Doktorsavhandlingen från Sveriges lantbruksuniversitet, som påvisar att skarven påverkar fiskpopulationer, fick ett varmt mottagande bland fiskarna i Åboland. Samtidigt konstaterar NTM-centralen att den etiska problematiken återstår.
Det var förra veckan som Maria Ovegårdsdoktorsavhandling publicerades. I avhandlingen kommer Ovegård fram till att fiskpopulationer, främst abborre och gös, påverkas av en skarvpopulation.
Nu har fiskarna med andra ord fått ytterligare ett vetenskapligt bevis på det de hävdat från första början – skarven inverkar negativt på deras leverne.
Kaj Mattsson från Åbolands fiskarförbund säger att det nu är upp till myndigheterna att göra något åt saken.
– Det här är ju den andra doktorsavhandlingen inom ett år som visar att skarven har en skadlig inverkan och att den konkurrerar med yrkesfisket, främst när det kommer till abborre och gös. Det här är allvarligt. Myndigheterna borde agera när de läser de här avhandlingarna, säger Mattsson till Yle Åboland.
– Avhandlingen talar sitt klara och tydliga språk. Nu finns det bevis på en stor inverkan, också lokalt. Avhandlingen säger också att man borde ta itu med problemen. Speciellt i Österbotten, dit skarven också spridit sig, så är vattnen ännu mer känsliga på grund av att de är grunda, fortsätter han.
Du nämner Österbotten, men hur är det här i Åboland?
– Den andra avhandlingen, som publicerades av Åbo universitet i fjol, var ju genomförd här i Skärgårdshavet. Den visar att till exempel närsaltsbelastningen av en koloni kan påverka på fem kilometers håll. Där var också påvisat att abborre och gös minskade i närheten av kolonierna, säger Mattsson.
Mattsson förväntar sig ändå inte att myndigheterna ska agera.
– Jag har varit med så pass länge så att jag vet att inget kommer att hända så länge vi har de miljömyndigheterna som vi har. De knycker på axlarna och går vidare. Tyvärr. Vi har en tsartida mentalitet hos våra myndigheter. Man håller i något man tror på ända in i det sista, säger Mattsson.
NTM-centralens fiskerichef: Vi är medvetna om problemen
Mattsson får ändå medhåll från NTM-centralens fiskeriavdelning. Fiskerichef Kari Ranta-aho konstaterar till Yle Åboland att man redan länge varit medveten om problemen, och att Ovegårds doktorsavhandling berättar samma historia som fiskarna.
– Nu skulle vi behöva nya diskussioner och på så sätt kunna komma fram till att regleringen av skarvpopulationen kunde göras på ett bättre sätt, säger Ranta-aho.
Enligt Ranta-aho handlar det om att naturskyddsenheten tillsammans med Miljöministeriet inte vill ta i bruk åtgärder som till exempel äggprickning.
– Det har vi framfört åt regionala arbetsgrupper, men både naturskyddet och Miljöministeriet har meddelat att de inte tycker om den här lösningen. Man hänvisar till etiska problem, berättar Ranta-aho.
– Det här tycks vara väldigt känsligt. Det har i praktiken lett till att man endast får tillstånd att skrämma, vilket som sagt leder till att populationen bara flyttar på sig. Samtidigt ökar stammen, fortsätter han.
Parterna överens: Äggprickning den mest hållbara lösningen
Prickandet, som också fiskeriavdelningen förespråkar, innebär att man under ett tidigt skede skulle pricka en del av äggen i en skarvpopulation. Man skulle också lämna en del ägg kvar, men på så sätt ändå påverka populationsstorleken.
Mattsson håller också med om att äggprickning är den bästa av möjliga lösningar.
– Man borde begränsa kolonierna på de områden där de stör fisket. Om bara 30-40 procent av yrkesfiskarnas fångst minskar så är det en katastrof för den människan, personen som ska livnära sig på fisket. Dessutom hör det också till miljömyndigheterna att skydda fiskstammarna, säger han och får igen medhåll av Ranta-aho.
– Genom att faktiskt åtgärda problemet så skulle man få slut på det här eviga arbetsgruppsmötandet, som inte ger någon mer information än att ”nå, vi ska se hur det nu har gått”. Sedan följer man med vad som händer när man skrämmer skarven. Men vi vet vad som händer. De landar någon annanstans. Det är inte en hållbar lösning, säger Ranta-aho.
Källa: Yle 27.2.2017
