Få saker väcker så mycket känslor bland skärgårdsborna som storskarven. I Österbotten har myndigheter och lokalbefolkningen därför försökt värma upp relationerna via ett projekt vars resultat presenterades i Vasa i dag.
Projektet Storskarven i Österbotten har fört myndigheter, fiskare och lokalbefolkningen närmare varandra. Syftet har varit att öka kunskapen om skarvstammens storlek och dess inverkan samt att underlätta beredningen när det gäller ansökningar om undantagstillstånd.
På torsdagen presenterades slutrapporten på ett seminarium på Brändö i Vasa.
– Vi har fått till stånd en dialog, säger Jaana Höglund på Södra Österbottens NTM-central.
Så är relationen mellan NTM-centralen och yrkesfiskarna nu bättre än innan projektet?
– Vi hade ett ganska svårt utgångsläge och var ganska långt ifrån varandra i början. Men vi har kunnat föra en saklig diskussion och jag hoppas att den kan fortsätta, säger Höglund.
Ingen jakt i sikte
Men det syns ingen förändring när det gäller att jaga skarv eller picka ägg.
– I det här skedet kan jag inte se någon stor förändring. Det finns intressegrupper som har såna önskemål. Men vi måste fungera inom den nuvarande lagstiftningen, säger Höglund.
Lagen är problemet
Ja lagstiftningen tycks vara problemet, åtminstone för de som vill minska antalet skarvar. Och utgångsläget är långt det samma som tidigare, fiskarna vill jaga och ornitologerna vill bevara.
– Men precis som Jaana säger har vi närmat oss varandra i den här frågan, tack vare att vi fått mer information. Och speciellt angående den problematiska lagstiftningen, säger Guy Svanbäck, verksamhetsledare för Österbottens Fiskarförbund.
Svanbäck ger en eloge till Södra Österbottens NTM-central. Centralen har beviljat flera undantagslov på att skjuta skarvar för att minska allvarlig skada på fisket.
Men de loven överklagades och högsta förvaltningsdomstolen ansåg att det inte fanns tillräckligt med bevis på att skarvarna orsakat allvarlig skada.
EU:s fågeldirektiv kräver att man ska kunna påvisa allvarlig skada för att undantagslov ska beviljas.
– Lagstiftningen kräver så mycket kunskaper och bakgrundsfakta när man ska påvisa skada att ansökningarna inte går igenom i domstolen, säger Svanbäck.
Svanbäck säger att man är mycket striktare i Finland än i andra länder när det gäller tolkningen av när undantagslov ska beviljas.
Fågeldirektivet ses över
En av talarna på torsdagens seminarium var Timo Tanninen, chef för naturmiljöavdelningen på miljöministeriet. Han skriver inte under på att domstolarna i Finland tolkar lagarna för strikt.
– Domstolarna är de mest sakkunniga på den här fronten så jag går inte och kritiserar domstolarna, säger Tanninen.
Han berättar dock att EU-kommissionen just nu ser över fågeldirektivet och att om någon vill påverka bestämmelserna om skarven ska de göra det nu.
Om skarven skulle flyttas till bilaga 2 av fågeldirektivet skulle jakt kunna bli möjligt.
Skarvdelegation grundas i Österbotten
I sammanfattningen av projektet konstaterar man bland annat att ”de skador som rapporterats på fisket skulle kräva bättre dokumentation och tilläggsutredningar, alternativt borde kriterierna i lagstiftningen omformuleras”.
I Österbotten går man nu vidare genom att skapa en så kallad skarvdelegation, vars uppgift blir att följa upp problemen med skarvarna och söka lösningsmodeller för konflikterna.
Under sommaren 2014 räknade Finlands miljöcentral till 20 350 skarvbon i Finlands havsområden. De största förekomsterna av skarv finns i Finska viken och i Bottenhavet.
Skarvbeståndet i Österbotten var 1980 par. I Österbotten ökade beståndet mer än i övriga delar av landet mellan 2013 och 2014. De största skarvkolonierna finns i Oravais-Monåfjärden.
Källa: Yle Österbotten 26.3.2015