Syresituationen i Östersjöns djupvatten är fortfarande mycket allvarlig. Syrebristen har stigit till nivåer som aldrig tidigare observerats i Östersjöns djupvatten. SMHIs årliga syrgaskartering visar ingen förbättring i sikte.
Utbredningen av bottnar påverkade av syrefria förhållanden har i medeltal ökat från 5% av Egentliga Östersjöns bottenarea till 15%, under 2000-talet. Utbredningen av låga syrehalter har också ökat från 22% till 28%.
Kraftigt försämring under 2000-talet
SMHI har undersökt syresituationen i Östersjön under perioden 1960 till idag. Utifrån analyserade data har ett distinkt regimskifte skett 1999. Under den första regimen, från 1960 till 1999, påverkade syrebrist stora områden medan helt syrefria förhållanden enbart påverkade mindre djupområden.
– Efter regimskiftet 1999 har andelen hypoxi (syrebrist) och anoxi (helt syrefria förhållanden) förhöjts till nivåer som aldrig tidigare observerats i Östersjöns djupvatten, berättar Martin Hansson, oceanograf på SMHI.
Utbredningen av bottnar påverkade av anoxi har i medeltal ökat från 5% av Egentliga Östersjöns (inklusive Finska viken och Rigabukten) bottenarea till 15%, i och med regimskiftet, d.v.s. med en faktor 3. Utbredningen av hypoxi har också ökat från 22% till 28% d.v.s. med en faktor ~1.3.
Den största utbredningen av anoxi, 18%, av Egentliga Östersjön (inklusive Finska viken och Rigabukten) observerades 2005 och den största påverkade vattenvolymen, 10%, noterades 2001.
Utvecklingen i Östersjön med fortsatt extrema syreförhållanden efter regimskiftet och dess orsaker och konsekvenser för Östersjöns ekosystem är idag inte helt klarlagd. Det finns emellertid flera troliga orsaker som kan samverka såsom förändrade vindförhållanden, förändrad frekvens och karaktäristik av inflöden, ökad belastning av organiskt material till djupvattnet, förändrad vertikal omblandning samt skiktning och ändrad tillrinning till Östersjön.
Årets syrgaskartering – ingen förbättring i sikte
De preliminära resultaten från årets syrgaskartering visar att den negativa utvecklingen som präglat hela 2000-talet fortsätter. Akut syrebrist påträffas från djup överstigande 50-80 meter och helt syrefria förhållanden påträffas från djup överstigande 70-90 meter.
Expeditionen genomfördes i samarbete med SLU inom den internationella akustikundersökningen i Östersjön och Bottenhavet (BIAS) under veckorna 38-42. Till följd av nyttjandeförbud för U/F Argos pga asbestförekomst användes U/F Dana under denna expedition.
Totalt besöktes 84 stationer och analysen baseras på omkring 250 syrgas- och svavelväteprover. Vid varje provtagningstillfälle användes också CTD-sond utrustad med syresensor för kontinuerlig registrering av syrgashalt. Analysen för 2011 har även kompletterats med data från motsvarande BIAS expeditioner utförda av Tyskland, Polen och Litauen. Även data från SMHI ordinarie 3 expedition med KBV001 Poseidon har används under hösten har använts för att få så stor täckning som möjligt.
Utvecklingen i Östersjön är alarmerande
Historiskt så har syreförhållanden i Östersjön undersökts i detalj och de flesta processer, både fysiska och kemiska finns beskrivna. Men utvecklingen under 2000-talet är alarmerande och måste noggrant undersökas. Utbredningen och volymen av hypoxi har idag (2011) antagligen nått den övre gränsen för vad som är fysiskt möjligt med den permanenta skiktning som finns i Östersjön. De anoxiska förhållandena kan dock fortsatt öka om den negativa utvecklingen fortsätter, vilket ytterligare kan förvärra övergödningsproblematiken i Östersjön då mer fosfor kan frigöras från bottnar som tidigare varit syresatta.
Utbredning av syrefria bottnar (svart) och bottnar påverkade av akut syrebrist (grå) i Östersjön under hösten 2011. Figuren visar också de stationer som besökts under karteringen.
Källa och bild: SMHI 12.2.2013
