Styrelsen konstaterade i sin verksamhetsberättelse att samarbetet med jord- och skogsbruksministeriet hade förlöpt väl. Ministeriets attityd till en utveckling av näringen hade varit positiv. Även ett ökat samarbete med miljöministeriet noterades.
Fångsterna i det pelagiska fisket var stora redan under början av året. Strömmingskvoterna var tillräckliga, men fisket efter vassbuk reglerades under året, vilket förstås också påverkade strömmingsfisket. Speciellt i fisket i södra Östersjön ökade fiskekapaciteten i det pelagiska fisket.
Valåret 2007
År 2007 var ett valår och detta syntes på många sätt. Förbundet utarbetade med Fiskodlarförbundet ett gemensamt papper, vilket sändes till partierna inför valet och förhandlingarna om regeringsprogrammet. Arbetet gav resultat. En del viktiga frågor kunde noteras i det slutliga regeringsprogrammet. I skrivningen om den nya laxförordningen noterades att också kustfiskets verksamhetsförutsättningar skall tryggas. I helhetsreformen av fiskelagen skulle yrkesfiskets verksamhetsförutsättningar beaktas. Det fanns också skrivningar om säl och skarv.
Skarven blev domstolsfråga
En fiskare i Skärgårdshavet hade sökt tillstånd för att skjuta skarv vid fångstredskapen. Finlands miljöcentral hade tillstyrkt ansökan och också förbundet gav ett utlåtande som stödde ansökan. Miljöministeriet hade dock meddelat att det inte finns grunder att bevilja tillstånd. Sydvästra Finlands miljöcentral förkastade ansökan. Frågan fördes sedermera via förvaltningsdomstolen till högsta förvaltningsdomstolen som förkastade fiskarens besvär. Därmed skapades den för fiskbestånden och fisket skadliga rättspraxisen.
Ny programperiod
EU-kommissionen godkände det operativa programmet för 2007-2013 i november 2007 och tillämpningen började i slutet av året. Ett nytt element i programmet var de regionala fiskerigrupperna.
En viktig sak var att kommissionen till slut godkände att ur programmet betala stöd för de skador sälarna förorsakar. Stödsystemet kallades för toleransstöd och betalades till de yrkesfiskare som trots skador av säl fortsätter med fisket och åtar sig att följa förvaltningsplanen för sälbestånden i Östersjön. Själva stödsystemet var rätt invecklat och stödet påverkades av olika faktorer. Kravet för att få sältoleransstödet var också att fiskaren hade gjort upp en utvecklingsplan för sitt företag och deltagit i utbildning för att förbättra sina kunskaper om säl.
Laxadresser samlades in
Lapplands förbund och fritidsfiskarna lobbade hårt för en förändring av laxförordning under början av året. En laxadress med ca 20 000 undertecknare användes bland annat som vapen. Minister Juha Korkeaoja klarade dock trycket och laxförordningen rördes inte. En annan adress med över 8 000 undertecknare försvarade kustfiskets och kustfiskarnas rätt till laxen. Den adressen startades av en enskild konsument, Patrik Hautanen från Nykarleby. Under hösten började beredningen av en ny laxförordning och arbetet följdes upp av en så kallad reflektionsgrupp under ledning av Jouni Lind. Lind fungerade som jord- och skogsbruksminister Sirkka-Liisa Anttilas statssekreterare.
Fartygsvisa kvoter igen en gång
EU-kommissionen hade öppnat ett hörande om fartygsvisa kvoter (fiskerättigheter) och det aktualiserade igen frågan i Finland, också på ministeriet. Fartygsvisa kvoter hade ju också tidigare flera gånger lyfts fram både av näringen och också delvis av ministeriet, men hade mer eller mindre varje gång småningom tystats ner av olika orsaker.
Frågan väckte nu livlig diskussion i förbundets styrelse. Inlägg både för och emot systemet gjordes. Styrelsen beslöt att följa med den internationella utvecklingen samt kommissionens och ministeriets utredning. Förbundet ville ju redan i sitt fiskeripolitiska program från 2000 utreda de fartygsvisa kvoternas fördelar och nackdelar och den linjen stod fast.
Kustfiskenätverket Finland-Sverige
Förbundet erhöll ett bidrag för att ordna ett arbetsseminarium för att utveckla kustfisket, gemensamt för Finland och Sverige. Åland bjöds även in.
I inbjudan till seminariet konstaterades att Finland och Sverige har ett småskaligt kustfiske som har likvärdiga styrkor och svagheter/problem. Därför är det naturligt att förstärka samarbetet mellan länderna och förena krafterna för att gemensamt lösa problem och främja kustfisket. De största problemen i dagsläget är skador på fisket orsakade av säl och skarv, fiskets i allmänhet dåliga image samt en svag rekrytering av unga fiskare till branschen. För att få igång ett fungerande samarbete mellan länderna, ordnas en gemensam arbetssmedja med fokus på säl- och skarvproblematiken.
