Trålare för siklöjefiske
Trålfiske efter siklöja i Bottenviken är det första siklöjefisket i världen som är MSC-certifierat. Siklöjan och delikatessen Kalix Löjrom fick det blå miljömärket MSC för certifierat hållbart fiske i juni detta år.
En grupp med fiskerimänniskor från Finland besökte Kalix i oktober för att bekanta sig med fisket och miljömärkningen, speciellt med processen som ledde till märkningen. I Finland finns planer att miljömärka siklöjefisket i Saimen och därför är frågan intressant. En möjlig MSC-märkning för strömmingsfisket utreds också för tillfället.
Projektchef Reinhold Andefors och fiskeriföretagare och Teija Aho stod som värdar för besöket. Andefors har fungerat som projektchef vid Norrbottens Kustfiskareförbund och har varit en av de personer som drivit frågan vidare. Aho är tidigare forskare vid Sveriges Lantbruksuniversitet och är välkänd också i Finland.
– Centralt för processen har varit att beståndet är lokalt och att man har följt med beståndets utveckling länge och noga, redan under 15 års tid, konstaterar Andefors.
– Kustfiskareförbundet inledde under sommaren 2013 en MSC-certifiering av siklöjefisket för god fiskeförvaltning och hållbart fiske. Denna process blev klar cirka 2 år senare, alltså förhållandevis snabbt. Projektet finansierades huvudsakligen med medel från fiskerifonden, berättar Andefors.
Reinhold Andefors berättar om fisket. Från vänster Seppo Reponen, Reinhold Andefors, Pekka Sahama, Aarno Karels och Janne Posti.
Det professionella siklöjefisket är ett intensivt fiske mellan 20 september till slutet av oktober. Licensernas antal har begränsats till 35 stycken och licenserna söks årligen. Fisket bedrivs i praktiken av 35 trålare varav en är enkeltrålare i ett område från Piteå till Haparanda.
– Medelåldern är rätt hög, hela 56,7 år. Den äldsta är 72 år och 9 fiskare är över 65 år. Ett klart intresse för att komma in i näringen finns, men eftersom licensernas antal är begränsat kommer det nya in i fisket mycket långsamt. Ett problem är också att licenserna inte är kopplade till fartygen utan de är personliga, säger Andefors.
Ett system med självförvaltning har också använts under 10 års tid, i samråd med fiskerimyndigheten Havs och med stöd av forskningen på Sveriges Lantbruksuniversitet. Fiskarna kommer gemensamt överens om spelreglerna för fisket. Sedan år 2002 har de årliga fångsterna varierat mellan 600 och 1400 ton. Ungefär hälften är honor och hälften hanar. Från honorna kläms löjrommen, närmare 100 ton per år.
Trålområdena är reglerade i Fiskeriverkets förordningar och de trålfisketillstånd som yrkesfiskarna erhåller. Vissa delar av skärgården är avlysta från trålfiske och stora delar är olämpliga för trålning. Trålningen genomförs företrädesvis på vattendjup mellan 10-40 meter som bottentrålning.
Samarbetet mellan forskningen och fisket är nära. Fiskarna tar från tråldragen prov och sänder resultaten till forskningen och utgör grund för beståndsuppskattningen. Man har gemensamma möten två gånger per år för att diskutera beståndssituationen och fiskets utövande. Tillsammans med forskare har yrkesfiskarna utvecklat trålarnas fiskhus, där selektiva rister (grindar) gör det möjligt för unga smålöjor och annan yngelfisk att smita ut och slippa bli fångade.
Selektiv rist installerad i trålen.
Märkningens effekter intresserade gästerna.
– Fiskarna behandlar gemensamma frågor vid gemensamma möten och man var rätt eniga om att gå in för den här processen, säger Aho.
– Vi insåg att marknaden idag kräver märkningar av den här typen och det finns även möjligheter till nya marknader. Märkningen har tillsvidare dock inte inverkat på priset. Mera inverkar den totala volymen av rom på marknaden och hur mycket rom kommer från USA och Finland, säger Aho.
Teija Aho, Guldhaven Pelagiska Ab
Andefors uppmanade de finska fiskarna att gå in för MSC-märkningen.
– Märkningen höjer produktens profil och minskar fusket på den nordiska siklöjemarknaden, säger Andefors.
– Dessutom har vi också i vårt arbete fäst uppmärksamhet vid kvaliteten, både vid arbetet på fartygen och hur rommen behandlas på land, konstaterar Andefors.
Kalix löjrom på tunnbröd.
Dokumentet som visar att fisket är MSC-certifierat.
Källa: Besök i Kalix 19.10.2015 och Norrbottens Kustfiskareförbund
