gjordes mot tjänstemän för att utlåtandebegäran inte sänts till just dem och mot forskare på grund av påstådda felaktiga siffror i bakgrundsmaterialen. Landets politiska ledare inklusive statsministern behandlade laxfrågan under flera möten och i olika sammansättningar. I vissa tidningar och på vissa nätsidor var också påhoppen på yrkesfisket synnerligen smutsiga. Vissa använde till och med dioxinfrågan som ett slagträ. Stängningen av cellulosafabriken i Kemijärvi sammanföll med behandlingen av laxförordningen. Det kom troligen att påverka den politiska behandlingen.

Vid samma tidpunkt gavs också en förordning om ändring av förordningen om fiske. I förordningen fanns bland annat nya bestämmelser för flyt- och bottennät. De nya bestämmelserna väckte en hel del diskussion.

Laxfrågan diskuterades också under SuomiAreena evenemanget 15.7. i Björneborg i Räfsö. Från vänster Timo Tanninen (WWF), Kim Jordas, Heikki Salokangas, Esko Tavia (Simo kommun) och moderator Tapio Furuholm. Bild Markku Saiha.

Ministeriet gav också Vilt- och fiskeriforskningsinstitutet (VFFI) i uppdrag att utreda laxfiskets socio-ekonomiska betydelse. Utredning gällde både det kommersiella fisket och fritidsfisket, inklusive fisketurismen. Utredningen och dess resultat kom att väcka livliga diskussioner både under själva arbetet och vid dess färdigställande.

Positiva forskningsresultat publicerades under året. Turun Sanomat 2.7.2008.

EU-17 började fungera på nytt sätt

EU-17 fiskesektionen hade fungerat sedan EU-medlemskapets början, men endast i dess begränsade sammansättning, det vill säga endast med myndighetsrepresentation. Tidigare överdirektören Seppo Havu ville inte ha organisationerna med i sektionen. Den nye överdirektören Pentti Lähteenoja kallade däremot medlemmar från näringarna och miljöorganisationerna till sektionens utvidgade sammansättning.

Hangö sade nej

Trots att situationen år 2007 redan hade verkat lovande beslutade Hangö, efter en lång diskussion, med rösterna 19-16 att en fiskehamn inte byggs i Hangö. Näringen är djupt besviken över Hangö stad beslut, konstaterade vd Kim Jordas i ett uttalande efter mötet. En fråga som hade sysselsatt både förbundet och ministeriet i nästan ett helt årtionde var nu slutbehandlad. Olika nya initiativ gjordes även efter detta, men i praktiken ledde de inte till något.

Fortsatta begränsningar av vassbuksfisket

Strömmingskvoterna var tillräckliga, men fisket efter vassbuk begränsades under året genom att dela kvoten i två delar. En för huvudbassängen och en för de nordliga delarna.

Då bränslepriserna steg kraftigt beslöt EU:s ministerråd om åtgärder för att underlätta strukturella förändringar i fiskeflottan och för att förbättra fartygens energieffektivitet. Åtgärdens praktiska betydelse blev liten för Finlands del trots att de kraftigt ökade bränslekostnaderna skapade stora problem också för de finländska trålarna.

Yrkesfiskare Tommi Lindroth på trålaren Olympos sade i en intervju i förbundets medlemsinfo 5/2008 att situationen är katastrofal på grund av de stigande bränslepriserna. Då de köpte båten 2004 var bränslepriset 27 cent/liter, nu är den uppe i 70 cent/liter. Tommi Lindroth fungerade i förbundets styrelse under åren 2007-2018. Bild: Markku Saiha.

Ministeriets (Orian Bondestam) utredning, om ibruktagandet av ett enhetsvist kvotsystem i trålfisket, blev klar under försommaren och förbundets styrelse diskuterade utredningen under sommarmötet. Ministeriet föreslog att ett möte arrangeras med trålfiskarna under hösten och styrelsen ställde sig positiv till förslaget. Ministeriets bedömning var att systemet kunde tas i bruk från och med år 2010. Den tidtabellen höll dock inte.

