Yrkesfiskaren –lehti käsittelee pääkirjoituksessaan rannikkokalastuksen ja ammattikalastuksen tilaa Ruotsissa ja erityisesti politikoiden kauniita, mutta tyhjiä puheita rannikkokalastuksen tukemisesta. Kauniit puheet ja konkreettiset teot eivät kohtaa. Pääkirjoitus kuvaa hyvin myös Suomen kehitystä ja tilannetta. Pääkirjoitus kokonaisuudessaan alla.
När ska politikernas vackra ord om kustfisket bli verklighet?
För något år sedan gjordes en TV-dokumentär kallad ”Den siste kustfiskaren”. Programmet satte tydligt fokus på svårigheterna som småföretagare och fiskare med inriktning på garn och krokfiske att få verksamheten att gå runt. Dagens Nyheter följde upp temat i en stor artikel den 17 augusti i DN Ekonomi och belyser där import/export förhållanden och fiskets utveckling, särskilt kustfisket där vice ordförande i SFR, Tore Johnsson intervjuas om sin syn. Kan detta intresse för fisket förvandla de sedan länge, av flera regeringar, uttalade ambitionerna att stödja och utveckla kustfisket och fisket som helhet?
Svensk fiskenäring försörjer en liten del av marknaden med fisk och skaldjur och är i en jämförelse med våra grannländer en småskalig näring, med både små och stora fiskebåtar.
Dagens Nyheter har i sin artikel den 17 augusti redogjort för fiskets utveckling från 1970 – 2011, från ca 5000 fiskare till dagens ca.1200 verksamma yrkesfiskare. Det liknar i mångt och mycket utvecklingen av EU:s fiske som helhet. Den ökade importen av fisk, +300% på 12 år belyses likaså. Artikeln är deskriptiv och drar inga slutsatser men det är ur näringens perspektiv viktigt att sakförhållanden belyses korrekt i media. Det är oftast svarta rubriker med negativa budskap som lyfts fram.
De intressanta frågeställningar som följer av dokumentärer och saklig information i media är för fiskenäringens del – hur kan näringen fortsätta utvecklas under de förhållanden som en ökad handel innebär? Kan politiska ambitioner göra skillnad, och hur hänger fisket ihop med övriga lands- och kustbygdsfrågor?
Den nuvarande regeringen har rent organisatoriskt valt att skapa ett Landsbygdsdepartement med tillhörande minister. Det i sig borde vara en tydlig signal om att lands- och kustbygdsfrågor och sysselsättning där inte bara är ambition utan även ska visa sig i praktiken. Det är nog utan överdrift så att centerpartiets framtid hänger på huruvida landsbygds- och näringspolitiken lyckas i termer av att behålla och skapa arbetstillfällen utanför storstadsområdena och då kan det ju vara en fördel att inneha båda ministerposterna.
För svensk fiskenäring handlar framtidsutsikterna, förutom det grundläggande att fisk- och skaldjursbestånden måste vara i gott skick, att de politiska ambitionerna inte bara genomsyrar en snygg politisk retorik utan genomförs via myndighetsbeslut som går i samma riktning. Det återstår mycket att visa och bevisa i den delen.
Lähde: YF 8/2012