Fångsten för det kommersiella havsfisket uppgick till 86 miljoner kilo 2022. Detta var 11 miljoner kilo mindre än året innan. Fångsten bestod i huvudsak av trålfiskad strömming från havsområdet, vars fångstmängder minskade nu sjätte året i följd. Merparten av fiskarna fiskade med ryssjor och nät vid kusten. Även deras fångst av många fiskarter stannade under genomsnittsfångsterna sedan millennieskiftet. Undantagen var abborre och siklöja, vilka drogs upp i större mängder än normalt.
Enligt Naturresursinstitutets statistik uppgick strömmingsfångsten i fjol till 68 miljoner kilo, vilket var 9 miljoner kilo mindre än året innan. Vassbukfångsten på 13 miljoner kilo var en miljon kilo mindre än året innan.
För att trygga ett hållbart fiske regleras fisket av kommersiellt viktiga arter genom fångstkvoter. Kvoterna för varje land och fiskeområde fastställs på EU-nivå. Finland har en fastställd strömmingskvot för två fiskeområden. I fjol utnyttjades cirka 60 procent av kvoten för Bottniska viken, och kvoten för Finska viken-Egentliga Östersjön utnyttjades helt. Även vassbukskvoten fylldes helt. Av laxkvoten utnyttjades något mer än hälften, eller drygt 20 300 laxar. Torskfångsten på 30 000 kilo fyllde tre fjärdedelar av kvoten.
– En femtedel av strömmingsfångsten och hälften av vassbuksfångsten landades utomlands, det vill säga i Sverige, Estland eller Danmark. Av den strömming som landades i Finland användes en femtedel som livsmedel, och resten användes som foder eller råvara för fiskmjöl. Den vassbuk som landades i Finland användes till 99 procent som foder, säger överaktuarie Pirkko Söderkultalahti.
Utöver fångstkvoterna påverkades fångstvolymerna av fiskbeståndens tillstånd, bränslekostnaderna, efterfrågan på fisk, störningar från sälar och skarvar samt fiskeintensiteten. Sedan millennieskiftet har antalet redskapsdagar, som beaktar antalet fångstdagar respektive fiskeredskap, minskat till nästan hälften i ryssje- och trålfiske, till en tredjedel i nätfiske, och till en åttondel för fiske med rev. Antalet fiskare som säljer fångsten har också minskat; i fjol rapporterade ettusen aktörer sin fångst, vilket är hälften mindre än i början av 2000-talet.
Stapeldiagramdata presenteras också som ett infogram.
Exceptionellt bra fångst av siklöja
Trots att fångstvolymen var mindre än året innan, hölls värdet konstant på 28 miljoner euro, då man ser till de skattefria producentpriserna på fisk. Den ekonomiskt viktigaste arten var strömming (15,4 mn euro), med siklöja på andra plats (3,1 mn euro).
Den till värdet tredje viktigaste fångstarten var abborre (2,4 mn euro) med en fångstmängd på en miljon kilo, efterföljd av sik (0,3 mn kg), siklöja (0,5 mn kg), lax (0,2 mn kg) och gös (0,2 mn kg). Fångstmängden för siklöja var den största sedan 1980. Abborrfångsten överskred också långtidsmedelvärdet (1980–2021). Fångsterna av sik, gös och lax stannade under snittfångsterna.
Uppgång i producentpriserna för flera fiskarter
Producentpriserna för flera fiskarter gick upp under 2022. Mest ökade producentpriset på rensad lax, som betingade fiskare i havsområdet i genomsnitt 9,25 €/kg, vilket var 44 procent mer än år 2021. Producentpriset på livsmedelsströmming var 0,36 €/kg, på industriströmming 0,20 €/kg och på vassbuk 0,23 €/kg.
Av de viktiga arterna inom kustfisket steg producentpriserna på abborre med 6 procent (2,54 €/kg), på rensad sik med 13 procent (5,8 €/kg), på gös med 15 procent (7,04 €/kg) och på gädda med 12 procent (2,19 €/kg). Producentpriset på lake sjönk med 3 procent till 4,94 €/kg. Producentpriset på odlad (rensad) regnbåge var 6,58 €/kg, vilket var 27 procent högre än året innan.
Informationen i linjediagrammet presenteras också som ett infogram.
– Producentpriserna för andra än de kvoterade fiskarterna är inte helt jämförbara med tidigare år, eftersom de uppgifter som erhållits från centralregistret över fiskerinäringen var nu mer omfattande också vad gäller första köpet av andra än kvoterade arter. Det inverkade i synnerhet på producentprisuppgifterna om arter av vilka en betydande andel används för foder, som braxen och siklöja. För siklöja ger priset på orensad fisk inte en rättvisande bild av intäkten för fiskaren, eftersom siklöja fiskas i Bottenviken främst för den värdefulla rommen, säger överaktuarie Miikka Husa.
Informationen på kartbilden presenteras också som ett infogram.
Se statistik data relaterad till nyheterna istatistiska offentliggöranden.
Källa: Naturresursinstitutet 25.5.2023
