Prisstödet sysselsätter

Strömmingsfiskarna samlades redan 7 januari till ett allmänt möte där över 50 fiskare deltog. Mötet gällde igen en gång prisstödet på fisk. Uppköparna hade meddelat att prisstödsmedlen är otillräckliga och speciellt vissa företag var ovilliga att sköta om förmedlingen av den statliga prisstödsandelen till fiskarna.

Riksdagen hade godkänt ett tilläggsanslag på 2,8 miljoner mark, men avsikten var att använda medlen för att täcka föregående års prisstöd. Mötet uppmanade förbundet att förhandla med minister Taisto Tähkämaa om prisstödssystemet. Om inte resultat uppnås hotade man igen med nya bojkotter.

Staten föreslog att fiskarna själva skulle söka ut prisstöden, men förbundet ansåg att det är lättare och snabbare om 44 uppköpare sköter om saken än om 900 fiskare gör det. Förbundet stödde dock uppköparnas krav på att de statliga pengarna borde fås snabbare och säkrare.

Nya förhandlingar fördes med Kalayhtymä Oy och SOK samt med ministeriet och vissa resultat nåddes. Under ett extra representantmöte i början av mars diskuterades överenskommelsen och prisfrågan intensivt. Diskussion utmynnade i en omröstning där man krävde att prisstödet betalas i samband med avräkningen och därutöver satte man vissa mål för prisnivån. Kalantuottajat ry hade under året slutligen anslutit sig till förbundet och Kalantuottajats Viljo Sahlsten och vissa andra hade varit beredda att godkänna de uppnådda resultaten.

Men en hårdare linje vann alltså och för att pressa beslutsfattarna beställdes flera bussar och ca 150 fiskare tog sig till Helsingfors för att prata med beslutsfattarna. I mars (17.3.) gav också statsrådet ett prisstödsbeslut som rätt långt tillfredsställde förbundet. Dock fortsatte problemen under hela året och prisfrågorna och marknadsföringssvårigheterna sysselsatte förbundet. Under hösten diskuterade man frågan med minister Toivo Yläjärvi. En tilläggsbudget om 4 miljoner mark gavs också under hösten för att täcka prisstödsbehovet. Behovet hade varit större men finansministeriet hade använt sin rödpenna. En delegation sändes för att pressa riksdagen att godkänna den ursprungliga summan (6,3 miljoner mark, kravet steg till 7 miljoner mark).

Internationella kontakter

Förbundet hade från börjar fått rätt att sända sin representant till Internationella fiskerikommissionen för Östersjön och dess möte i början av september. Ordförande Vesa Reilmo var på plats också detta år.

Förbundet förde under hösten även diskussioner med de svenska yrkesfiskarna. Svenskarna hade varit missnöjda med att åländska fiskare sålde foderströmming till ryssarna till ett billigare pris. Svenska myndigheter hade också meddelat att Finland inte fick fiska lax på deras vatten under 1984. De hade också meddelat att de inte kände till att svenska fiskare prisdumpade strömming på den finländska marknaden. 

Fiskodling

Förbundet konstaterade att en fiskodling på högst 40 000 kg är lämplig för en skärgårdsfiskare. Däremot motsätter sig förbundet skarpt stora fiskodlingsantalter som ägs av stora firmor eller businesmän, ty de förorsakar nedsättning av fiskarnas inkomst och förorsakar miljöföroreningar.

Vilt- och fiskeriforskningsinstitutet uppvaktas

Under hösten firade Vilt- och forskningsinstitutet sin 60-årsdag. Styrelsen behandlande en möjlig gåva till institutet. Ur protokollet kan läsas:

Styrelsen beslöt att förbundets representanter skall föra en konstgåva till festligheterna. Presenten behöver inte vara särdeles dyr. (presenten kostade slutligen 280 mark)

Färjetrafik och rekordfångster

HS 13.3.1983
HS 13.3.1983

Under höstmötet föreslog Lounais-Suomen Ammattikalastajat ry att de skador bilfärjetrafiken förorsakar fisket borde minskas genom att sänka färjornas hastigheter.

Helsingin Sanomat berättar i mars att man i Rimito i vinternotfisket erhåller rekordfångster. Vilt- och fiskeriforskningsinstitutets strömmingsexpert Raimo Parmanne konstaterar att de kan finnas flera orsaker till rekordfångsten. I Bottenhavet har strömmingen varit försvunnen under flera år under hösten och vintern och trålningen lönar sig inte mera. Det kan vara att strömmingen har simmat från Bottenhavet till Skärgårdshavet. Orsaken kan ligga i Vuorikemias utsläpp i Björneborg.

HS följde tömningen av noten under flera dagar. Den 15 mars säger notlagets huvudman Mikko Riittonen att en sådan här fiskfångst kan man inte förstå eller förklara. HS rapporterar den 17 mars att noten är tömd och den slutliga fångsten 210-220 000 kilo. Riittonen önskar också att detta påskyndar grundandet av en fiskeriforskningsstation i Rimito