Efter många år av fiskebegränsningar i strömmings- och vassbuksfisket behövdes inga begränsningar under år 2006. För övrigt dominerade den kommande nya strukturstödsperioden arbetet. Finland fungerade som EU-ordförande under senare delen av 2006.
Fiskerifonden godkändes
Förordningen om den Europeiska fiskerifonden (EFF) för programperioden 2007-2013 godkändes under året i EU och på det nationella planet godkändes ett förslag till nationell strategi och operativt program. EFF ersatte Fonden för fiskets utveckling (FFU). Förbundet var rätt nöjd med utgången. Stöd kunde dock inte fås för byggandet av kustfiskebåtar och det var en besvikelse för näringen. Utformningen av den nationella lagstiftningen krävde också en hel del förhandlingar, förbundets klara ståndpunkt var att stödet till fisket skall riktas till yrkesfiskare i klass 1.
Kommissionen godkände dock programmet först i november 2007 och tillämpning började i december 2007.
Ministeriet tillsatte också utvecklingsgrupper för hela programperioden för havs- och insjöfisket, fiskodlingen samt fiskförädlingen och -handeln. Gruppernas aktivitet och de uppnådda resultaten blev dock varierande under perioden.
Jord- och skogsbruksministeriet startade och förvaltade också ett utvecklingsprojekt för kust- och insjöfisket med den gamla periodens medel. Inom den helheten kunde ett flertal enskilda projekt inledas, bland annat förbundets projekt Kustfiskeåret 2007.
En ny lag om fiskefartygsregistret började beredas, det visade sig bli en långkörare.
En uppdatering av lagen om fiske behövs?
Styrelsen konstaterade under sommarmötet i Tammerfors att det finns ett uppenbart behov att uppdatera den nationella fiskerilagstiftningen, bland annat på grund av nya element i EU-lagstiftningen. Styrelsen satte dock frågan på väntelistan. Styrelsen var rädd för att ett öppnande av lagstiftningen kunde leda till försämringar eftersom det finns ett ökande tryck utifrån att begränsa yrkesfisket.
Ett exempel på att aktörer med en avog inställning till yrkesfisket börjat intressera sig för branschen noterades under våren. WWF publicerade sin första fiskguide. Dess inverkan var dock ännu rätt liten.
Sälersättningar
Viltskadearbetsgruppens förslag (se år 2005) kunde inte föreslås för den sittande riksdagen utan frågan flyttades över valet våren 2007. Det blev allt mera uppenbart att sälskadorna inte kunde bli en del av det allmänna viltskadeersättningssystemet. Ministeriet började därför utreda möjligheten att få skadorna ersatta via fiskerifondens nya operativa program.
Förvaltningsplanen för sälbestånden färdigställdes äntligen under året.
Laxdebatten hettade till igen
Då riksdagsvalet närmade sig började också laxdebatten efter en tids stiltje. En närmast teknisk ändring (på initiativ av förbundet) i förordningen om begränsningen av drivgarnsfisket samt en behandling av gränsälvsavtalet med Sverige, ledde till att Lapplands förbund och vissa fritidsfiskeaktörer gick till hetsig attack mot yrkesfisket med krav på en förändring i laxförordningen. Minister Juha Korkeaoja meddelade dock att förordningen står fast.
Ett selektivt laxfiske hade under flera år idkats längs Bottniska vikens kust, bland annat i olika återkommande projekt. Förbundets styrelse ansåg nu att linjen borde ändras, i stället borde man vid behov gå in för ett fiske där fiskeansträngningen (ryssjor/fiskare) regleras.
Lapplands förbund fortsatte sin lobbning med att i november arrangera ett laxseminarium i riksdagen. Svenska folkpartiet och Kristdemokraterna var de enda partierna som klart stödde kustfisket under seminariet. Förbundets representanter var också på plats, men ingen diskussion tilläts. Satakundaförbundet och Österbottens förbund stödde också i sina uttalanden kustfisket. Regionorganisationen Pohjoisen Perämeren ak vände sig till justitieombudsmannen med en förfrågan om Lapplands förbunds aktiviteter och ensidiga lobbning.
