Det finns nypublicerad forskning om skarvens inverkan på gösen i Östersjön, men inte i den form som NTM-centralen önskar. Forskare Juhani Salmi efterlyser bättre kommunikation mellan myndigheter, forskare och fiskare.
– Alltid skulle man kunna forska mera, men den information som redan finns borde räcka som bas för att komma framåt i frågan kring skarvloven, säger forskare Juhani Salmi vid Naturresursinstitutet.
Salmi var senast i april med och publicerade en artikel om skarvens betydelse för gösen i Skärgårdshavet, och han säger att även om skarvens inverkan varierar väldigt mycket från plats till plats står det klart att den har betydelse för fisket på flera håll.
Orealistiska krav
Det problematiska med den forskning som NTM-centralen efterlyser är att den är så pass detaljerad att det krävs flera år för att få fram exakta resultat.
– En undersökning tar mellan ett och två år, och myndigheterna vill ha sina utlåtanden mycket snabbare än så. Vi skulle behöva veta två år på förhand vem som kommer att ansöka om undantagstillstånd för att få skjuta skarv, och det är naturligtvis omöjligt, säger Salmi.
Salmi förespråkar istället att man skulle bli bättre på att ta till vara den forskning som redan har gjorts, samt låta fiskare och lokalbefolkning komma till tals.
– De som rör sig i ett område varje dag har en helt annan närvaro än en forskare eller tjänsteman. Då märker man förändringar som inte nödvändigtvis ens går att översätta till siffror och avläsbara fakta, säger Salmi.
Efterlyser helhetsbild
På NTM-centralen förklarar inspektör Tapio Aalto att problemet med fiskares vittnesmål är att de inte håller som argument hos rättsväsendet, vilket NTM-centralens beslutsprocesser måste göra. Han håller ändå med Salmi om att mer kommunikation behövs, och hoppas att Miljöministeriet snart ska publicera en uppdaterad version av de riktlinjer kring skarvfrågan som gavs ut för fem år sedan.
– Vi behöver en helhetsbild av den forskning som gjorts sedan dess. Skarvfrågan är otroligt komplicerad, och både fiskares erfarenheter och lokala forskningsresultat är ofta olika sinsemellan, så vi behöver en officiell sammanfattning av forskningsläget för att kunna fatta rätt beslut, säger Aalto.
På Miljöministeriet bekräftar man att en sådan uppdatering är på gång, men ingen av de som finns på plats i semestertider kan ge någon närmare information om tidtabellen.
Pratet om forskning bara ett vapen?
Åbolands Fiskarförbunds verksamhetsledare Kaj Mattsson tror å sin sida att NTM-centralens prat om forskning bara är ett sätt att vinna tid.
– Min erfarenhet är att det har varit svårt att få myndigheterna att bidra till forskningen, så det är konstigt att de nu själva säger att det behövs mer. Man kan lätt forska ihjäl Skärgårdshavet, det används bara som ett vapen för att vinna tid. Det finns redan tillräckligt med forskning för att varningsklockorna borde börja ringa, också hos myndigheterna, säger Mattsson.
Källa: Yle 1.7.2015
