Ny forskning visar att mängden abborrar minskar på områden där skarven häckar. Det här förvånar inte personer som arbetar med fiske.

Börje Holmberg har jobbat som fiskare i runt 50 år, och han säger att det här har varit ett problem de senaste 15 åren.

– Det behövs ingen forskning för att förstå att det är så här det ligger till, det här har vi ju redan sett flera år. Där jag fiskar finns det just nu mellan 500 och 1 000 skarvar skulle jag gissa, det finns knappt plats för dem längre.

Holmberg säger att det inte bara är abborre som skarven äter. Han har lagt märke till att även mängden gös har minskat på de områden där skarven häckar.

Holmberg tycker inte att forskningsresultaten egentligen bidrar med något nytt.

– Det ska forskas om allting, men det här har man ju forskat i redan tidigare. Vi har redan sett vad de äter. Men jag har ingen akademisk utbildning, så inte lyssnar någon på mig.

”Ingen fisk går säker”

Kaj Mattsson, som är verksamhetsledare vid Åbolands fiskarförbund är inte heller förvånad över forskningsresultaten.

– Det här var ganska väntat. Fiskarna har ju märkt att fångsten minskar nära skarvkolonier. Skarven har också flyttat sig längre inomskärs, till de områden där gösen, abborren och karpfiskar leker.

Skarven är en duktig jägare och kan dyka så djupt att den till och med kan fånga flundror, enligt Mattsson. Därför blir den ett stort hot mot fiskbestånden.

– Skarven kan dyka ner till 30 meter, ända till bottnen, så ingen fisk går säker speciellt inte på grunda områden. En vanlig mås kan bara dyka runt 2 meter.

Även om Mattsson inte tycker att resultaten är förvånande, är han glad att det forskas i hur skarven påverkar fiskbestånden.

– Det är bra att Naturresursinstitutet gör den här typen av forskning. För en gångs skull är vi överens, forskningsresultaten visar det som fiskarna har anat redan en längre tid.

Mattsson hoppas att man ska kunna åtgärda problemet med skarvarna för att skydda fisken.

– Det skulle vara viktigt att åtgärda skarvkolonierna, men det är inte så lätt. Om man jagar bort skarven från en holme så flyttar de ju på sig till nästa holme. Allmän jakt på skarv skulle vara ett alternativ. På Åland får man ju jaga ett begränsat antal skarvar, så någon sådan modell kunde man ta efter här.

Källa: Yle 2.9.2020