Nya individuella fiskekvoter delar åsikter bland yrkesfiskare. Där vissa välkomnar omväxlingen som ett nytt system medför är andra oroliga att kvoterna ska leda till monopolverksamhet.
Jord- och skogsbruksministeriet bereder för tillfället införandet av individuella kvoter för yrkesfiskare. Staten siktar på att öka lönsamheten av yrkesfisket i landet genom att låta fiskeriföretag och fiskeriföretagare själv bestämma över sina tidtabeller.
I dagsläget tävlar alla om en nationell kvot av strömming, vassbuk, lax och torsk., men i fortsättningen har varje fartyg rätt till en förutbestämd del av fångsten.
– Det positiva är att du själv kan förvalta din kvot och bestämma när du åker ut på fisketur. Om det går som i Sverige, Danmark och Estland får kvoterna också ett visst ekonomiskt värde vilket också är bra, förklarar trålaren Jörgen Andersson.
Andersson är delägare i tre trålar. Han beskriver de individuella kvoterna som en källa till trygghet. Om du av någon orsak inte kan fiska har du möjligheten att sälja din kvot och fortsättningvis klara livhanken. Andersson tror att det kan vara förklaringen till att majoriteten av landets yrkesfiskare understött statens planer. Men tanken på individuella kvoter har också väckt en hel del misstankar.
Kan skapa fiskekejsare
Mikael Brunström fiskar strömming och vassbuk i Kimitoöns vatten. Han är orolig över att mindre fiskares kvoter ska köpas upp av större fiskeriföretag.
– Majoriteten av finska fartyg är administrerade i utlandet. Det betyder att de finska kvoterna kan hamna utomlands och det är inte bra för de små lokalfiskarna, säger Brunström.
Brunström tror inte att mindre fiskare har en möjlighet att köpa större kvoter på den fria marknaden.
– Går det som i Danmark blir det fråga om en miljonaffär, säger Brunström.
Brunström har en alternativ förklaring till varför de individuella kvoterna fått ett så varmt emottagande.
– Det nya systemet gynnar utländska och större inhemska fiskeriföretag. De fiskar väl som galningar för att få en stor fiskehistorik och därmed få en stor kvot när de väl är dags.
Skärgårdstrålandet kan vara hotat
Exakt hur enskilda fartyg ska tilldelas kvoter är fortfarande oklart, men man misstänker att kvoten ska baseras på fartygets fiskehistorik under de senaste två åren innan kvoteringen träder i kraft.
– Har du tur eller är en duktig fiskare har du ett fartyg med en hög kvot, men du måste fortsättningsvis fiska, säger Kaj Mattsson, verksamhetsledare för Åbolands fiskarförbund.
Mattsson förhåller sig försiktigt till statens avsikter, men har åtminstone en förhoppning.
– Det är komplicerat, men därför tar ministeriet god tid på sig. Om man så bestämmer sig för det gamla eller det nya systemet hoppas jag att det ska beakta trålfisket i skärgården. Jag är mest orolig att det inte ska vara lönsamt i framtiden.
Varken Brunström eller Andersson tror att trålfisket i skärgården kommer att klara sig om det nya systemet träder i kraft. Enligt jord- och skogsbruksministeriet träder de individuella kvoterna i kraft tidigast i början av 2017.
Källa: Yle Åboland 21.7.2017
FYFF rättelse: Enligt preliminära planer kunde kvoten basera sig på fem års fiske.