I ett utlåtande till Åbo vattendistrikt ställde sig förbundet negativt till all fiskodling i stora anstalter p.g.a. de olägenheter de förorsakar. Skärgårdsbofasta invånare och yrkesfiskare kunde dock idka fiskodling.
Prisstödsfrågorna stod förstås igen på agendan. Besluten för året drog igen en gång ut på tiden. Statsrådsbeslutet fattades i april och tillämpningsdirektiven kom först i juli. Å andra sidan fattades beslutet för 1986 redan vid årsskiftet 1985/1986.
I augusti konstaterades att förbundet inte ännu har registrerats i föreningsregistret. Styrelsen bad advokat Heikki Jalas att undersöka vad som förorsakar dröjsmålet. Man bad också igen hjälp av minister Christoffer Taxell.
Eget kontor
I oktober beslöts att förbundet äntligen skaffar ett eget kontor på Universitetsgatan 11 i Åbo. Raimo Ihander hade skött förbundet hemifrån och styrelsen hade sammankommit på olika platser, närmast i Åbo. Förbundet anställde också en kontorssekreterare på deltid, studentmerkonomen Kirsti Aaltonen. Förbundet hade redan under flera år av regionorganisationerna fått en hel del kritik för att informationen ut till fältet sköts dåligt, speciellt på svenska. Anställningen var ett led i att bemöta den tidvis hårda kritiken. Under höstmötet beslöts att förbundets hemort är Åbo, i de ursprungliga stadgarna var nämligen hemorten Helsingfors. Ihander fick trots det nya kontoret rätt att arbeta hemifrån.
Jord- och skogsbruksministeriet föreslog också begränsningar i laxfisket under året och det sysselsatte förbundet. Beslut gjordes dock först år 1986.
Petri Suuronen från Vilt- och fiskeriforskningsinstitutet berättade under höstmötet om genomförda forskningsprojekt. De berörde ledarmarnas täthet i ryssjorna och olika tråltypers inverkan på fångstmängderna.
Regionorganisationen Selkämeren Ammattikalastajat föreslog också för höstmötet att fisklådorna borde standardiseras för att underlätta lastning. Förslaget var att man går in för den s.k. Helsingfors lådan (troligen Åvalls). Standardiseringen gällde trälådor, vilka troligen aldrig försvinner.
I årets verksamhetsberättelse konstaterades att exporten av strömmingsrom till Japan har inletts. Styrelsen drog också den slutsatsen att förbundet har kunnat befästa sin position och att förbundet och dess representanter hörs enligt demokratiska principer i nästan alla fiskerifrågor.
Tidsbild från 1985
En tidsbild från 1985 ger Yle2:s dokument Perämeren pientroolarit som i huvudsak berättar om Bottenvikens små trålare (mopot), men också bilder från Räfsö där ektrålarna (humpat) håller till. I dokumentet bland annat Pentti Vehkaperä och en ung Risto Vehkaperä och många andra.
Pentti Vehkaperä var en stor profil både i det finländska trålfisket och i förbundets verksamhet. Pentti satt i förbundets styrelse under åren 1980–2002. Mera om Pentti under kommande år.
