I torsdags var det premiär efter islossningen för trålfiskare Stefan Mickelsson från Penå i Nagu.
ÅU når honom på Gullkrona fjärd utanför Dömmaskär, där han är ute och trålar efter strömming tillsammans med sin far.
– Det är skönt att få komma ut igen efter två månaders paus.
Är det en bra dag kan han få båten full, drygt 40 ton strömming.
– Som mest har vi fått 58 ton, men får man mellan 25 och 30 ton får man vara riktigt nöjd. Inne i skärgården finns det mycket strömming i alla storlekar just nu. De är rysligt feta och mår bra. När vi sorterar dem i fyra klasser i sorteringsmaskinen är de så feta kring ryggen att de kan falla i fel påse, även om de inte är tillräckligt långa.
Sorteringen sker i Käldinge fiskehamn, som han har tillsammans med grannen.
– Nittio procent av den strömming som blir matfisk exporteras. Efterfrågan är stor i Ryssland och de baltiska länderna. Bara tio procent av matfisken går till inhemsk konsumtion.
Efter sorteringen läggs strömmingen tillsammans med is och vatten i byttor som rymmer 500 kilogram. Sedan transporteras 52 byttor i gången med lastbil till fryserier på andra håll i Finland, innan de skickas vidare.
– Det har ju funnits fryseri här i Käldinge tidigare i trettio år. Nu har det varit till och från med konkurser och så. Men han som köper upp vår fisk ska starta upp fryseriet på nytt, kanske i höst. Sedan blir det riktigt bra, då kan vi frysa in strömmingen på plats och skicka den vidare som fryst.
På det sättet slipper fiskarna fraktkostnaderna, som man måste betala nu.
Hans trålare är 18 meter och liten med dagens mått mätt.
– De stora kan ju vara över 40 meter långa. Men här inne i skärgården kan de inte vara så hemskt mycket större än kanske 24 meter. Det är ju också trevligare för folk om man inte kommer med stora oceanångare här.
Som trålfiskare drabbas han inte direkt av glupska skarvar och sälar.
– Men sätter man ut en sköt och det finns en säl bredvid, så är det ingen idé, man nog ta upp den nästan direkt igen.
Skarven äter upp småfisken, så att abborrar, flundror och gös inte kan växa till sig.
– Sik planteras ut så det ser lite bättre ut för den.
Arbetsdagarna för en trålfiskare kan lätt bli 15 timmar långa, säger Mickelsson, som är tredje generationens fiskare.
– Det är mörkt när man far ut och mörkt när man kommer tillbaka. Det är riktigt roligt att få Årets fiskebragd, då vet de att man finns till. Man blir lite uppskattad.
Källa: Åbo Underrättelser 30.3.2012