Sälskrämmor kan användas för att hålla sälarna borta från fiskeredskap och odlingskassar, vilket både minskar de förluster som sälar orsakar fiskerinäringen och förhindrar att sälar fastnar i redskapen. En ny metod som bygger på undervattensljud har visat sig vara effektiv, särskilt vid kortvarigt bruk Enligt en utredning från Naturresursinstitutet behövs det gemensamma spelregler för användningen av skrämmorna för att förhindra negativa konsekvenser för miljön och djurlivet.
Sälskrämmor är enligt studier lämpliga för kortvarigt bruk, till exempel för att skydda laxryssjor. I en studie som Naturresursinstitutet genomförde i samarbete med kommersiella fiskare var laxfångsten i genomsnitt 64 procent större i ryssjor som utrustats med sälskrämma. Man har också testat skrämmor för att stänga av större områden för sälar. ”De första resultaten av de här försöken har varit positiva, så att sälarna har hållits borta och man har kunnat fortsätta fiska. Visserligen behövs det mer forskning och utveckling, innan metoden kan tas i rutinmässigt bruk”, säger expert Esa Lehtonen vid Naturresursinstitutet.
Skrämmor har också använts på fiskodlingar, som rapporterat varierande erfarenheter. En skrämma har ett relativt begränsat verkningsområde som inte räcker till för en hel odlingsanläggning, utan det behövs flera dyra apparater. En lösning som föreslagits är en mobil sälskrämma, som Naturresursinstitutet tagit fram i samarbete med Aalto-universitetet.
Konsekvenserna för miljön och djurlivet måste beaktas
I studien gjordes en litteraturkartläggning av sälskrämmornas eventuella negativa konsekvenser för maritima organismer. De akustiska skrämmorna påverkar miljön, och konsekvenserna ska alltid bedömas regionalt.
Sälskrämmor har inte konstaterats inverka på fiskars beteende, trots att en del fiskarter är känsliga för ljud. Dykande sjöfåglar och däggdjur kan däremot i vissa fall skrämmas bort, och man ska i synnerhet ta hänsyn till tumlare när man planerar användning av sälskrämmor. ”I synnerhet oavbruten exponering för skrämmor kan orsaka hörselskador på sälar eller andra arter, om djuret befinner sig nära skrämman där ljudtrycket är högst. Ett sätt att förhindra det här är att skrämman avger ljud endast i korta pulser och först med en mindre intensitet, så att sälen kan simma iväg innan den tar skada”, säger Esa Lehtonen.
Det behövs både mer information om och spelregler för användningen av sälskrämmor
I studien utreddes olika berörda gruppers åsikter som hur brukbara sälskrämmor är. Till exempel inom fiskerisektorn är sälskrämmor en relativt allmänt accepterad metod för att minska sälskador, men man vill ha mer information om skrämmornas effekt och brukbarhet. I intervjuerna uttrycktes farhågor gällande miljöpåverkan, såsom undervattensbuller. Man önskade i synnerhet noggranna utredningar av de negativa konsekvenserna och lyfte fram tanken om att det ska behövas tillstånd för användningen av skrämmor.
Utöver intervjuer med berörda parter intervjuades också fritidsfiskare specifikt i ett område där Naturresursinstitutet redan i flera år har testat sälskrämmor. ”För det mesta har de lokala fritidsfiskarna förhållit sig positivt till skrämmorna, men det är viktigt att skrämmorna placeras och kamoufleras i terrängen så att de inte stör i synnerhet strandfiske eller landskapet”, säger specialist Juhani Hopkins vid Naturresursinstitutet.
Användningen av sälskrämmor medför både möjligheter och problem. I studien utarbetades en färdplan för utvecklingen i framtiden. Petri Suuronen från International Seafood Consulting Group – ISCG Ab säger att det kan vara befogat att fastställa gränser för exempelvis platsen eller tiden för användningen av sälskrämmor, för att undervattensbullret inte ska tillta i sådana områden och under sådana tider som kan ha betydande negativa konsekvenser för andra organismer. ”Det behövs mer forskning och utveckling. Färdplanen vägleder oss i att främja ibruktagandet av sälskrämmor och minimera de negativa konsekvenserna”, säger Petri Suuronen.
I Naturresursinstitutet studie utreddes användning av sälskrämmor och skrämmornas konsekvenser för miljön. Studien finansierades av jord- och skogsbruksministeriet. Rapporten finns på Finska.
Mer information lämnas av Esa Lehtonen, expert, +358 29 532 7226, esa.lehtonen@luke.fi
Källa: Naturresursinstitutet 25.3.2024
