Naturresursinstitutets (Luke) specialforskare Jari Setälä har arbetat i fiskbranschen i snart 40 år. Arbetet i fiskeriförvaltningen började i Vasa fiskeridistrikt. Redan då blev Setälä bekant med FYFF, men samarbetet började på allvar då han blev kallad som ekonomisk forskare till Vilt- och fiskeriforskningsinstitutet (VFFI) år 1989. Hans första uppgift blev att vara sakkunnig i fiskeriinkomstförhandlingarna.
– FYFF var en av deltagarna i förhandlingarna. Raimo Ihander var då verksamhetsledare och Heikki Salokangas var ordförande. Motparten företräddes av förädlingsindustrin, fiskhandlare och pälsfarmare, minns Setälä.
Parterna förhandlade om vad som skulle vara det lägsta riktpriset på fisk så att fiskarnas inkomstnivå skulle utvecklas på samma sätt som i det övriga samhället.
– År 1989 ändrades lagen. Fiskeriinkomstlagen tilldelade nu VFFI uppgiften att forska och utreda hur det går för fisket, hur priserna bestäms och hur prisstödet påverkar utvecklingen. Jag var sakkunnig i detta arbete, berättar Setälä.
Överraskningar vid förhandlingsbordet
Förhandlingarna följde ofta ett bekant mönster. Parterna som hävdade sina egna intressen bråkade sinsemellan och slutresultatet blev att VFFI ålades att ta reda på mera information till nästa möte.
– På den tiden företräddes VFFI av Mikael Hildén, chef för ekonomiforskningen, och jag var med som ny. Tidigare hade man räknat ut med fickräknare vad som händer om någon kostnadsfaktor ändrar, om fångstmängden ändrar eller vad effekten blir om det betalas ett bestämt belopp i prisstöd.
Forskarna bestämde sig för att uppdatera tekniken. Man tog hjälp av tabellberäkningsprogrammet SuperCalculation, en slags föregångare till Excel.
– Vi utvecklade ett beräkningsprogram där alla osäkra parametrar togs med. Vi skaffade de första bärbara datorerna så att vi fick med programmet till förhandlingarna.
En överraskning väntade då förhandlarna nästa gång kom till samma bekanta slutsats: VFFI borde göra ytterligare beräkningar, innan ärendet kan framskrida.
– Vi överraskade dem då vi genast kunde mata in nya osäkra faktorer i datorn och direkt räkna ett resultat. Vi rubbade hela paletten då vi introducerade det här programmet. Idag är det ju alldeles vardaglig teknik, men inte då, skrattar Setälä.
Interaktion kopplar forskningen till det verkliga livet
Det har funnits ett nära samarbete mellan forskningen och FYFF under Setäläs hela karriär.
– Jag har alltid följt en sådan strategi, att jag vill vara säker på, att de slutsatser jag drar på basen av analyserna, har en förankring i verkligheten. Då jag gör modeller eller går igenom statistik, är jag ofta i kontakt med förbundet eller med mina kontakter inom yrkesfisket, som under årens lopp har hunnit bli många. Jag kan till exempel fråga FYFF:s verkställande direktör Kim Jordas, vad det här resultatet kan bero på. På detta sätt blir förhållandet orsak-verkan det rätta, säger Setälä.
På samma sätt har FYFF, då de behövt forskningsresultat eller utredningar i frågor som rör fiskerinäringen, varit i kontakt med forskarna. Genom att föra en dialog undviker man att föra fram felaktiga slutsatser.
– Vi har också haft många gemensamma projekt. Jag har till exempel varit med och gjort program som beräknar trål- och kustfiskets lönsamhet. I princip kan man inte ens börja göra dem själv. Där har det behövts samarbete med fiskare som använder olika fångsttekniker för att programmet ska bli så användbart som möjligt.
I forskning som berör fiske samt i bransch- och omständighetsrapporter intervjuar Setälä också fiskare. Då får man den expertis som finns på fältet med i forskningen.
– I allmänhet är det förnuftigt att diskutera med Yrkesfiskarförbundet i all forskning som rör kommersiellt fiske. Då fokuseras arbetet på rätt sätt och man får så relevant information som möjligt, sammanfattar Setälä.
Värdefullt språkrör
FYFF har varit Setäläs samarbetspartner i decennier. Han berömmer förbundet som en av de bästa samarbetspartnerna under en lång karriär. Förbundet har haft en stor betydelse för forskningen, men det är också värdefullt som sådant.
– FYFF har varit en väldigt viktig aktör. Förbundet är med lagberedningsarbetet och ministeriet lyssnar med känsliga öron vad förbundet har att säga gällande yrkesfisket och fiskeripolitiken. Genom förbundet är yrkesfiskaren med i beredningsarbetet och yrkesfiskarens röst hörs.
Setälä forskar i fiskerinäringen som helhet och har inte specialiserat sig på bara fiske. Man kan inte förbise fiskets betydelse då man tittar på helheten.
– Jag arbetar med yrkesfiskare, de som idkar vattenbruk och är fiskhandlare. Allt har ju ursprungligen startat genom fisket, de andra har förstärkts och slutit upp vid fiskets sida.