Den totala fångsten för det kommersiella fisket i havet uppgick till 135 miljoner kilo 2019. Detta var drygt 12 miljoner kilo mindre än året innan. Fångsten bestod i huvudsak av strömming och vassbuk som hade fiskats med trål på öppet hav. Merparten av fiskarna fiskade med ryssjor och nät vid kusten. Kustfisket minskade fortfarande, men trots detta ökade fångsterna av vissa fiskarter.
Enligt Naturresursinstitutets statistik uppgick strömmingsfångsten i fjol till 113 miljoner kilo, vilket var 14 miljoner kilo mindre än året innan. Fångstmängden på 16 miljoner kilo för vassbuk (skarpsill) var på samma nivå som året innan. Finlands strömmingskvot utnyttjades till 90 procent, medan vassbukskvoten utnyttjades till fullo.
– År 2019 landades en tredjedel av strömmingsfångsten och över hälften av vassbuksfångsten utanför Finland, nämligen i svenska, danska och estniska hamnar. Då mängden strömming som landades utomlands året innan var 20 miljoner kilo, det vill säga en femtedel, har denna andel med andra ord ökat, säger överaktuarie Pirkko Söderkultalahti på Naturresursinstitutet.
De viktigaste arterna för kustfisket var sik, abborre, siklöja, lax och gös. Jämfört med långtidsmedeltalet var fångstmängderna för sik och lax små och för abborre och gös medelmåttiga. Däremot var fångstmängderna för siklöja de bästa på nästan fyra årtionden.
Värdet på fångsten var 36 miljoner euro räknat utifrån de skattefria producentpriserna på fisk. Strömming var den ekonomiskt viktigaste fiskarten, efterföljd av vassbuk, sik, abborre och siklöja.
Priset på livsmedelsströmming fortsatte att stiga – prisuppgången för kustfiskearter bröts
Priset på livsmedelsströmming fortsatte att stiga. År 2019 betingade livsmedelsströmming 0,32 euro per kilo, jämfört med 0,27 euro per kilo året innan.
– Det som ökade var priset för stor strömming som används för inhemska strömmingsfiléer och böckling. Däremot såg vi en liten minskning i priset på industriströmming, som används som foder, på grund av lågkonjunkturen inom pälsdjursuppfödningen, säger forskare Antti Takolander på Naturresursinstitutet.
Prisnedgången för norsk lax i slutet av året påverkade priserna för finskodlad regnbåge och vildfångad fisk. Prisuppgången för de viktigaste kustfiskearterna stannade av. Priserna på vildfångad lax (6,07 euro/kg) och sik (4,73 euro/kg) var desamma som året innan, medan producentpriset på gös (6,08 euro/kg) sjönk något. Priset på abborre var detsamma som år 2018 (2,38 euro/kg).
Regnbåge är den ekonomiskt viktigaste odlade fiskarten i Finland. Priset på odlad regnbåge (4,50 euro/kg) sjönk jämfört med året innan, främst under slutet av året då världsmarknadspriset på lax sjönk kraftigt. Däremot steg priset på odlad sik till 10,66 euro per kilo, vilket var en ny rekordnotering 2019. Det finns gott om efterfrågan på odlad sik, men den odlas fortfarande i relativt liten omfattning.
Antalet fiskare fortsätter att minska
År 2019 innehöll registret över kommersiella fiskare 2 231 aktörer och 3 205 fiskefartyg som bedrev kommersiellt fiske inom havsområdet. Antalet registrerade kommersiella fiskare respektive fiskefartyg har ökat till följd av det skärpta registreringskravet i den nya fiskelagen som trädde i kraft 2016. Antalet fiskare som säljer fångsten har däremot minskat från år till år. I fjol rapporterade 1 070 aktörer sin fångst, vilket är hälften av antalet i början av 2000-talet.
Fiskmängden kan även beskrivas genom redskapsdagar som beaktar antalet fångstdagar respektive fiskeredskap. Under 2000-talet har antalet redskapsdagar minskat till hälften i ryssje- och nätfisket och till en niondel i revfisket.
Källa: Naturresursinstitutet 29.5.2020