Seminariet var välbesökt, nästan 60 deltagare, och livliga diskussioner fördes mellan fiskare och inbjudna forskare och tjänstemän. Seminariet beslöt också att grunda ett gemensamt kustfiskenätverk. Verksamheten inleddes, men somnade småningom in, dels beroende på resursbrist här i Finland, dels beroende på organisatoriska förändringar på svenska sidan.
Kustfiskeåret 2007
Förbundet utlyste år 2007 till ett kustfiskeår. Den inhemska fisken uppskattas som ett hälsosamt livsmedel, men fiskeriföretagarnas arbete var inte lika känt. Förbundet förde nu fram yrkesfiskarnas verksamhet och tankar genom olika åtgärder. För kampanjåret öppnades speciella hemsidor. Där kunde hittas både presentationer av fiskare och centrala statistikuppgifter om kustfiske och allt däremellan. På hemsidorna följde man regelbundet med temaårets händelser. Under året gavs det möjlighet åt representanter för massmedia och andra intressegrupper att bekanta sig med kustfiske i olika områden. Genom publicitet i massmedia kunde yrkesfisket förhoppningsvis få en allt större förståelse bland den stora allmänheten samt bland politiker.
Kampanjåret fick också en hel del publicitet i olika medier, speciellt ute i regionerna.
I samband med kustfiskeåret arrangerades också fiskarmöten där temat var säkerheten i fisket. Fiskaren fick fylla i ett formulär med frågor om fiskets säkerhet och efter utfört arbete fick fiskaren en uppblåsbar flytväst som belöning. Flytvästarna hade sponsorerats av Lantbruksföretagarnas pensionsanstalt Lpa.
Även om temaåret fick god publicitet väckte det tyvärr också intern kritik, vilket fick vd att konstatera att det här med marknadsföring tycks vara svårt. Det ledde också igen till en mera allmän diskussion om projektarbetets fortsättning i förbundet.
RSW-kurs
I och med att det kom flera tankfartyg med RSW-teknik in i det finländska trålfisket, fanns det ett uppenbart behov av utbildning i tekniken. Förbundet ordnade, med stöd från Österbottens NTM-central, en kurs för tankfartygens manskap. Totalt 24 personer deltog. Från förbundets sida hade styrelsemedlemmen Roland Flöijer en aktiv roll i arrangemangen.
Havu på pension
Överdirektör Seppo Havu gick på pension under hösten. Havu hade en rättfram inställning till olika frågor, men förhållandet till förbundet var fungerande. Under Havus tid samlades tjänstemännen på fiske- och viltavdelningen och näringens representanter varje månad till ett möte (morgonkaffe) under vilket aktuella frågor behandlades. Detta visade sig vara ett mycket fungerande system och informationen rörde sig i båda riktningarna. Fiskhandlarförbundets Raimo Hautala kallade mötena för Mikki Hiiri-kokoukset då endast trots allt bara lägre chefer samlades. Den benämningen föll dock inte Havu i smaken. Mötena fortsatte ännu under efterföljaren Pentti Lähteenmäki, men de avslutades tyvärr av Juha Ojala.
Organisationsfrågor
Ett nytt fiskeripolitiskt program godkändes vid förbundets årsmöte 30.3 i Vasa. Vid årsmötet behandlades också levandefångst av säl och olika möjligheter att nyttja sälen som resurs.
Vid styrelsens bokslutsmöte inför årsmötet hade styrelsemedlemmen Vesa Vihinen hårt kritiserat både bokslutet och det att förbundets vd inte förmått nollställa förbundets negativa kapital. Kritiken riktade sig också mot förbundets projektarbete allmänt och speciellt mot de under verksamhetsåret aktuella projekten. Efter verksamhetsåret 2007 kunde dock konstateras att trenden svängt, förbundets egna kapital var äntligen positivt efter många svåra år.
Samarbetet med Oy Shell Ab hade börjat redan år 1994 men på grund av förändringar inom företaget upphörde nu samarbetet. Förbundet hade erhållit provision på basen av de förmedlade bränslemängderna och därmed tappade förbundet också en inkomstkälla.
Förbundet tecknade ett nytt arbetsavtal med verkställande direktören Kim Jordas. Då förbundets ekonomi ännu var ansträngd slöts avtalet endast på ett år, men kunde förlängas årligen med ett år i taget. Avtalet upphörde dock senast 31.12.2011.
Andelslaget Yrkesfiskarnas Producentorganisation YFPO försattes slutligen i konkurs 31.8.2007 klo 13.00. YFPO såg inte några möjligheter till fortsatt verksamhet då högsta förvaltningsdomstolen hade förkastat de besvär YFPO hade lämnat in.
En era tog slut
Det totala drivgarnsfiskeförbudet som EU hade beslutat om trädde i kraft 1.1.2008. De sista fiskefärderna med drivgarn gjordes hösten 2007. Nedan Heikki Välimaa på sin sista fiskeresa för att fånga sik med drivgarn utanför Oura i Sastmola. En era tog slut i det finländska fisket.
Bilder: Markku Saiha