Justitiekanslerämbetet har under tisdagseftermiddagen tagit emot en anmälan som rör den inflammerade skarvfrågan. Fiskare i Österbotten står bakom anmälan, som riktar sig mot de långa behandlingstiderna vid NTM-centralen.
Närpes-Kaskö fiskeområde, Kristinestad-Storå fiskeområde, Kvarkens fiskeområde, Nykarleby fiskeområde och Oravais fiskargille har tillsammans formulerat skrivelsen till JK.
Bakom JK-anmälan ligger de fem fiskeorganisationernas missnöje med att deras ansökningar om undantagstillstånd för skarvåtgärder har tagit vad man anser är oskäligt lång tid att behandla vid Egentliga Finlands NTM-central.
Fiskeorganisationerna skriver i sin anmälan bland annat att merparten av de sökande som lämnade in ansökningar under hösten år 2016 och början av år 2017 ännu inte fått beslut i ärendet. Handläggningstiderna har varit uppemot ett år i flera av fallen. Längst har Närpes-Kaskö fiskeområde väntat, vars ansökan lämnades in för 13 månader sedan.
De fem fiskeområdena har alla ansökt om tillstånd för oljebehandling av skarvägg. Några ansökningar gäller även skyddsjakt.
Flaskhals
Fiskeorganisationerna ställer sig kritiska till beslutet att koncentrera alla ansökningar till en enda NTM-central.
Sedan år 2015 har alla ansökningar kring skarv hanterats av Egentliga Finlands NTM-central, och detta menar man att har lett till en flaskhals i tillståndsbehandlingen.
Enligt föreskrifterna ska ansökningarna behandlas inom 3-6 månader, och yrkesfiskarna bakom JK-anmälan är besvikna på det som de anser strider mot god förvaltningssed.
Kännbara förluster
I sin skrivelse till JK hänvisar fiskeorganisationerna till upprepade fall där riksdagens justitieombudsman har ansett att dröjsmål i behandlingen inte kan motiveras med exempelvis bristande personalresurser, utan tvärtom klargjort att myndigheterna ska organisera sin verksamhet så att den enskildes rättigheter inte äventyras i myndigheternas verksamhet.
Yrkesfiskarna anser att det i frågan om storskarven finns skäl att dra paralleller mellan en yrkesfiskares tryggande av sin utkomst och ansökningar gällande åtgärder gentemot skarven.
Eftersom ansökningarna inte beviljas i tid ökar detta på de skador som storskarven åstadkommer och sålunda minskar även yrkesfiskarnas inkomster, i enskilda fall mycket kännbart, uppger man i anmälan till JK.
I skrivelsen hänvisar man även till att storskarvstammen i Österbotten sedan år 2015 har ökar från 2200 häckande par till 7400 häckande par.
Att ärenden behöver behandlas utan ogrundat dröjsmål är uppenbart då storskarvsituationen förändras snabbt av olika orsaker, skriver man i anmälan till JK.
Hänger på en person
Då Yle Österbotten ringer upp NTM-centralen i Egentliga Finland kommer nyheten om JK-anmälan som en överraskning för överinspektör Ritva Kemppainen, och hon är fåordig i sin första reaktion.
– Den här situationen är summan av många olika faktorer.
Enligt Kemppainen kan en ansökan behandlas inom tre månader om den är tämligen rak och enkel, inte kräver utlåtanden från andra parter eller kompletteringar.
– Men i början av det här året fick vi nästan samtidigt in ett tiotal ansökningar som gällde skarv, och då vill arbetet hopa sig.
I skarvfrågan krävs alltid minst ett utlåtande från Naturresursinstitutet Luke. Den sökande har sedan rätt att besvara utlåtandet från Luke. Därtill krävs ofta även kompletteringar
Alla ansökningar om undantagslov för åtgärder mot storskarven ligger på en persons axlar, i nuläget Ritva Kemppainens. Och storskarven är bara ett bland många djur kring vilka ansökningar landar på hennes bord.
– Vi har tagit in lite extraresurser för att försöka lösa upp den här köbildningen, så att jag skulle få koncentrera mig enbart på behandlingen av skarvansökningarna, men i princip ligger allt på en persons axlar, säger Kemppainen.
Språkrättslig fråga
I sin skrivelse till justitiekanslern påpekar fiskeorganisationerna att det är sannolikt att antalet ansökningar om skarvåtgärder kommer att öka sedan den regionala skarvarbetsgruppen i Österbotten färdigställt en handlingsplan som ger sökande stöd och hjälp i arbetet med att formulera sina ansökningar.
De anser att det därmed finns skäl att anta att behandlingstiderna vid NTM-centralen i Egentliga Finland kommer att förbli långa.
I skrivelsen ber man justitiekanslerämbetet granska om NTM-centralen i Egentliga Finland fullgjort sina uppgifter och utan ogrundat dröjsmål behandlat de ansökningar som var och en av de fem organisationerna skickade in under 2016 och 2017.
Man ber även JK att granska frågan ur språkrättsligt perspektiv.
De fem fiskeorganisationerna har nämligen lämnat in sina ansökningar på svenska och undrar om detta påverkar NTM-centralens förmåga att behandla dem.
Men enligt Ritva Kemppainen vid NTM-centralen är språket inte avgörande i frågan.
– Visst ska alla handlingar översättas, så det bidrar förstås till att en ansökan kräver tid, men det är inte avgörande.
Justitiekanslern i statsrådet är vid sidan av riksdagens justitieombudsman den högsta laglighetsövervakaren i landet.
Källa: Yle 20.12.2017