Beredningen av fartygsregisterlagen fortsatte även under år 2008. Förbundet hade redan år 2007 tagit ställning till lagförslaget och under år 2008 gav förbundet ånyo två utlåtanden. Ministeriet och förbundet diskuterade också förslaget vid upprepade tillfällen och frågan ansträngde i en viss utsträckning förhållandet mellan parterna. Registrets koppling till den övriga fiskerilagstiftningen (yrkesfiskarregistret och -definitionen), registreringsprocessen, den fria kapaciteten, tvånget att binda kapaciteten i ”järn” och den ekonomiska anknytningen till den finländska fiskerinäringen var speciellt frågor som skapade meningsskiljaktigheter. Den sista aktualiserades allt mera i slutet av årtiondet då det utländska intresset gentemot de finländska fiskekvoterna och fartygen ökade.

Sältoleransstöd betalades ut

De första sältoleransstöden betalades ut till fiskarna i juni. Stöden gällde för åren 2006-2007 och cirka 280 fiskare fick stöd till ett belopp av knappa 3 miljoner euro.

Beredningen av en ny lag om fiske inleddes

Ministeriet tillsatte i november en arbetsgrupp för att utarbeta ett förslag till ny lag om fiske. Reformen var en del av Matti Vanhanens (II) regeringsprogram. Arbetsgruppen biträddes av fyra sektioner (fiskerättigheter, näringar, finansiering och övervakning). Vd Kim Jordas utnämndes till arbetsgruppen och till närings- och finansieringssektionen, ordförande Olavi Sahlstén till sektionen för fiskerättigheter.

Ett inledande seminarium hölls 27.11. I ett uttalande konstaterade förbundet att totalreformen av fiskelagen måste ge verksamhetsförutsättningar för yrkesfisket. I uttalandet poängterades även konsumentsynvinkeln, reformen bör också trygga utbudet av inhemsk fisk. En miljösynvinkel fördes också fram, yrkesfisket avlägsnar näringsämnen ur vattendragen.

Det egentliga arbetet inleddes år 2009 och fortsatte i flera år. Lagen gavs slutligen 11.4.2015 och trädde ikraft från och med 1.1.2016.

Nationellt yrkesfiskeprogram 2015

För att komplettera strategiplanen och det operativa programmet för perioden 2007-2013 började arbetet med ett nationellt yrkesfiskeprogram 2015 i yrkesfiskets utvecklingsgrupp, vilken hade tillsatts av ministeriet. För näringen uppsattes en målbild samt listades centrala frågor som behövde åtgärdas. Under arbetet listade förbundet i sin tur 14 centrala frågor, vilka krävde åtgärder. De flesta av dessa är fortfarande aktuella.

Fennovoima

Planerna på att ytterligare bygga till kärnkraft i Lovisa och Strömfors oroade djupt skärgårdsborna och hade fått dem att gå till gemensam aktion. Förbundet lämnade också sina synpunkter på projektet. En viss Mikael Lindholm var en av förgrundsgestalterna i kampen mot Fennovoima.

Finska viken fick en ny yrkesfiskare år 2008, Mikael Lindholm i Söderby. Bild: Kim Jordas 2008.

Utvecklingsfrågor: Sälar, näringsämnen, mörtar samt utbildning

Ministeriet, VFFI och förbundet diskuterade i mars i Björneborg olika utvecklingsfrågor, speciellt i anknytning till säl. Aktuella frågor var levandefångst av säl och nyttjandet av säl som resurs. Ett försök med satellituppföljning av sälarnas rörelser inleddes under hösten i ett samarbete mellan VFFI och enskilda fiskare då sälar märktes med GPS-sändare.

Onni Välisalo (till vänster) och Heikki Salokangas testade värmande sälprodukter 6.3 i Björneborg. Bild: Kim Jordas.

En diskussion hade smånigom uppstått huruvida man kunde avlägsna näringsämnen genom att fiska och om det hade ett ekonomiskt värde. Diskussion var främst kopplad till fiskodlingens intressen att få tillräckliga odlingstillstånd, men systemet kunde också gynna fisket. VFFI hade börjat utreda systemet.

