Fiskare gillar dem inte, villaborna gillar dem inte och lokalbefolkningen gillar dem inte. Skarvarna som häckar på Majsagrundet i Kantlax är just nu föremål för ett forskningsprojekt. I projektet tar man fasta på hur befolkningen påverkas av att ha skarven så nära inpå.
Oavsett olika tolkningar i frågor om skarven, om den är fridlyst och vilka artnamn de bär, är det några grupper av människor som direkt påverkas av dess närhet. Dit hör lokalbefolkningen, villaborna och fiskarna.
Doktorand Kenneth Nordberg har hört deras åsikter. Han hoppas att forskningsrapporten, när den blir klar, kan komma till nytta i den fortsatta kommunikationen och beslutsprocessen i fråga om skarven.
Satt och stirrade
Innan skarvarna slog sig ner i Kantlax på riktigt, gjorde de samma ritual två år i följd – de landade på Majsagrundet, satt där hela dagen, för att till eftermiddagen lyfta och flyga iväg.
– De satt två år och undersökte, säkert om det fanns fisk. De satt och stirrade och tänkte väl ”här ska jag sätta mitt bo!”, säger Hans Nyholm som har sin sommarstuga 650 meter från skarvarnas boplats.
Första året trodde Nyholm att de stora fåglarna beslutit sig för att inte slå sig ner där men ett par år senare fick han inse att han fått ”marodörerna”, som han kallar dem, till granne.
Skarvar har nu hållit till i fyra somrar i följd på holmen, som bara är 0,3 hektar stor. Senaste sommar var de cirka 2000 till antalet, uppskattar Nyholm.
– Jag ser dem hela tiden. Min släkt och bebyggelsen i Kantlax har säkert funnits där i 400 år. Vi har haft vår sommarstuga i 40 och skarven har varit där i fyra år. Vi var där först och de kommer som inkräktare. Vi vill inte att de ska skjutas bort helt och hållet, utan decimeras betydligt, säger Hans Nyholm.
Vattnet blir sämre
Det största problemet för villaborna är att vattenkvaliteten försämras.
Tillsammans äter skarvarna stora mängder fisk per dag och producerar därmed en väldig mängd avföring per sommar.
– Avföringen hålls inte på holmen utan sköljs ner i vattnet. Det här gynnar vattenväxter. Det ser vi genom en mycket stor ökning av bottenvegetationen och andra vattenväxter, som till exempel abborrgräs, säger Nyholm.
Luktar surströmming
Även lukten från avföringen når ibland fram till näsborrarna om vinden blåser i en sådan riktning.
– Det är inte olidligt. Det beror på väderleken och blåsten. Men det klart att det luktar, eller stinker som surströmming. Det är ingen behaglig doft som de sprider omkring sig.
Utgångspunkten för forskningen är att lyfta fram de socioekonomiska verkningarna när skarven anländer. Hur påverkas befolkningen och villaborna, samt de som livnär sig på fiske?
– Det finns en lucka i forskningen just här, säger Kenneth Nordberg som utför undersökningen .
Uppgivna fiskare
De tre grupperna som ingår i Nordbergs projekt påverkas på olika sätt av skarvarnas intrång. Fiskarna påverkas direkt ekonomiskt av att skarven har brett ut sig.
– Skarven äter fisk och det är där verkningarna kan komma. Fiskaren är i en utsatt situation. De har först tvingats hantera sälen. Deras strategi har varit att flytta till grundare vatten där inte sälen finns, men nu finns i stället skarven där.
– De är uppgivna och förargade. De vet aldrig om de kommer att få fångst den här dagen eller inte, säger Kenneth Nordberg.
Brist på förståelse
Lokalbefolkningen, som inte har ögonkontakt med holmen på samma sätt som villagrannarna, påverkas på ett lite annat sätt, har Nordberg kunnat notera efter att ha pratat med flera Kantlaxbor.
– Det är nog negativt där också. Den mentala påverkan har märkts, upplevelsen av att de är utelämnade och inte får någon förståelse.
Det som ligger bakom är flernivåförvaltningen, då samma fråga ska behandlas på flera olika nivåer, på lokal regional och nationell nivå och till sist på EU-nivå där makten finns.
– Samspelet mellan EU-nivå och lokal nivå fungerar hela tiden och man avgör saker på olika sätt. Varje region och varje litet lokalsamhälle har olika förutsättningar och man inte skriva specifik text på eu nivå som ska följas överallt. Man vill inte göra det heller. Det har lett till att utrymmet för tolkning har ökat. Det är en förklaring till att hanteringen av skarvfrågan ser olika ut i olika länder. Och de som påverkas av det här är ju lokalbefolkningen. De ser att frågan hanteras på olika sätt i andra länder och blir förargade, säger Nordberg.
Bättre kommunikation att önska
Kenneth Nordberg hoppas att projektet i slutändan också kan bidra till att kommunikationen och förståelsen mellan lokalbefolkningen och myndigheterna ska bli bättre.
Nordberg har samlat in material via intervjuer och enkäter och nu ska materialet analyseras. Nästa fas i projektet är att inervjua tjänstemännen.
Rapporten ska fungera som ett kunskapsunderlag när processen går vidare och i de beslut som fattas kring skarven.
Forskningsprojektet finansieras med stöd från Leader. Nordberg är doktorand vid Åbo Akademi i Vasa
Källa: Yle 11.1.2016