Nord Stream 1 inleds
Projektet Nord Stream 1 inleddes på allvar under året. Programmet för projektets konsekvensbedömning var till påseende vid årsskiftet 2006/2007. Förbundets vd fick i uppdrag att bevaka ärendet och att vid behov anlita utomstående juridisk expertis. Projektet hade väckt en del intresse i medierna. Nord Stream kom att vara en återkommande del av förbundets arbete under många år framöver.
Organisationsfrågor
Regionorganisationen Åbolands Yrkesfiskare lades ner under året och medlemmarna övergick till Skärgårdshavets Yrkesfiskare. Regionorganisationernas antal var därmed nere i fem stycken och följde i stort sett havsområdena; Finska viken, Skärgårdshavet, Bottenhavet, Kvarken i vid mening (Österbotten) och Bottenviken.
Igen en gång förde de centrala näringsorganisationerna diskussioner om ett närmare samarbete (arbetsnamnen Fiskerinäringens Centralförbund/ Fiskbranschens Centralförbund), denna gång på Fiskhandlarförbundets initiativ. Även denna gång föll planerna. Förbundet och Finlands Fiskodlarförbund beredde dock ett gemensamt papper inför stundande val och regeringsförhandlingar.
Förbundet och Lantbruksföretagarnas pensionsanstalt Lpa slöt ett samarbetsavtal för att befrämja fiskeföretagarnas pensionsärenden.
BS RAC grundades
Östersjöns rådgivande nämnd BS RAC (senare BSAC) grundades i mars 2006 efter flera års förberedelser. De regionala organen för olika havsområden instiftades som en följd av EU:s nya gemensamma fiskeripolitik. De rådgivande nämnderna leds av aktörerna och förser kommissionen och medlemsländerna med rekommendationer i förvaltningsfrågor. De rådgivande nämnderna konsulteras som ett led i regionaliseringen. De rådgivande nämnderna består av företrädare från näringen och andra intressegrupper. De båda grupperna har 60 respektive 40 procent av platserna i nämndernas generalförsamlingar och verkställande kommittéer. Nämnderna får stöd från EU.
BS RAC:s säte fanns i Köpenhamn och svensken Reine Johansson valdes till RAC:s första ordförande. Förbundet blev medlem i organisationen och hade också plats i nämndens exekutiva kommitté. Nämnden för Östersjön har inte nått upp till de kanske alltför stora förhandsförväntningarna. På grund av sammansättningen blir det långa sega förhandlingar där utgången i allmänhet är den, att de gröna (miljöorganisationer med flera) lämnar in en avvikande åsikt. Förbundet har därför inte prioriterat verksamheten i BS RAC.
Fiskeskeppare utbildades
En utbildning för befälhavare på fiskefartyg inleddes i januari 2006 vid Raumo yrkesinstitut. Avsikten var att en person som utfört studiehelheten, uppfyller de krav som ställs för en befälhavare ombord på ett fiskefartyg i fiske i Östersjöns huvudbassäng på ett fartyg över 24 meter. Utbildningen kunde genomgås vid sidan av normalt arbete. Förbundet hade tagit initiativ till utbildningen redan ett par år tidigare och utbildningsstyrelsen fastställde kraven i maj 2005. Fiskeflottans strukturomvandling med större fartyg och skärpta kompetensvillkor i lagstiftningen ställde nya krav på besättningarna och speciellt på befälen. Säkerhetsaspekterna lyftes också starkt fram.
