Fungerar det att skrämma bort skarvar genom koordinerade satsningar eller är det är det bara ett sätta att flytta problemet från en plats till en annan? Den frågan diskuterades friskt inför en nyfiken och stor publik på Suomiareena i Björneborg.
Frågan aktualiserades genom orten Sastmola, där man efter myndighetstillstånd och med enade krafter lyckats skrämma iväg en hel skarvkoloni under några månader.
Sastmolaborna överöstes med beröm för sin insats från flera debattörer, både från myndighets- och politikerhåll. Till och med Tapani Veistola från Finlands naturskyddsförbund kom med en komplimang.
– Sastmola är ett exempel på att det går att hantera skarvfrågan inom ramen för den rådande lagstiftningen och genom samarbete. Det behövs ingen ny lagstiftning.
Men när det gäller just lagstiftningen och regelverket kring skarven, så går åsikterna isär. Verkställande direktör Kim Jordas från Yrkesfiskarförbundet hör till dem som vill se en lagändring.
Jordas satt med i den så kallade skarvarbetsgruppen som leddes av SFP:s ordförande Anna-Maja Henriksson.
Gruppen gav i juni ut sitt betänkande med förslag på fler lokala initiativ och på att man lättare ska få undantagstillstånd att skjuta skarv.
Nu erkänner Jordas att förslagen väger lätt.
– Vi hade hoppats på en lagändring. Många av våra medlemmar är besvikna.
Att skrämma bort skarvarna löser inga problem på lång sikt, tror Jordas.
– Jag gläder mig för Sastmolaborna som blev av med skarvarna, men frågan är var dessa fåglar är nu? Vi behöver en helhetslösning på skarvfrågan.
Vad menar du med en helhetslösning?
– Det gäller att decimera beståndet, att minska på antalet fåglar helt enkelt. Oljering eller prickning av ägg, den typen av åtgärder. Och vi behöver mer samarbete mellan samtliga länder i Östersjöregionen.
Kritik mot långsam byråkrati
Myndigheternas arbete och byråkratin kring skarvfrågan utsattes också för välbekant kritik.
– Vår lagstiftning och våra myndigheter borde vara snabbare på att reagera i skarvfrågan. Det dröjer alltför länge i dag, tyckte Vänsterförbundets riksdagsledamot Jari Myllykoski.
Inspektör Tapio Aalto från Egentliga Finlands NTM-central svarade genom att påminna om att myndigheterna måste beakta flera aspekter innan de beviljar till exempel undantagslov för skarvjakt.
– Det räcker inte med att vi beaktar skarvbeståndet. Vi måste till exempel också enligt lagen bedöma ifall skarven kan anses orsaka stor skada, och det är ofta svårt att definiera.
Källa: Yle 12.7.2016