VFFI och Petri Suuronen förde också fram att ökningen i mörtbestånden har varit explosionsartad framförallt i Finska viken och i Skägårdshavet. Enligt Suuronen borde man effektivera fisket efter dessa arter. Detta kunde också ge mera inkomster åt yrkesfiskarna. Dessa två frågeställningar kom att bli aktuella under de följande åren allt till våra dagar.

Vd Kim Jordas visar VFFI:s argument för att inleda ett effektiverat mörtfiske under en pressträff under strömmingsmarknaden i Åbo 23.10.2008. Bild: Markku Saiha

Inom KANRA II -projektet provades i Pargas-vatten en estnisk Mutnik-not.

En andra kurs för befälhavare på fiskefartyg över 24 meter arrangerades i Raumo under år 2008.

Mästare-gesäll projektet inleddes och förbundet var med i dess styrgrupp. Målet var att få ny yrkesfiskare till näringen.

Fiskveckan 2008

Fiskveckan 2008 ordnades igen som en kryssning mellan Helsingfors och Stockholm. Fiskveckans tema var denna gång Internationell fiskerinäring och den samlade cirka 200 deltagare. Ansvarig arrangör var Centralförbundet för fiskerihushållning.

Jord- och skogsbruksministeriets överdirektör Pentti Lähteenoja (till vänster) och Vilt- och fiskeriforskningsinstitutets överdirektör Eero Helle under Fiskveckan 2008. Eero Helle (1950-2019) arbetade som forskare många år med sälfrågor. Bild: Fiskveckan 2008.

Fiskdag i riksdagen

Under flera år arrangerade riksdagens fiskeklubb, näringens organisationer, rådgivningen och fritidsfiskarna en gemensam fiskdag för ledamöterna och riksdagens anställda. Arrangemangen fick en tråkig bismak då fritidsfiskeorganisationen i samband med behandlingen av laxförordningen hårt angrep yrkesfisket. En gemensam fiskdag har inte arrangerats under senare år.

Kala – Fisk tidningen 1/2008

Jord- och skogsbruksminister Sirkka-Liisa Anttila och riksdagens strömmingsmästare, riksdagsledamot Raimo Vistbacka. Bild: Kim Jordas.
Två bekanta namn i gästboken: dåvarande talman Sauli Niinistö och riksdagsledamot Mirja Vehkaperä. Bild: Kim Jordas.

Utbudet av inhemsk fisk minskade

Förbundet började allt kraftigare lyfta fram att antalet yrkesfiskare minskar och att utvecklingen också minskar utbudet på inhemsk fisk. Yrkesfiskarnas antal i havsområdet minskade t.ex. från år 2006 till år 2007 med cirka 150 personer.

Sorgebud

Under året kom flera sorgebud som berörde näringen.

Pentti Vehkaperä (1936-2008, styrelsemedlem 1980-2002) dog i januari. Under minnestillfället i Kello konstaterade Kim Jordas bland annat: Pentti var en pionjär i Bottenvikens trålfiske då fisket med de så kallade mopederna började. Pentti var också en stor personlighet i föreningsverksamheten, han försvarade i förbundets styrelse det egna områdets intressen och de åsikter han ansåg vara de rätta. Det kunde uppstå hård debatt med de övriga i styrelsen, men Pentti hade alltid glimten i ögat och med humor kunde man gå framåt tillsammans.

Mångåriga styrelsemedlemmen (1995-2003) och -suppleanten, laxfiskaren Kaj Sjödahl från Hangö avled i juni 2008. Kaj var en av de första som varnade för att skarven ännu skulle förorsaka mycket skada för fisket, då han såg de första skarvkolonierna bildas i västra Nyland. Kaj sade ofta om det inte är det ena så är de det andra för att beskriva att yrkesfisket alltid möter allehanda problem.

Kuopion Kalatukku Oy:s Antti Räsänen dog i en båtolycka i juni. Räsänen förnyade den finländska fiskhandeln genom Kalatori-varumärket och shop-in-shop konceptet. Tidigare åländska lagtingsledamoten och ministern Lasse Wiklöf dog i augusti. Lasse fungerade också som de åländska yrkesfiskarnas ordförande.