Fiskveckan 2006
Den tionde Fiskveckan ordnades 17.-19.1.2006 av Finlands Fiskhandlarförbund med temat Myötätuleen – I medvind. Förbundet ordnade under Fiskveckan ett pararellprogram med yrkesfiskefrågor. Denna gång behandlades utvecklingsprojektens effekt för yrkesfisket, forskningens roll i näringens utveckling och fiskerirådgivningen som utvecklare. Teija Aho från Fiskeriverket berättade om svenska erfarenheter.
Informationsverksamhet
Det understöd riksdagen beviljade möjliggjorde att förbundet kunde satsa på information mera än tidigare både på nätet och också ännu i pappersform på 2000-talet. Nedan ett utdrag från infobladet i februari 2006 som också beskriver den omställning som det kommande drivgarnsfiskeförbudet medförde för vissa fiskare.
Aktuellt om yrkesfiske
Februari 2006
Månadens yrkesfiskare: Från havsfiske till kustfiske
Erik Johansson (43 år) från Pyhäranta började med fiske redan som ung medan han gick i skola. Valet av yrke klarades snabbt av. Fiskarens yrke fascinerade det unga sinnet.
– Jag har inte i bakgrunden en fiskarefamiljs tradition, så till en början var jag dräng på andras båtar. Bland annat Kalkas och Albany blev bekanta då jag samlade pengar för att köpa en egen båt.
– Till en början fiskade jag också speciellt på vårarna strömming med skötar. Efter det fiskarna in i rökugnen och klockan åtta till Raumo torg för att sälja dem. Man fick ha bråttom.
År 1986 var pengarna ihopsamlade och Johansson köpte en egen laxbåt. Delfin var av trä och 13 meter lång. Laxen har varit grunden för Johanssons fiske allt från början, även om han i början också fiskade en del sik.
– Drivgarnsfisket har varit min sak hela tiden. Fiske med rev har jag inte just idkat. På den tiden fick man i Bottniska viken goda fångster. Också Ålands hav var ett viktigt fiskeområde tills det att man förbjöd fastlänningarna att fiska där.
De fiskebegränsningar som fastställdes i Bottniska viken under våren tvingade i mitten av 1990-talet Johansson samt mången annan laxfiskare att söka fångstplatser i södra Östersjön. I det här skedet bytte han också båt. Det blev järnbåten Delfin på knappt 15 meter.
– Till södra Östersjön far man på våren i mars och man fortsätter med fisket tills sommarfredningen 1.6. På hösten börjar man igen 16.9 och man fiskar till jul. Några gånger har jag försökt att fortsätta med fisket under vintern, men med klent resultat.
– Rätt ensam får man vara där numera. Alltid är det inte någon annan så nära att ens telefonen skulle höras.
År 2008 blir det ännu glesare då drivgarnsförbudet träder ikraft. Delfin är för liten för fiske med rev. En expert på havsfiske tvingas in till strand.
– Man känner sig som om man fallit lite emellan. Man blir kvar med en båt som man inte får fiska med. Åtminstone för tillfället finns det vad jag vet inga skrotningspengar i sikte.
Erik Johansson är dock en fiskare ut i fingerspetsarna. Han ger inte efter. Han fortsätter med yrket i egenskap av kustfiskare.
– Alldeles okänt är det här inte förstås heller. På vintern han man ju fiskat efter lake under isen och på somrarna sik och abborre. Jag har också beställt tre Push up-ryssjor för fiske efter lax.
Enligt Johansson har situationen dock under de senaste tio åren gått mot det sämre. Sälen härskar i kustvattnen.
– Den har tydligen drivit laxbestånden bort från kusten utåt och kört fjällfisken in i vikarna. Av det här uppstår problem då fiskelagen inte beviljar tillstånd för ryssjor på sina områden. I det avseende borde nog attityderna absolut ändra för att yrkesfiskets framtid kunde tryggas.
– Då drivgarnsförbudet träder ikraft borde man upphäva alla begränsningar för ryssjefiske efter lax i Bottenhavet. Om man inte gör det kan allt vara slut.