Flera bolag vill bygga havsbaserad vindkraft i Norra Kvarken. Vi måste agera nu – det är för sent när tillstånden är givna och bygget är igång, säger Alfred Kjellman från Jakobstad.
Alfred Kjellman står på klipporna i Fäboda utanför Jakobstad och blickar ut över horisonten, mot Sverige.
– Jag ser en oerhört öppen och vacker horisont med is och vatten och strålande sol. Fantastiskt!
Om de planer för havsvindkraft utanför Jakobstad och Karleby som nu finns blir verklighet kan det om några år finnas 120–150 vindkraftverk i den så kallade ekonomiska zonen, cirka 30 km från kusten.
– Det är ju fruktansvärt att det pratas i sådana banor. Det är helt sjukt att förvandla det här natur- och rekreationsområdet till industri.
Dags för politikerna att agera
Det är därför som Alfred Kjellman och några andra inledde en namninsamling mot havsvindkraftsexploateringen i Norra Kvarken.
Över 2 000 namn har samlats in och de ska överräckas till näringsminister Wille Rydman (Sannf) på onsdag.
– Det är dags för politikerna både lokalt och nationellt att agera nu. Det är för sent när tillstånden är givna och byggandet är igång.
Inget bygge är igång ännu, men det finns konkreta planer.
Tre bolag har fått så kallat undersökningstillstånd av regeringen för vindkraftsparker i den ekonomiska zonen utanför Jakobstad.
Det betyder inte att de nödvändigtvis får byggtillstånd, men det är en förutsättning att gå vidare i processen.
Många bolag trycker på hårt för att få bygga havsvindkraft. Det handlar dessutom om enorma investeringar i mångmiljardklassen.
Alfred Kjellman har stora farhågor på den punkten.
– De är ofta i utländsk ägo, ägandet kan snabbt förändras och så kan stater som Kina komma in som ägare, sammanfattar han sin oro.
Liten ekonomisk vinning för Finland
Dessutom är det mycket möjligt enligt honom att finländarna förlorar rent ekonomiskt på det här.
– Vi får troligtvis inte någon märkbar ekonomisk vinning av det heller, varken lokalt eller nationellt.
Det beror i sin tur på att verksamheten ute i den ekonomiska zonen inte beskattas som läget är nu.
Regelverket och lagstiftningen ses som bäst över av regeringen. Lagstiftningen är nämligen inte anpassad till dagens situation.
– Men vad jag har förstått är alternativet för de flesta politiker nu att lägga så låg skatt att investerarna säkert ska komma hit. Vi är så oerhört smickrade att utländska företag vill komma hit, säger Kjellman smått ironiskt.
För Alfred Kjellman som själv är företagare känns det obegripligt att vissa bolag kan komma undan skatter på det sättet.
Bolagen själva har försvarat skattefriheten med att det är väldigt dyrt att etablera sig långt ute till havs.
Andra spelregler på territorialvattnet
Närmare land finns det så kallade territorialvattnet. De förvaltas av Forststyrelsen och det är berörda kommuner som i sista hand beslutar om etableringar utanför sin kust.
Bland annat har Korsnäs gett tummen upp för Vattenfall att börja bygga en havsvindkraftspark. I det fallet får kommunen skatteintäkter i form av fastighetsskatt.
Därtill betalar bolaget också hyra till staten.
En del områden i territorialvattnet utanför Jakobstad finns också med i landskapsplanen för Österbotten som potentiellt möjliga platser för vindkraft.
Det betyder enligt Kjellman att man i värsta fall kan få två rader med havsbaserad vindkraft utanför Fäboda där han står och blickar västerut.
En vindkraftspark i den ekonomiska zonen, cirka 30 kilometer från kusten, och en annan på territorialvattnet, 15–28 kilometer ut till havs.
– Om vi sover nu kan vi inom 20 år ha 300-400 vindkraftverk utanför vår kust.
Källa: Yle 18.3.2024, länk https://svenska.yle.fi/a/7-10052977
Namninsamling mot havsvindkraftsexploateringen i Norra Kvarken: se https://www.adressit.com/ei_enempaa_tuulivoimapuistoja_lahelle_pohjanmaan_rannikkoa
