Under havsforskningsfartyget Arandas vinterobservationsresa i månadsskiftet januari-februari konstaterades anmärkningsvärda förändringar i Finska vikens tillstånd. Med undantag av de östligaste observationsstationerna hade Finska vikens vattenmassa i slutet av januari fram till i nivå med Hangö blivit omblandad ända ned till 100 meters djup. Uppblandningen var ovanligt kraftig jämfört med den genomsnittliga situationen under denna tidpunkt. Detta visade sig i alla uppmätta vattenkvalitetsegenskaper: temperatur, salthalt, syrehalt och näringshalter.
Vattenpelarens syrerika övre skikt hade omblandats till de djupare skikten. Som följd av detta fanns det synnerligen mycket syre i vattnet ända ner till omblandningsdjupet och Finska vikens syresituation var exceptionellt god jämfört med situationen under tidigare årtionden. Något giftigt svavelväte observerades över huvud taget inte i Finska viken.
Den rikliga fosforreserven i vattnets djupare skikt hade i sin tur omblandats till hela vattenskiktet. Jämfört med genomsnittsvärdet för åren 1990–2019 var fosforhalterna i Finska vikens ytvatten höga. Vid en observationsstation var ytvattnets fosfathalt den högsta i mäthistoriken. På botten var fosfathalterna var i motsvarande grad lägre.
Havsforskningsfartyget Aranda undersökte situationen i Finlands havsområden under en observationsresa 21.1–7.2.2020. Resultaten baseras på observationsresan samt information insamlad av Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI) under januari-februari 2020, samt material som har samlats in under tidigare år. Undersökningarna är en del av observationsverksamheten för EU:s havsmiljödirektiv och Helsingforskommissionen (HELCOM). Under Arandas resa genomfördes också underhåll av automatiska mätinstrument i Östersjöns huvudbassäng och Bottenhavet, och vatten- och bottenprover insamlades för observation av skadliga ämnen. I Bottenviken utfördes prov för säkerställning av fartygets egenskaper vid körning i is.
Syresituationen i Östersjöns huvudbassäng har förbättrats något
Syreläget i Östersjöns huvudbassäng var något bättre än förra året, även om vattnet var syrefattigt under 75–80 meters djup i norra delen. Den förbättrade syresituationen i södra Östersjön märks också i de mätningar som svenskarna har gjort under vintern. Det fanns mindre upplöst fosfor nära botten i Östersjöns huvudbassäng än vid motsvarande tidpunkt förra året. Också den förbättrade syresituationen och den ökade salthalten i huvudbassängen pekar mot att det verkar ha kommit in saltare och syrerikare vatten till Östersjön via de danska sunden efter slutet av 2019.
Som en följd av den varmare förvintern var havsvattnets yttemperatur i Skärgårdshavet 1–2 °C högre än normalt och i det närmaste hela vattenmassan var omblandad från ytan ända ner till botten. Syresituationen i Skärgårdshavet var god, som i allmänhet under vintern. Halterna av upplöst fosfor låg på genomsnittlig nivå eller något högre. I de mätningar som gjordes i Skärgårdshavet visade sig den snöfria och regniga förvintern inte i form av exceptionellt höga näringshalter.
I Bottenhavet har fosforhalterna ökat
I Bottenhavet var salthalten i de bottennära vattenskikten högre än under tidigare år. Under 2010-talet har halterna av upplöst fosfor i Bottenhavet ökat: på 10 år har halterna i det närmaste fördubblats. Även de fosfathalter som uppmättes under januari-februari var klart högre än tidpunktens genomsnittsvärden.
Ökningen av fosforhalten i Bottenhavet som har skett under åren ökar sannolikheten för förekomst av algblomning under den kommande sommaren, även om halterna av överskottsfosfor är lägre än förra året.
Källa: SYKE 31.3.2020