Fiskeripolitiskt program?
Förbundet krävde i flera repriser under kontakter med minister Juha Korkeaoja, ministerns specialmedarbetare Jouni Lind och avdelningens tjänstemän att ett fiskeripolitiskt program borde göras upp för att tydliggöra fiskeripolitiken och stöda näringens utveckling. Förhållandet mellan ministeriet och förbundet var tidvis kyligt under 2000-talets första år då förbundet förväntade sig snabbare beslut i vissa frågor. Inget egentligt fiskeripolitiskt program gjordes dock upp, trots vissa löften, men frågan kopplades delvis senare ihop med den nya programperioden 2007 – 2013.
Fortsatta begränsningar i strömmingsfisket – skrotningen öppnas
Begränsningarna i det pelagiska fisket fortsatte under året och skapade diskussioner inom näringen.
Fisket var aktivt under de första månaderna 2004 och fångsterna goda, vilket försvårade kvotsituationen och förlängde sommarstoppet. Också för dem som fiskade till livsmedel. På grund av åtgärden kallades förbundet av vissa för foderfiskeförbundet. Förbundets ståndpunkt under hela den tid som strömmingsfisket reglerades var konsekvent att begränsningarna borde vara så jämlika som möjligt för alla fiskare. Den linjen uppskattades inte av alla.
Ministeriet hade också i början av året ett alternativt förslag om att tilldela fartygen ett visst antal fiskedagar per månad enligt modell från vissa andra länder. Förbundet var kritisk till förslaget och det förföll.
Ministeriet och förbundet jobbade för att få en större kvot i kvotområdet MU3 för år 2004 och operationen lyckades i och med en tilläggskvot på drygt 8 000 ton. De sista begränsningarna kunde avskaffas 1.12. Förbundet hade föreslagit en tidigare tidpunkt, men kom på kollisionskurs med ministeriet. Detta ledde slutligen till att en del av kvoten blev oanvänd. Förbundet sände ett brev i frågan till minister Korkeaoja i vilket ytterst detaljerat beskrivs processen och missnöjet med hur ministeriet skött frågan.
Silva Nova såldes också under sommaren till Irland och trycket på strömmingskvoten lättade till en del. De långa stopperioderna i strömmingsfisket var för belastande för företagarna.
Kommissionen hade drivit frågan om en ändring av kvotområdena under flera års tid i IBSFC. Nu fattades till slut beslutet om att ändra kvotområdena från och med år 2005. Den mest betydande frågan för Finland var att den norra delen av delområde 29 (Skärgårdshavet) flyttades till det område som tidigare bestått av endast huvudbassängen och Finska viken. De nya områdena var därmed Bottniska viken (delområden 30-31) och huvudbassängen, Skärgårdshavet och Finska viken (delområden 25-29+32). En central fråga var förstås kvotandelarnas storlek i den nya situationen. I förhandlingarna fick Finland 81,986 procent i delområden 30-31 och 21,933 procent i 25-29+32.
Minister Juha Korkeaoja meddelade äntligen i mars 2004 att skrotningsstödet öppnas. Genom stödet fick 11 trålare och 3 drivgarnsbåtar beslut om skrotningsstöd. En del av skrotningarna överfördes till år 2005 på grund av brist på medel. Stödet söktes av 7 drivgarnsbåtar och 35 trålare.
Också denna åtgärd lättade på trycket på strömmingskvoten, effekten uppskattades till 15 000 ton, men resultaten började synas först år 2005. Å andra sidan kom nygammal kapacitet in i fisket och på grund av begränsningar under flera år började fiskeföretagen också allt mera satsa på effektivare tankbåtar med större lastkapacitet för att kunna konkurrera om fiskekvoterna.
På vissa fiskefartyg som levererat fisk till foderköken upptäcktes salmonella (Poona) under året och förbundet och Finlands Pälsdjursuppfödares Förbund samarbetade för att få bukt med problemet.
Strömming och vassbuk nu och i framtiden
Förbundet arrangerade 27.2 i Åbo på ministeriets uppmaning seminariet Strömming och vassbuk nu och i framtiden. Målet var att sprida aktuell information till företagare samt att inleda en diskussion om framtiden för den del av fiskerinäringen som stöder sig på strömming och vassbuk. Hela 71 personer deltog i seminariet.
Äntligen: Korkeaojas laxförordning ett steg rätt riktning
Efter en politisk behandling som tog veckor i anspråk med tiotals olika versioner ändrade statsrådet till slut i maj 2004 laxförordningen så att ett laxfiske med selektiva redskap i begränsad omfattning kunde börja 7 dagar tidigare år 2005, 10 dagar tidigare år 2006 och 14 dagar tidigare år 2007. Korkeaojas första förslag var en tidigareläggning med tre veckor. Förbundet vädjade av förekommen anledning speciellt till ordförande Paavo Lipponen, minister Antti Kalliomäki och det socialdemokratiska partiet för att minister Korkeaojas förslag till förordning kunde godkännas. Efter förhandlingar mellan de tre regeringspartiernas ledare kunde ett samförstånd till slut hittas. Ett visst försöksfiske under 2004 kunde också idkas i ett separat projekt.
