Nu är det klarlagt också på EU-nivån: Den enda skarv som häckar i Finland är den euroasiatiska, så kallade sinensisskarven.
Dess explosiva ökning från noll i medlet av 1990-talet till drygt 17.000 häckande par 2011 finns nu satt till pränt i en vetenskaplig rapport som har behandlats i Europaparlamentets fiskeriutskott.
Nils Torvalds (SFP), Europaparlamentariker och medlem av fiskeriutskottet, uppfattar att rapporten är en klar fingervisning till de nationella myndigheterna i Finland. Han säger att rapporten visar på ett klart behov att skrida till åtgärder för att få bukt med skarvproblemet.
I rapporten sägs bland annat att en skarv stoppar i sig mellan en halv och ett kilo fisk per dygn.
Då forskaren Ian G Cowx från University of Hull i Storbritannien presenterade sin rapport för fiskeriutskottet för ett par veckor sedan konstaterade han att EU har alla möjligheter att bevilja undantag från skyddsdirektivet, men att få medlemsländer söker undantag.
Det anser både Torvalds och hans specialmedarbetare Mats Löfström att myndigheterna i Finland nu borde ta fasta på.
Rapporten vid namn ”Between fisheries and bird conservation: The cormorant conflict” har beställts av Europaparlamentets fiskeriutskott.
Torvalds sitter själv i presidiet för utskottet, men enligt Mats Löfström började redan Carl Haglund (SFP) under sin tid som Europaparlamentariker jobba för att komma tillrätta med skarvproblematiken.
Rapporten visar att problemen i Finland nu är så stora att de inte längre kan skyfflas under mattan.
Samma utveckling har forskarna iakttagit i länder som Sverige, Tyskland och Danmark. Med tanke på att varje individ sätter i sig mellan en halv och en kilo fisk per dygn inser de flesta problemets vidd.
Den euroasiatiska storskarven (P.c. sinensis) har i många tidigare sammanhang förväxlats med den nordatlantiska storskarven (P.c. carbo) vars bestånd i länder som Storbritannien, Irland och Norge har varit förhållandevis konstanta. Den nya EU-rapporten gör tydlig skillnad mellan de båda skarvarterna och bekräftar också det många har anat:
Att den nordatlantiska storskarven inte förekommer som häckande fågel i Finland över huvud taget. Risken för att skyddsjakt ska ta kål på fel fågel är således minimal.
Vilken betydelse kommer en EU-rapport av den här typen att få?
Enligt Löfström är det viktigt att ha en samlad, vetenskaplig faktabas både då EU ska förnya sina habitatdirektiv och som ett riktgivande verktyg för de nationella myndigheterna i Finland.
Löfström utesluter heller inte att EU-rapporten kan användas som underlag för diskussioner och beslut om ekonomiska skadeersättningar.
Men helt enkla är det här frågorna inte, speciellt inte som predatorer som säl och skarv är objekt som befinner sig i kors-elden för en upptrappad konflikt mellan ekonomiska intressen och miljöintressen.
– Den konflikten finns inte bara i Finland, den finns i högsta grad också här i EU:s beslutsorgan.
Källa: Vasabladet 17.4.2013
