Fiskare gillar dem inte, villaborna gillar dem inte och lokalbefolkningen gillar dem inte. Skarvarna som hÀckar pÄ Majsagrundet i Kantlax Àr just nu föremÄl för ett forskningsprojekt. I projektet tar man fasta pÄ hur befolkningen pÄverkas av att ha skarven sÄ nÀra inpÄ.
Oavsett olika tolkningar i frÄgor om skarven, om den Àr fridlyst och vilka artnamn de bÀr, Àr det nÄgra grupper av mÀnniskor som direkt pÄverkas av dess nÀrhet. Dit hör lokalbefolkningen, villaborna och fiskarna.
Doktorand Kenneth Nordberg har hört deras Äsikter. Han hoppas att forskningsrapporten, nÀr den blir klar, kan komma till nytta i den fortsatta kommunikationen och beslutsprocessen i frÄga om skarven.
Satt och stirrade
Innan skarvarna slog sig ner i Kantlax pĂ„ riktigt, gjorde de samma ritual tvĂ„ Ă„r i följd – de landade pĂ„ Majsagrundet, satt dĂ€r hela dagen, för att till eftermiddagen lyfta och flyga ivĂ€g.
– De satt tvĂ„ Ă„r och undersökte, sĂ€kert om det fanns fisk. De satt och stirrade och tĂ€nkte vĂ€l ”hĂ€r ska jag sĂ€tta mitt bo!”, sĂ€ger Hans Nyholm som har sin sommarstuga 650 meter frĂ„n skarvarnas boplats.
Första Ă„ret trodde Nyholm att de stora fĂ„glarna beslutit sig för att inte slĂ„ sig ner dĂ€r men ett par Ă„r senare fick han inse att han fĂ„tt ”marodörerna”, som han kallar dem, till granne.
Skarvar har nu hÄllit till i fyra somrar i följd pÄ holmen, som bara Àr 0,3 hektar stor. Senaste sommar var de cirka 2000 till antalet, uppskattar Nyholm.
– Jag ser dem hela tiden. Min slĂ€kt och bebyggelsen i Kantlax har sĂ€kert funnits dĂ€r i 400 Ă„r. Vi har haft vĂ„r sommarstuga i 40 och skarven har varit dĂ€r i fyra Ă„r. Vi var dĂ€r först och de kommer som inkrĂ€ktare. Vi vill inte att de ska skjutas bort helt och hĂ„llet, utan decimeras betydligt, sĂ€ger Hans Nyholm.
Vattnet blir sÀmre
Det största problemet för villaborna Àr att vattenkvaliteten försÀmras.
Tillsammans Àter skarvarna stora mÀngder fisk per dag och producerar dÀrmed en vÀldig mÀngd avföring per sommar.
– Avföringen hĂ„lls inte pĂ„ holmen utan sköljs ner i vattnet. Det hĂ€r gynnar vattenvĂ€xter. Det ser vi genom en mycket stor ökning av bottenvegetationen och andra vattenvĂ€xter, som till exempel abborrgrĂ€s, sĂ€ger Nyholm.
Luktar surströmming
Ăven lukten frĂ„n avföringen nĂ„r ibland fram till nĂ€sborrarna om vinden blĂ„ser i en sĂ„dan riktning.
– Det Ă€r inte olidligt. Det beror pĂ„ vĂ€derleken och blĂ„sten. Men det klart att det luktar, eller stinker som surströmming. Det Ă€r ingen behaglig doft som de sprider omkring sig.
UtgÄngspunkten för forskningen Àr att lyfta fram de socioekonomiska verkningarna nÀr skarven anlÀnder. Hur pÄverkas befolkningen och villaborna, samt de som livnÀr sig pÄ fiske?
– Det finns en lucka i forskningen just hĂ€r, sĂ€ger Kenneth Nordberg som utför undersökningen .
Uppgivna fiskare
De tre grupperna som ingÄr i Nordbergs projekt pÄverkas pÄ olika sÀtt av skarvarnas intrÄng. Fiskarna pÄverkas direkt ekonomiskt av att skarven har brett ut sig.
– Skarven Ă€ter fisk och det Ă€r dĂ€r verkningarna kan komma. Fiskaren Ă€r i en utsatt situation. De har först tvingats hantera sĂ€len. Deras strategi har varit att flytta till grundare vatten dĂ€r inte sĂ€len finns, men nu finns i stĂ€llet skarven dĂ€r.
– De Ă€r uppgivna och förargade. De vet aldrig om de kommer att fĂ„ fĂ„ngst den hĂ€r dagen eller inte, sĂ€ger Kenneth Nordberg.
Brist pÄ förstÄelse
Lokalbefolkningen, som inte har ögonkontakt med holmen pÄ samma sÀtt som villagrannarna, pÄverkas pÄ ett lite annat sÀtt, har Nordberg kunnat notera efter att ha pratat med flera Kantlaxbor.
– Det Ă€r nog negativt dĂ€r ocksĂ„. Den mentala pĂ„verkan har mĂ€rkts, upplevelsen av att de Ă€r utelĂ€mnade och inte fĂ„r nĂ„gon förstĂ„else.
Det som ligger bakom Àr flernivÄförvaltningen, dÄ samma frÄga ska behandlas pÄ flera olika nivÄer, pÄ lokal regional och nationell nivÄ och till sist pÄ EU-nivÄ dÀr makten finns.
– Samspelet mellan EU-nivĂ„ och lokal nivĂ„ fungerar hela tiden och man avgör saker pĂ„ olika sĂ€tt. Varje region och varje litet lokalsamhĂ€lle har olika förutsĂ€ttningar och man inte skriva specifik text pĂ„ eu nivĂ„ som ska följas överallt. Man vill inte göra det heller. Det har lett till att utrymmet för tolkning har ökat. Det Ă€r en förklaring till att hanteringen av skarvfrĂ„gan ser olika ut i olika lĂ€nder. Och de som pĂ„verkas av det hĂ€r Ă€r ju lokalbefolkningen. De ser att frĂ„gan hanteras pĂ„ olika sĂ€tt i andra lĂ€nder och blir förargade, sĂ€ger Nordberg.
BÀttre kommunikation att önska
Kenneth Nordberg hoppas att projektet i slutÀndan ocksÄ kan bidra till att kommunikationen och förstÄelsen mellan lokalbefolkningen och myndigheterna ska bli bÀttre.
Nordberg har samlat in material via intervjuer och enkÀter och nu ska materialet analyseras. NÀsta fas i projektet Àr att inervjua tjÀnstemÀnnen.
Rapporten ska fungera som ett kunskapsunderlag nÀr processen gÄr vidare och i de beslut som fattas kring skarven.
Forskningsprojektet finansieras med stöd frÄn Leader. Nordberg Àr doktorand vid à bo Akademi i Vasa
KĂ€lla: Yle 11.1.2016
