Hur når man en gemensam lösning på hur man ska hantera den kraftigt växande skarvpopulationen?
Hur tacklar man problemet med de skador som skarvarna orsakar på miljön och fisket?
Hur ska man tolka fågeldirektivet och behovet av skyddsjakt?
Hur ska yrkesfiskarna och lokalbefolkningen kunna göra sig hörda?
De här frågorna diskuteras på ett nordiskt skarvseminarium som för tillfället ordnas i Åbo. Målet är en gemensam förvaltningsplan för skarven i Finland och Sverige.
Men det förutsätter att man i Finland når en lösning på den inflammerade skarvkonflikten och att man luckrar upp den snäva tolkningen av fågeldirektivet som gör att man inte kan ta itu med problemet på allvar.
Ilkka Kanerva (Saml), riksdagsledamot och styrelseordförande i Egentliga Finlands förbund, är irriterad över den utdragna skarvkonflikten. Speciellt irriterad är han över myndigheternas inställning.
– Myndigheternas sätt att hantera problemet är märkligt. De måste börja lyssna på lokalbefolkningen och yrkesfiskarna, det behövs växelverkan. Som det är nu talar parterna förbi varandra, säger Kanerva.
Han kritiserar också tillvägagångssättet i beslutsfattandet.
– Jag vill inte nämna några namn. Men det är fel när folk som representerar intresseorganisationer som vill skydda skarven sitter med och fattar besluten hos miljömyndigheterna. Det är samma sak som en medlem i en förening som förespråkar kärnkraft också sitter med och fattar beslut om att vi ska bygga ett kärnkraftverk, säger Kanerva.
Han anser att miljömyndigheternas och domstolarnas stränga tolkning av fågeldirektivet måste omprövas.
– Vi måste se till att Finlands tillämpning av direktiven inte avviker från övriga länder. Här är det dags för politikerna att träda fram och fatta beslut i frågan. Och det måste ske snabbt, skarvstammen ökar drastiskt, säger Kanerva.
Europarlamentariker Nils Torvalds (SFP) instämmer.
– Den nuvarande situationen är ohållbar. Finland är i dag det enda landet som inte tillåter skarvjakt och målning av ägg. I bland annat Sverige, Danmark, Polen och Tyskland är det tillåtet.
Han anser att miljömyndigheterna i sitt beslutsfattande har påverkats för mycket av intresseorganisationerna. Besluten har inte heller gått rätt till, säger han.
– När en person som är medlem i organisationen BridLife sitter som tjänsteman vid NTM-centralen och fattar beslut i skarvfrågan är det inte bra. Då handlar det om moraliskt jäv.
Torvalds ser fram emot det resultat som skarvarbetsgruppen tillsatt av av jordbruks- och miljöminister Kimmo Tiilikainen (C) ska presentera i vår. Arbetsgruppen, som leds av riksdagsledamot Anna-Maija Henriksson (SFP) och består av representanter från myndigheter och olika intresseorganisationer, har i uppdrag att presentera en förvaltningsplan för skarven.
– Jag är optimist. Den nya planen blir bättre än den gamla, säger Torvalds.
Yrkesfiskarna har stora förväntningar.
– Vi hoppas att man når ett resultat som gör att vi kan begränsa skarvstammens tillväxt med samma metoder som i Sverige och Danmark där man får både skjuta skarv, och måla och pricka ägg. Vi måste också kunnas skrämma bort fåglarna och på sätt förflytta skarvkolonierna från områden där de gör mycket skada, säger Kaj Mattsson, verksamhetsledare för Åbolands fiskarförbund.
– Det är också viktigt att politikerna träder fram och bekänner färg. Det behövs ett politiskt beslut för att vi ska nå en lösning på konflikten, säger han.
Kimmo Puolitaival, överdirektör för NTM-centralen i Egentliga Finland, efterlyser en effektiverad och lokalt fokuserad forskning över skarvens effekter för att man ska få en bättre uppfattning om hur stora skador den orsakar på fisket och miljön.
– Den forskning som gjorts hittills har mest omfattat större vattenområden och har varit för allmänt inriktad. Vi måste fokusera mera på de lokala förhållandena, säger Poulitaival.
Kim Jordas, vd i Finlands yrkesfiskarförbund, är skeptisk.
– Skarvpopulationens kraftiga ökning och dess effekter är redan kända. Att satsa på mera forskning drar ytterligare ut på tiden. Nu behövs handling och snabba konkreta åtgärder för hur vi kan begränsa skadorna, säger Jordas.
Seminariet ordnas av det Nordiska skärgårdssamarbetet. Förslagen som förs fram och diskuteras på det två dagar långa seminariet kommer att skickas till minister Kimmo Tiilikainen och skarvarbetsgruppen.
Källa: Åbo Underrättelser 24.11.2015