Österbotten ska få en handlingsplan för skarven. Redan nästa vår hoppas man inom den regionala skarvsamarbetsgruppen kunna komma med konkreta råd och åtgärder när det gäller fågeln. Vincent Westberg är ordförande för skarvgruppen som söker gemensamma lösningar.
– Vår arbetsgrupp har tagit initiativ till en handlingsplan för våra kustvatten i Österbotten. Där ingår beskrivningar och bakgrund och hur stammen har utvecklats och vilken inverkan den har på fiske och miljön. Så finns det en särskild del där vi kommer att ta upp åtgärdsexempel på hur man kunde hantera områden där det är problematiskt att det finns skarv, säger Westberg.
Skarven är en skyddad fågel vilket betyder att man behöver undantagslov för åtgärder som begränsa skarven. Skarven måste påvisas åsamka skada för att man ska få tillstånd att åtgärda den.
Westberg tror att det kan finnas orsak att se över skarvens skyddsstatus.
– Det kan det finnas om man anser att skarven har nått en gynnsam status. Att det finns tillräckligt av dem i Finland. I Finland hade vi ungefär 25 000 häckande par i fjol. I Österbotten kring 7300 par, så merparten finns inte här i Österbotten som man lätt får bilden av i debatten.
Tre tänkbara åtgärder
De finns egentligen bara tre huvudsakliga åtgärder som man kan ta till när det gäller skarven.
Man kan jaga bort den från områden där man inte tycker att den ska få finnas.
Om man kan påvisa att skarven gör skada på ett visst område kan det bli frågan om avskjutning eller prickning av ägg eller andra åtgärder på äggen.
– Det finns för och nackdelar med alla metoder. Vissa har ganska snabba korttidseffekter men kan ha långtidseffekter som kan vara de motsatta. Här måste man välja vad man använder var.
Danmark har lång erfarenhet
Under fredagen har den regionala skarvsamarbetsgruppen ett seminarium om skarven i Vasa där flera olika experter hörs.
Bland annat dansk expertis som undersökt hur skarven i Danmark påverkat fiskebestånden.
I Danmark har man haft skarv betydligt längre än i Österbotten och Westberg tror att man har mycket att lära sig av danskarnas erfarenheter.
– Vi har mycket att lära oss av alla Östersjöländer och Danmark har varit i framkanten eftersom skarven är en art som börjat i söder och flyttat norrut i och med mildare vintrar och gynnsamma förhållanden, säger Vincent Westberg.
I skarvseminariet deltar förutom experter från Danmarks tekniska universitet också expertis från Naturresursinstitutet, Åbo Akademi, Åbo universitet och Miljöministeriet.
De regionala skarvsamarbetsgrupperna har uppkommit efter initiativ från Miljöministeriet. Tanken är att de ska öka växelverkan och informationsutbytet mellan de som berörs av skarvskadorna och myndigheterna, organisationerna, forskarna och kommunerna.
Förutom i Österbotten finns det regionala skarvgrupper också i Åboland och Nyland.
Lähde: Yle 19.5.2017
