Saltpulsen som kom från Nordsjön till Östersjön i december 2014 uppmärksammas i samband med Världshavsdagen den 8 juni.
Forskarna förväntar sig att saltpulsen börjar visa effekter i de djupa vattnen i de södra havsområdena i Finland i slutet av juni.
Saltpulsen viktig
Saltpulsen är viktig för Östersjöns ekosystem. Det nya salta och syrerika vattnet inverkar på Östersjön på flera sätt. Man hoppas att saltpulsen ska förbättra den syrelösa situationen i bottnen vid Östersjöns huvudbassäng.
Det finns också en risk för att pulsen kan pressa det syrelösa vattnet från bottnen längre in mot Finska viken. Då kan de syrelösa områdena där bli större.
Händer inte ofta
Saltpulsen är den tredje största som uppmätts sedan man började observera saltpulserna 1880. Forskarna uppskattar att saltpulsen fört med sig 198 km3 nytt, saltare och mer syrerikt vatten.
Endast två gånger har det kommit starkare saltpulser än nu, första gången 1922 och andra gången 1951. I januari 2003 kom också en saltpuls till Östersjön, men den var betydligt mindre.
Mätningar med bojar
Meteorologiska institutet använder automatiska så kallade Argo-bojar för att göra observationer i Östersjön. En av Meteorologiska institutets bojar driver omkring ovanför en av Östersjöns djupfickor.
En gång i veckan gör bojen en lodning och skickar sina observationer till ett internationellt observationssystem. Här kan du följa med bojens observationer.
Forskningsfartyg analyserar bottnen
På Finlands Miljöcentral Sykes forskningsfartyg Aranda mäter man syre- och salthalten i vattnet i djupfickorna. Man observerar också näringsämnen och havets biologiska tillstånd.
På fartyget tar man prover från bottendjurens livsmiljöer för att kunna bedöma hur det förbättrade syretillståndet inverkar på bottendjurens spridning.
De finländska myndigheterna Meteorologiska institutet och Finlands miljöcentral Syke samarbetar kring forskningen också med de andra länderna runt Östersjön.
Källa: Yle 8.6.2015