Även om det ursprungliga förslaget urvattnades under förhandlingarna konstaterade förbundet att förändringen var ett steg i rätt riktning.
Frågan fick dock helt obegripliga proportioner och yrkesfisket attackerades hänsynslöst på vissa nätsidor. Detta kan anses vara startskottet för den hets mot yrkesfisket som senare på 2010-talet spreds till och även tilltog ytterligare på de sociala medierna. I slutet av året grundade dessutom vissa aktörer i norr en skyddsfond för laxen. Egentligen var det fråga om att få yrkesfiskarna bort helt ur laxfisket och om att omfördela laxresursen. Projektet torkade in efter några år.
Sälskadeersättningar
Förhandlingar om att erlägga den resterande delen av sälskadeersättningarna för åren 2000 – 2001 fördes i mars. Då framgick det att högst 1,47 miljoner euro kan ytterligare betalas utan en ny notifikation till kommissionen. Jord- och skogsbruksministeriet föreslog därför ett anslag till den första tilläggsbudgeten som dock ströks av finansministeriet. Ett anslag på 1 miljoner euro föreslogs i den tredje tilläggsbudgeten och efter politisk lobbning godkändes slutligen ett anslag på 1,5 miljoner euro. Tilläggsersättningarna betalades under år 2005.
Minister Korkeaoja tillsatte en viltskadearbetsgrupp med uppdrag att göra ett förslag gällande ersättande av skador som förorsakas av storvilt, älgdjur och sälar.
Efter en långvarig beredning öppnade ministeriet stödsystemet för anskaffning av selektiva och sälsäkra redskap i slutet av året.
Ett arbete med att uppgöra en vårdplan för gråsäl och vikare inleddes också.
Skarvarbetsgrupp
Skarvbeståndet hade snabbt växt sedan mitten av 1990-talet. Miljöministeriet tillsatte en skarvarbetsgrupp för att uppgöra en förvaltningsplan för skarven. Avsikten var att hitta lösningar för de situationer och problem som det växande beståndet kan medföra. Sommaren 2004 häckade 3 000 par i 21 kolonier.
Drivgarnsförbud 1.1.2008
Ministerrådet fattade 26.4 beslut om att förbjuda fiske med drivgarn i Östersjön från och med 1.1.2008 för att skydda beståndet av tumlare. Redan innan detta datum skulle antalet fartyg som idkar drivgarnsfiske minskas kraftigt.
De största rubrikerna skapade dock kravet på observatörer på fiskefartygen under en del av fiskefärderna.
Miljöministeriet tillsatte också nationellt en arbetsgrupp för skyddet av tumlare.
Fiskeriförsäkring
Ministeriet notifierade kommissionen om fiskeriförsäkringssystemet hösten 2004. Förbundet förutsatte i sitt utlåtande att ministeriet med alla tillbudsstående medel försöker bibehålla systemet med så små förändringar som möjligt.
Tekniska regler för Östersjön
De tekniska regler för fisket som IBSFC godkänt var utspridda i EU:s regelverk och kommissionen ville föra reglerna samman i en förordning. Dessutom föreslog kommissionen vissa nya regler, vilket skapade en del diskussion, också i media. I förslaget gällde reglerna till strandlinjen då de tidigare gällt till grundlinjen.
Riksdagen beviljar förbundet ett stöd
Den ekonomiska situationen var fortsatt svår och i verksamhetsplanen för året hade nu klart sagts ut att verkställande direktören arbetar på deltid. I praktiken arbetade direktören i alla fall på heltid. Vissa projektarbeten underlättande arbetssituationen.
Nylands Yrkesfiskares Fackorganisation rf:s verksamhet upphörde under året. Medlemmarna flyttade över till Finska vikens Yrkesfiskare rf. Därmed fortsatte bildandet av större regionorganisationer enligt havsområden.
En betydande händelse var att riksdagen i samband med behandlingen av statsbudgeten för år 2005 i december för första gången lade till ett anslag på 50 000 euro till Finlands Yrkesfiskarförbund att användas för att befrämja fiskerihushållningen. Förbundet hade arbetat med frågan länge, men först på riksdagsledamot Christina Gestrins (sfp) förslag (budgetmotion) och genom hennes idoga arbete lyckades det.
Årsmötet hölls i samband med Fiskveckan 2004 i Helsingfors. Finlands Fiskhandlarförbund hade ansvar för veckan denna gång, men förbundet arrangerade ett pararellprogram med rubriken Fiskerinäringen i Finland år 2014.