Östersjöns viktigaste rovfisk – torsken – är utrotningshotad. Totalt torskfiskestopp råder. Men en ny studie ger positiva indikationer som kan ge torsken bättre förutsättningar i framtiden. Allt utgår från Ålandstorsken.
– Den här torsken vill vi vara rädda om, säger Ulf Bergström som forskar på Östersjöns livsmiljöer vid SLU.
Får du torsknapp på kroken i Östersjön kommer du med stor sannolikhet mötas av en sorglig syn, ett mycket litet och utmärglat exemplar av Östersjöns viktigaste rovfisk.
Men det finns ett undantag: Ålandstorsken.
– I dessa vatten är fisken stor, frisk och har mindre parasiter än i övriga havet. Den typ av fisk man kunde hitta i hela Östersjön på 80-talet, säger Ulf Bergström som forskar på Östersjöns livsmiljöer och befinner sig i slutet av en studie om just torsken i Ålands hav.
”Kan öppna nya områden”
Anledningen att torsken trivs så bra är det djupa, kalla och syrerika havet. Men att leva är en sak, att kunna födas en annan. Havet är inte tillräckligt salt för äggen att kläckas i.
Tidigare har man trott att salthalten behöver vara omkring elva promille, nivåer som endast finns söderut i Östersjön. Men där har torsken mindre föda och ont om syrerikt vatten.
Men studien som Ulf Bergström varit med och bedrivit om den rejäla Ålandstorsken har gett positiva indikationer:
– Hos vissa individer har vi sett en lyckad befruktning ner till 9-10 promille. Kan leken lyckas i den salthalten öppnar det upp nya områden där det skulle kunna finnas lek.
Ingen garant för rikare bestånd
Det finns åtminstone två viktiga lärdomar att dra av studien, menar Ulf Bergström: Att torskens ägg kan kläckas i lägre salthalter och att det blir extra viktigt att skydda Ålandstorsken eftersom den verkar tåla lägre salthalter och är storvuxen och producerar mer avkomma.
– Den här torsken vill vi vara rädda om. Det är unikt med en storvuxen torsk som verkar ha hittat ett optimalt område att hålla till i.
Han är samtidigt noga med att påpeka att det inte går att se studiens resultat som en tydlig vändpunkt för torskbeståendet:
– Vi har bara skrapat på ytan och det finns otroligt stora kunskapsluckor. Men resultatet är intressant och ger kunskap att bygga vidare på.
Källa: SFPO 17.5.2020/ SLU – Sveriges Lantbruksuniversitet / Aqua