Finlands Yrkesfiskarförbunds verkställande direktör Kim Jordas har i början av januari 2023 fungerat 30 år i förbundets tjänst. Han började officiellt 1.1.1993 även om han redan under senare delen av 1992 utförde vissa uppdrag för förbundet i egenskap av förtroendevald. Jordas var ju den åländska regionorganisationens representant i förbundets styrelse och ingick i den grupp som beredde ändringar i förbundets verksamhet.
År 1993 flyttade förbundet från Åbo till Helsingfors, till Tavastgatan 155 i Arabia, och till ett nära samarbete med Finlands Fiskhandlarförbund. Förbunden arbetade i samma lokaliteter och hade kontor vägg i vägg.
”Man var väl lite ung och tokig då man accepterade uppdraget, förbundets ekonomi var ju inte den bästa så många år hankade förbundet sig fram mer eller mindre nära avgrundens brant.”
”Det blev också annars en rivstart med EU-medlemsskapsförhandlingar, en avveckling av strömmingens prisstödssystem och förstås började då också attackerna mot det yrkesmässiga laxfisket, något som har präglat verksamheten alla dessa år därefter och tärt på alla inblandades krafter. Laxfiskarnas protestaktion i Raumo i december 1993 är ju en händelse som nog stannar i minnet. Yrkesfiskarna började också lyfta upp säl- och skarvproblemen till diskussion i mitten av 90-talet.”
”Som en liten detalj kan nämnas att en av de första arbetsgrupperna jag satt med i, det har ju blivit en hel del grupper efter det, var fiskerihushållningens beredskapsarbetsgrupp med uppgiften att förbättra fiskerihushållningens beredskap för kriser. Nu, 30 år senare, låter jord- och skogsbruksministeriet göra en ny utredning om försörjningsberedskapen i fiskerinäringen. Bra så, men tyvärr glömde förvaltningen bort försörjningsberedskapen i närmare 30 år. Vi producerar nu endast 20 procent av den fisk som kommersiellt konsumeras i Finland så den egna beredskapen har nog krympt till ett minimum.”
Titeln ändrades från verksamhetsledare till verkställande direktör år 2002, men arbetsbeskrivningen är den samma. I ett litet förbund är man tvungen eller får man även som vd göra det mesta. ”Fiskerinäringen har upplevt bättre och sämre tider, goda och dåliga nyheter, men tyvärr har de sämre tiderna och dåliga nyheterna präglat speciellt de två senaste årtiondena och förstås var 2022 ett speciellt svårt år.”
”Även om det för det mesta har varit en enda stor uppförsbacke för näringen, med vissa enstaka solglimtar, har dock jobbet varit varierande och gett många upplevelser. Det bästa har ju varit att träffa yrkesfiskare från olika regioner, riktiga personligheter som inte ger sig i första taget trots en ständig samhällelig press och nya, verklighetsfrämmande byråkratiska påfund. Och konsumenterna vill ju ha inhemsk fisk.”