Uppemot 800 skarvar sköts under lördagens skarvjakt på Åland då den så kallade skarvsmällen ordnades för andra året i rad. Kvoten på 2 000 skarvar per år är nu närapå till hälften uppnådd med hittills 890 skjutna skarvar.
Skarvsmällen är en årlig skyddsjakt som syftar till att skjuta så många skarvar som möjligt runtom på Åland för att motverka kolonibildning. Skyddsjakten på skarv är fortfarande relativt ny på Åland och i nuläget ligger den årliga kvoten på vad man får skjuta på 2 000 skarvar.
När Nya Åland möter upp jägaren Evert Paulsson och sonen Frej Paulsson vid Långnäs grynnorna långt ute i Lumparland på lördagskvällen har de hunnit skjuta sex skarvar. Vi sitter gömda i det skydd som Evert och Frej byggt upp kvällen innan.
Far och son säger att det är svårt att avgöra på vilket avstånd skarvarna befinner sig. De behöver stå 30 till 40 meter från fåglarna för att ha en chans att pricka.
– Jag tippar på att det kan skjutas upp mot tusen skarvar den här dagen. Det är ingen idé att inte fylla kvoten, det är en orsak och möjlighet att utöka den, säger Evert Paulsson.
Poängen med skarvsmällen är att motivera så många som möjligt att gå ut och att få en rundgång i skarvflocken så att de blir skrämda.
Problematisk på många sätt
Lukten är frän på holmen på grund av den avföring skarvarna dagarna innan målat klipporna med. Solen står fortfarande högt på himlen trots att det redan är kväll.
Träden dör och fisken äts upp. Skarven kan äta upp till ett halvt kilo fisk om dagen och dess avföring är skadlig för skogen.
– När de häckar så häckar en stor del i träd och när de har skitit så dör skogen, säger Evert.
Enligt honom är det inte bara mängden fisk skarven äter som är problematisk, utan även vilken typ av fisk de väljer att äta.
– De äter tio små fiskar i stället för en stor, så de där kilona blir ett väldigt stor anfall mot fiskebestånden, säger Evert.
Trivs på öppna holmar
Evert förklarar att storskarven till skillnad från andra sjöfåglar är otroligt skygg. Motorbåten som vi färdats ut med till den lilla holmen är kamouflerad med ett militärgrönt nät för att båten inte ska blänka och skrämma bort skarvarna.
– Skarven trivs bäst på berghällar som är lite för sig själva eftersom de trivs bäst själva, säger Evert.
Han säger att skarven på morgonen flyger ut på havet för att äta fisk för att sedan på kvällen samla ihop sina trupper i det som brukar kallas för skarvkolonier.
– Jag tycker att det fungerar bäst att jaga på kvällen när det börjar skymma lite, skarvarna har rätt dåligt mörkerseende, säger Evert.
Omkring skjutplatsen finns ett 20-tal bulvaner som ska föreställa skarvar.
– Det har ju varit många diskussioner om hur man ska sätta upp de här bulvanerna och om de ska stå i motvind eller inte, säger Evert.
De flesta bulvanerna står på klipphällen men en ligger i vattnet och flyter. Syftet är att locka till sig skarvarna för att kunna skjuta dem på nära håll.
– Den här gången lämnade vi bulvanerna här en dag innan så att skarvarna ska vänja sig, säger Frej.
Jakt sen barnsben
Frej Paulsson har haft jaktkort sedan han var sju år gammal. Han var också med och sköt skarv förra året då de sköt sammanlagt 70 skarvar på en dag.
– Vi läste faktiskt jaktkartsboken till godnattsaga, säger Evert och skrattar.
Frej instruerar hur man ska hålla hagelgeväret för att det inte ska rekylera för mycket mot axelpartiet och göra ont.
Flertalet skarvflockar tar sikte på holmen där vi befinner oss och kommer närmare för att sedan vända om. Så håller det på om vartannat.
Rätt som det är avlossas ett skott med hagelgeväret och en skarv faller till havsytan. Evert tar till det andra geväret, 22:an, för att ”lappa” som det heter på jägarspråk, när fågeln inte dör med första skottet.
Blåsten är hård på vattnet så Evert behöver tråckla sig i båten igen för att åka ut och hämta den skadeskjutna skarven.
Väl iland lägger Evert ned fågeln med magpartiet upp mot skyn och börjar sprätta upp bröstet.
Ätbar fågel
Evert säger att det framför allt är bröstfiléerna man vill ta tillvara och visar upp den i solgasset.
– Här på Åland är vi rätt nya på tillagningen. Vi har inte så lång erfarenhet. Men man ska ha i åtanke att skarv är en hyfsat ätbar fågel, säger Evert.
Bäst tillagas skarven genom att man strimlar den och steker den i smör med lök och grädde, om Evert själv får bestämma.
För att få bort den bittra transmak som skarven kan ge ifrån sig behöver man noggrant polera bort fettet på bröstfiléerna, säger Evert och tvättar blod från filén vid havskanten på holmen.
Källa: Hbl 10.8.2020
